Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakuter - Jakutiska autonoma socialistiska sovjetrepubliken, Jakutstaten - Jakutiska språket - Jakutsk - Jakutstaten - Jalander, Bruno - Jalandhar - Jalapa, Xalapa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JALAPA
Jalapa. I bakgrunden Citlaltepetl.
kring Lena och dess
bifloder. J. är ett turkfolk,
som på 1300-talet
invandrade söderifrån. Ur
rassynpunkt kan man
urskilja två typer: en rent
mongolisk och en som
uppvisar likhet med turkarna i
Altai-området. Den sistn.
anses av j. själva vara den
förnämsta. J. kalla sig
sacha (”man, människa”)
och tala ett ålderdomligt
turkiskt språk, delvis
uppblandat med
mongoliska element. Till största
delen äro j. nomader med
boskapsskötsel som
huvudnäring och jakt och
fiske som binäringar. Ett
fåtal av de längst i n.
bosatta äro ren-nomader.
Till religionen äro j.
grekisk-katolska med stark
tillbakagång på gr. av ateistisk propaganda —
dock finnas ännu många schamanister. Den
viktiga roll hästen spelar i schamanriterna och i
festerna på kumys står i förbindelse med att j.
urspr. voro hästuppfödare. J:s antal är nu 200,000.
Genom det intensiva arbetet för folkbildningens
höjande stå j. nu på ganska hög kulturell nivå.
— Litt.: F. Müller, ”Unter Tungusen und Jakuten”
(1882); W. Jochelson, ”Peoples of Asiatic Russia”
(1928). G.Jg.
Jakutiska autonoma socialistiska
sovjetrepubliken [jnko’-], Jakutstaten, RSFSR; 3,030,900
km2, 400,544 inv. (1939; 0,1 inv. pr km2), därav
81,6 % jakuter, 10,4 °/o ryssar. J. bildades 1922
och omfattar n.ö. Sibirien (med öarna i Ishavet)
kring floderna Lena, Indigirka, Jana och
Koly-ma; begränsas i s.ö. och ö. av Jablonoj- och
Stanovojbergen, från vilka senare Verchojanska
bergen gå mot n.v. tvärs genom J. parallellt
med Lenas nedre lopp. J:s v. del tillhör det
mellansibiriska tafellandet. Klimatet är
kontinentalt med mycket kalla vintrar. Verchojansk
vid Jana är jordens kallaste plats med lägsta
iakttagna temp. —69^8 (medeltemp. för jan. är
—500, vintern räcker 7 mån., vegetationsperioden
är 130 dagar). Växtvärlden är enformig, stora
områden äro bevuxna med lärkträd, stundom
förekomma tall, björk och asp. Det nordligaste,
200—300 km breda bältet längs Ishavet utgöres
av trädlös tundra. Befolkningen lever
huvudsaki. av boskapsskötsel, som är möjlig endast
vid förhandenvaro av stora förråd av hö för
vintern. På tundran och närliggande
skogsområde bedrives renskötsel. I mell. och s. delen av
J. drives även jordbruk; mest odlas korn, som
upptar 64 °/o av den odlade arealen. J. är rikt
på pälsdjur och (kring Aldan) på
malmfyndigheter (guld, platina, silver, bly); V4 av
Sovjetunionens guldproduktion kommer från J. De
enda användbara trafiklederna äro floder och
landsvägar. Endast 8°/o av befolkningen bo i
stad. De sociala förhållandena ha förbättrats i
samband med genomförandet av en agrarreform
1929—30, som undergrävde den materiella
grundvalen för ”tojonens”, den jakutiska aristokratiens,
maktställning. Den kulturella standarden var
förr mycket låg; 98% av befolkningen voro
under tsartiden analfabeter; nu uppgår
analfabeternas antal procentuellt sett till 50%. J. hade
1940 450 skolor av olika slag. Jakuterna
undervisas och ha böcker och tidn. på sitt
modersmål. Huvudstad är Jakutsk; bland andra städer
märkas Verchojansk, Viljuisk, Olekminsk och
Aldan. Ney.
Jakutiska språket [juko’-], se Turkspråk.
Jakutsk [juko’-], huvudstad i Jakutiska
autonoma socialistiska sovjetrepubliken och flodhamn
på v. sidan av Lenas mellersta lopp; c:a 25,000
inv. (1939), därav 56% ryssar, 31% jakuter. J.
grundades som fästning 1632, blev senare
centrum för trafiken på Lena och Aldan. Handel
med pälsverk, spannmål, mammutelfenben och
fisk men även kulturcentrum för jakuterna med
flera skolor, bl.a. medicinskt och pedagogiskt
inst. samt lantbruksinst., bibi. m.m.
Jakutstaten [jBko’t-], se Jakutiska autonoma
socialistiska sovjetrepubliken.
Jalan’der, Bruno Fredrik, finländsk militär
(f. 1872), officer vid inf. 1895, övergick 1902, då
armén upplöstes, till fångvården,
polismästarad-joint i Helsingfors 1905—10, inkallades till
militärtjänst i Ryssland 1914, landshövding i Nylands
län 1917—32, generalmajor 1920 och
krigsminister 1920—23. J. spelade en framstående roll vid
skapandet av Skyddskårsorganisationen. Han var
ordf, i den av Nat. förb. hösten 1938 tillsatta
internationella militärkommissionen för
evakuering av de i Spanska inbördeskriget deltagande
utländska frivilliga. — G. 1919 m. sångerskan
Aino Ackté. S.E.B.
Jalandhar, stad i Indien, se Jullundur.
Jalapa [zala’pa], X a 1 a p a, huvudstad i staten
Vera Cruz, Mexico, 85 km n.v. om hamnstaden
Vera Cruz, med vilken J. har järnvägsförbindelse;
38,785 inv. (1940). J. ligger 1,400 m ö.h. på öst-
SU 14.
32 — Red. avsl. 19/is 49.
— 993 —
— 994 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
