Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - James, 2. Henry - James Bay - Jameson, Sir Leander Starr - Jameson, Storm - Jamesonit - Jameson Land - Jamesonraiden - James River - Jamestown (Saint Helena) - Jamestown (Virginia) - Jamestown (New York)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAMES BAY
(1944); O. Andreas, ”H. J. and the expanding
horizon” (1948). Studier över J. ingå i Klara
Johanson, ”Det speglade livet” (1926). E.
James Bay [jéi’mz béi’], del av Hudson Bay*.
Jameson [jeimsn], Sir Leander Starr,
sydafrikansk politiker (1853—1917), född i
Skottland, med. dr 1877, utvandrade av hälsoskäl till
Sydafrika 1878 och öppnade läkarpraktik i
Kim-berley. J. blev där bekant med Cecil Rhodes,
med vilken han slöt ett livslångt vänskapsförbund
och vars politiska och ekonomiska intressen han
delade. 1888 lyckades
han genom sin
patient matabelekungen
Lobengula förskaffa
Rhodes koncessioner
på mineralfyndigheter
i dennes land, vilka
1889 överlätos på det
av Rhodes ledda, s.å.
stiftade Brittiska
sydafrikanska kompaniet.
S.å. lämnade J. sin
praktik och ingick i
kompaniets tjänst,
deltog i dess
expeditioner, som ledde till
ockupationen av Mashonaland, och blev 1891
administratör där. 1893 utbröt en krigisk konflikt
med Matabeleriket, varunder J. intog dess
huvudstad Buluwayo och fördrev Lobengula,
varefter hela området ställdes under hans förvaltning.
Liksom Rhodes var J. uppfylld av tanken på ett
enat brittiskt Sydafrika och skydde inga medel
för dess förverkligande. 1895 trädde Rhodes i
förbindelse med de missnöjda uitlanders i
Trans-vaal och planlade i hemlighet ett uppror av dessa
i Johannesburg i avsikt att störta Krügers
regering. Resningen skulle stödjas av J., som i
spetsen för en väpnad styrka från Mafeking skulle
bege sig in i Transvaal. Denna s.k. Jameson raid,
vilken mer än något annat bidrog till boerkrigets
utbrott, var emellertid illa planlagd och
misslyckades fullständigt. Utan tillräckliga förberedelser
begav sig J. på eget bevåg 29/12 1895 med o. 400
man över gränsen, varvid upproret under stor
förvirring utbröt i Johannesburg men snabbt
kvävdes av regeringstrupper; själv måste J. 2/i
1896 kapitulera för boergeneralen P. Cronje vid
Doornkop, och han och hans officerare sändes
som fångar till Pretoria. Kort därefter
utlämnades de till den brittiska regeringen; J. ställdes i
maj inför domstol i London och dömdes för
väpnad inblandning i främmande makts inre
angelägenheter till 15 mån. fängelse, varur han dock
frigavs på gr. av sjukdom redan s.å. J. återvände
nu till Sydafrika, deltog i boerkriget, invaldes
1900 i Kapkoloniens lagstiftande församling, blev
1903 ledare för det engelsksinnade
progressist-partiet och var efter dess seger i de allmänna
valen koloniens premiärminister 1904—08. Både
som premiärminister och därefter som ledare för
det oppositionella, huvudsaki. engelsktalande
unio-nistpartiet verkade J. i samråd med general Botha
för utjämnande av de nationella motsättningarna
och bildande av Sydafrikanska unionen. 1912
måste J. på gr. av ohälsa lämna politiken och
bodde därefter i London till sin död. J. blev
baronet 1911 och styrelseordf. i Brittiska
sydafrikanska kompaniet 1913. — Litt.: I. Colvin, ”The
life of J.” (2 bd, 1922). Sa B.
Jameson [jeimsn], Margaret Storm, engelsk
författarinna (f. 1897), g.m. G. P. Chapman,
studerade i Leeds och London engelsk filologi och
litteraturhistoria, var journalist och anställd i
bokförlag i London, debuterade som romanförf.
1919, blev beaktad med ”The pitiful wife” (1923;
sv. övers. 1925), behandlade i romanen ”Three
kingdoms” (1926), vars miljö var hämtad från
londonskt tidningsliv, frågan om kvinnan som
yrkeskvinna, maka och mor, skildrade i trilogien
”The lovely ship” (1927), ”The voyage home"
(1930) och ”A richer dust” (1931) en
yrkeskvinnas erotiska upplevelser och gav i ”A day off”
(1933; sv. övers, s.å.) interiörer från Londons
undre värld; med ”Company parade” (1934)
började en serieskildring av engelskt efterkrigsliv,
fortsatt med ”Love in winter” (1935) och ”None
turn back” (1936). J. har dessutom utg. ”Modern
drama in Europé” (1920), ”The Georgian novel
and Mr. Robinson” (1929), ”The decline of
merry England” (1930), en historisk studie,
som vänder sig mot puritanismen, ”No time like
the present” (1933, ett slags självbiogr.) samt
”In the second year” (1936), en antifascistisk
framtidsbild. Av J :s senare produktion märkas
”The moon is making” (1937), ”Here comes a
candle” (1938), ”Farewell night, welcome day”
(1939), ”Civil journey” (s.å.), en essäsaml.,
”Europé to let” (1940), ”Cousin Honoré” (s.å.; sv.
övers. ”Spelet kring Honoré”, 1947), en roman
om franskt och tyskt i Elsass under
mellankrigstiden, ”The fort” (1941), ”The end of this war”
(s.å.), ”Cloudless may” (1943), ”The journal of
Mary Hewey Russel” (1945), ”The other side”
(1946), ”Before the Crossing” (1947), ”Black laurel”
(1948) och ”Moment of truth” (1949). E.
Jamesoni’t [jéimså-], miner., blysulfantimonit,
Pb2Sb2S5, monoklint mineral med prismatiska el.
nålformiga kristaller och i stråliga aggregat,
bly-grått med svart streck och metallglans. J.
förekommer tills, med antimonglans.
Jameson Land [jeimsn], isfritt landområde på
Grönlands ö. kust, n. om Scoresby Sund.
Jamesonraiden [jéi’msn-], eng. the Jameson raid,
se Jameson, L. S.
James River [Jéi’mz rivv’a], flod i Virginia, USA,
upprinner i Appalacherna, genombryter Blue Ridge
och mynnar med ett estuarium i Chesapeake Bay.
675 km lång; segelbar till Richmond.
Jamestown [jél’mztaun], stad på Saint Helena*.
Jamestown [jei’mztaun], Nordamerikas äldsta
stad, i nuv. staten Virginia, vid floden James Rivers
mynningsvik, n.v. om Norfolk. J. grundades 1607,
led svårt av hungersnöd, inre oro, indiananfall och
sjukdomar, vilka befordrades av J:s osunda klimat.
Sedan Virginias administration 1699 flyttats till
Williamsburg, förföll J., och av staden finnas
endast några få obetydliga ruiner kvar.
Jamestown [jéi’mztaun], stad i staten New York,
USA, vid Chautauqua Lake, c:a 95 km s.s.v. om
Buffalo; 42,638 inv. (1940). J. torde vara den mest
”svenska” staden i USA; närmare hälften av inv.
— 1007 —
— 1008 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
