Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jam-session - Jamshedpur - Jamsrot - Jamtamot - Jamtli - Jan (brädspel) - Jan (mansnamn) - von Jan, Karl - Jana - Janáček, Leoš - Janakkala - Janauschek, Fanny (Franziska Romance)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAMSHEDPUR
utanför den regelbundna arbetstiden. Det är
jazzmusikens improvisationsform, som möjliggör dyl.
j., där repertoaren är dels allmänt kända, dels på
stället komponerade jazzmelodier. J. anses vara
av stor betydelse för jazzmusikens utveckling.
Jamshedpur [eng. utt. jämjä’dpoa], stad i
Indiska unionen, 250 km v. om Calcutta; 148,700 inv.
(1941). J. är Indiens största järn- och
stålindustristad (Tataverken) med o. 20,000 arbetare. 5
masugnar, 7 stålverk, gjuterier och valsverk
producera 3A av Indiens behov av stål med hjälp
av närliggande järnmalmslager, medan kolen
måste hämtas från kolgruvor (Jherriagruvorna)
160 km därifrån.
Jamsrot, se Jams.
Jamtamot, se Jämtland, historia.
Jamtli (Fornbyn J.), friluftsmuseum i
Östersund, grundat av föreningen Jämtslöjd 1912, som
senare uppgått i föreningen Heimbygda. J. är ett
av Sveriges större friluftsmuseer, med över ett
30-tal byggnader, representativa för länets äldre
byggnadskultur. — Litt.: ”Tidskr. för
hembygdsvård” (1920).
Jan, term i brädspel*.
Jan, mansnamn, se Johan.
von Jan, Karl, tysk musikhistoriker (1836-—99),
från 1883 prof, i lyceet i Strassburg. J. skrev
värdefulla arbeten om antikens musik och utg.
1895 en kritisk uppl. av de grekiska
musikskriftställarna, ”Musici scriptores graeci”, ännu den
viktigaste källan för kännedomen om grekisk
musikuppfattning (se Scriptores de musica).
Jana, flod i Jakutska ASSR i n.ö. Sibirien, c:a
1,100 km lång, upprinner på n.ö. sidan av
Ver-chojanskbergen, mynnar med försumpat delta i
Janabukten av Ishavet. Vid J. ligger ”jordens
köldpol”, den lilla staden Verchojansk. J. är vid
Verchojansk isfri i medeltal 133, vid mynningen
120 dagar årl. Den viktigaste bifloden från h.
är Adytja (690 km). Flodområdet omfattar
287,000 km2.
Janåcek [jann’acäk], Leos, mährisk
tonsättare (1854—1928), började vid 10 års ålder sina
musikstudier som korgosse i Brünn, tog 1875
organist- och musiklärarexamen i Prag, blev s.å.
musiklärare vid Brünns lärarskola, för vilken
han författade en lärobok i sångundervisning,
studerade 1879 i Leipzig och senare i Wien,
grundade 1881 en orgelskola i Brünn, vilken 1920
övertogs av staten, blev även prof, vid Prags
konservatorium men bodde hela sitt liv i Brünn,
vars Masaryk-univ. 1925 kallade honom till dr h.c.
