Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jamestown (New York) - Jamieson, Thomas Farder - Jamikussuolo - Jamin, Jules Célestin - Jammerbugt - Jammes, Francis - Jammu - Jammu och Kashmir - Jamna - Jamnagar - Jamnia - Jamnitzer, familj - Jams, yams, jamsrot - Jam-session
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAM-SESSION
Utgrävning av resterna av Jamestown, Virginia.
äro av svensk härstamning (jfr Förenta staterna,
sp. ii 19). Betydande möbelindustri.
Jamieson [JeFmisn], Thomas Färder, skotsk
geolog (1829—1913), lärare vid univ. i Aberdeen,
kom under sina arbeten med Skottlands
glacial-geologi (1865) till den åsikten, att nivåförändringar
i kvartärtiden stodo i samband med nedisning och
isavsmältning: ismassan tryckte ned jordskorpan,
och tryckets upphörande vid isens avsmältning var
orsaken till landets höjning. 1882 utvecklade J.
denna teori ytterligare och förband densamma med
beräkningar över ismassans vikt och jordskorpans
elasticitet. J:s teori har av G. De Geer tillämpats
på Skandinaviens kvartära nivåförändringar. K.A.G.
Jamikussuolo [jamm’ikosoålå] (lapska, de dödas
ö), se Rautasjaure.
Jamin [zamäD’], Jules Célestin, fransk
fysiker (1818—86), prof, i Paris från 1863. J.
sysslade med värmelära och magnetism, men hans
huvudarbeten falla inom optiken. Han utförde
bl.a. mätningar över sambandet mellan täthet och
brytningsexponent, undersökte i anslutning till en
prövning av den fresnelska reflexionsformeln det
elliptiskt polariserade ljuset och konstruerade en
lineär termostapel för strålningsmätningar. Han
konstruerade även en interferometer*, som bär
hans namn. J. utgav 1858—66 i 4 bd en ”Cours de
physique”, som fann användning även vid svenska
högsk. A.B.L.
Jammerbugt, bukt på n.v. Jyllands kust, mellan
Hirshals och Bulbjærg. Sandrevlar och
strömförhållandena göra J. farlig för sjöfart.
Jammes [zamm], Francis, fransk skald (1868
—1938). J., som växte upp i Tourney i Pyrenéerna,
framträdde 1898 med diktsaml. ”De 1’Angélus de
1’aube å Angélus du
soir” (innehållande
hans alstring alltifrån
1888), som sände en
fläkt av frisk natur
mitt in i
symbolismens lövfällnings-prakt. Den
efterföljdes, jämsides med ett
par prosanoveller
(”Clara d’Ellébeuse”,
1899, ”Almaide
d’Etre-mont”, 1901), av ”Le
deuil des primevères”
(1901, saml. lyrik
1898—1900), ”Le triomphe de la vie” (1902)
och ”Clairières dans le ciel” (1906, saml. lyrik
1902—06). Efter 5 års paus utkom ett diktverk i 7
sånger, med den betecknande titeln ”Les
Géorgi-ques chrétiennes” (3 bd, 1911—12), där hans förut
nära nog hedniska naturkänsla bröt sig mot en
positivt kristlig livsåskådning, som fick sitt mest
imponerande uttryck i ”Les quatrains” (4 bd, 1923
—25). J. uppträdde också som romanförfattare
och litterär essäist (”Leqons poétiques”, 1930).
— J:s ”CEuvres” utkommo i 5 bd 1920—26. — Litt.:
(utom J :s egna memoarer, 3 bd, 1921—23) T.
Braun, ”Des poètes simples: F. J.” (1900); E.
Pi-lon, ”F. J. et le sentiment de la nature” (1908);
A. de Bersaucourt, ”F. J., poète chrétien” (1910).
Jfr även uppsats om J. av A. Österling (i hans
”Människor och landskap”, 1910). Lff.
Jammu [eng. utt. jamo’], vinterhuvudstad i den
med Kashmir förenade staten Jammu, n. Främre
Indien; 50,379 inv. (1941). J. ligger vid Tawi,
biflod till Chenab, 403 mö.h., har järnvägsförbindelse
över Sialkot med Lahore.
Jammu och Kashmir, stat i Främre Indien, se
Kashmir.
Jamna, flod i Indien, se Jumna.
Jamnagar [eng. utt. jamnaga’], huvudstad i
staten Navanagar, på halvön Kathiawar i Indiska
unionen; 71,588 inv. (1941). J. är känt för sina
guldbroderier och har torpedbåtskola. I närheten
finnas marmorbrott.
Jam’nia, se Jebna.
Jam’nitzer, tysk guldsmedsfamilj, verksam i
Nürnberg under 1500-talet och 1600-talets början.
De äldsta kända medl. äro W e n z e 1 J. (1508—
85) och dennes broder A 1 b r e c h t (d. 1555). Av
W. J. äro flera skisser, utkast och verk kända,
i sht den bordsuppsats han 1594 utförde för
staden Nürnberg, medan man endast kan tillskriva
brodern en enda bekant pjäs. Möjl. går en del av
dennes verk under W. J:s namn. W:s sonson,
Christoffer J.
(1563—1618), från
vilken de flesta nu
bevarade
Jamnitzer-alstren utgått, är
representerad i Statens
hist. museum i
Stockholm med två
pokaler. [IV.KlnlA.
Jams, y a m s,
j a m s r o t, kallas
de underjordiska
knölarna av olika arter
av batatsläktet*. J.
förekommer också
som namn på själva
släktet.
Jam-session
[jämm’-seJ’an]
(amer.; jfr
amer.-eng. jam up, adv.,
fullpackat, tätt
packat; session,
sammankomst), beteckning
för sammankomst,
då jazzmusiker
träffas för samspelning
Wenzel Jamnitzer: Hösten,
omkr. 1557. Kunsthistorisches
Museum, Wien.
— 1009 —
— 1010 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