För orgelskolan i Brünn skrev J. en
harmonilära, enl. vilken harmonik är ett uppordnande av
det kaos, som uppstår, när ett efterföljande ackord
klingar, innan det föregående har tystnat. J:s
studier av den mähriska folkmusiken med dess
ålderdomliga, till östslavisk och bysantinsk musik
anknytande tonfall och rytmer hade ett avgörande
inflytande på hans musik. J. upptecknade och
publicerade även folkvisor samt utgav 1901
”Mu-sikalischer Bau nationaler Lieder”. Omfattande
kunskap om det mähriska vardagsspråkets
tonfall och rytmer — det har i mots. till tjeckiskan
tonvikten på andra stavelsen — gav J. möjlighet
till en speciell nationell färg i operorna, vilka
äro ytterst svårsjungna på andra språk. — J:s
första verk för scenen voro melodramen ”Smrt”
(Döden), treaktsoperan ”Särka” och enaktsoperan
”Pocätek romånu”, varefter han 1896 var färdig
med sitt mest kända verk, operan ”Jeji
pastor-kyna” (Hennes fosterdotter) el. ”Jenüfa”, som
den senare kallades. Operan utspelas i mährisk
miljö, vilken ytterligare framhäves genom
användandet av folkliga instrument, ss. dudy (en liten
säckpipa), fujara (herdeflöjt), cymbal och
xylofon. Först 1916 slog J. definitivt igenom med
”Jenüfa”, varefter de sista tolv åren av hans liv
blevo en verklig triumf tid för honom med
Ja-nåcek-cykler på teatrarna i Prag och Brünn 1924
i samband med hans 70-årsdag, internationellt
erkännande i samband med ISSM:s årliga
musikfester etc. J. har vidare skrivit operorna ”Osud”
(ödet), ”Vylety Pänè Brouckovy” (om
ärke-brackan Brouceks utflykter till månen och
tillbaka till 1500-talet), där musiken ofta har bitande
ironiska tonfall, ”Kåta Kabanova” (ett slags
slavisk Mme Dubarry), ”Vèc Makropulos” (efter
Capeks drama om affären Makropulos), ”Aus
einem Totenhaus” (motivet efter Dostojevskijs
skildring av sibiriskt fängelseliv). J. har vidare
komponerat Svit och Idyll för stråkorkester,
Musik för orkester i fyra satser, orkesterballaden
”Sumafové dite”, rapsodien ”Taras Bulba”, den
symfoniska dikten ”Blanicka balad”,
Militärsinfo-nietta (som fått sitt namn av att inledningen och
avslutningen bygga på fanfarer, som utföras av
en särskild trumpetarensemble), biåssextetten
”Ungdom”, Svit för stråkkvintett, en
stråkkvartett (inspirerad av Tolstojs ”Kreutzersonaten”),
en pianotrio, en violinsonat, ”En saga” för
vio-loncell och piano, en pianosonat, en rad
pianostycken, däribland flera samlingar med mähriska
folkmelodier, ”Hospodine pomiluj ny” (Herre,
förbarma dig över oss) för dubbelkör,
solokvartett, biåsorkester, orgel och harpa. ”Amarus” och
”Vècne evangelium” (eviga evangelium) för solo,
blandad kör och orkester, ”Na Solani cartåk” (i
Solans värdhus) för solo, manskör och orkester,
en rad verk för kör a cappella samt solosånger.
— Litt.: M. Brod, ”L. J.” (1925). P.L.
Jan’akkala, kommun i Tavastehus län, Finland,
s. om Tavastehus stad; 430 km2; 8,864 inv. (1946;
26 inv. pr km2), finsktalande. Åkern upptar 96
km2 (22% av arealen), skogsmarken 261 km2. I
J. finnas flera betydande industriföretag, ss.
Ter-vakoski pappersbruk, Turenki råsockerfabrik,
Vi-rala spritfabrik och två stora tegelbruk i
Leppä-koski. Bland historiska gods kunna nämnas Haga
med lämningar av en fornborg, föregångare till
fästet Tavastehus, tillhörande bl.a. släkterna Uggla
och Boije, samt Vanantaka, ägare släkten
Stan-dertskjöld. Mdn.
Janauschek [ja’naujäk], Fanny (eg. F r a
n-ziska R o m a n c e), österrikisk skådespelerska
(1830—1904), var 1848—60 anställd vid
stadsteatern i Frankfurt a.M. och 1861—63 vid kungl.
teatern i Dresden samt spelade sedan i Amerika och
England, även på engelska. I det stora dramat
blev Grillparzers ”Medea” hennes största triumf.
Hon ägde alla förutsättningar för denna roll: en
högrest gestalt, klassiskt rena ansiktsdrag, livade
av ett själfullt uttryck och en fulltonig stämma,
som hon fullkomligt behärskade. Hon vann även
— 1011 —
— 1012 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
