Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Teater - Film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
Teaterlivet är koncentrerat till Tokyo, bland vars
teatrar främst märkas Kabuki-za med 2,200
platser, Meizi-za med 1,700 platser och Daiiti Gekizyo
med 1,400 platser. Många teatrar förstördes
under 2:a världskriget. Fasta teatrar finnas i övriga
större städer och f.ö. resande sällskap. Teatern
är i J. ej statsunderstödd. Opera existerar icke.
Skådespelarnas sociala ställning är numera god,
och de främsta åtnjuta stor popularitet. —
Censuren leder sitt ursprung från slutet av 1600-talet
och har intill senaste tid varit synnerligen sträng.
Huvudproblemet har varit av moralisk art, och
censurmyndigheterna ha undantagslös förbjudit
erotiska scener. Däri har emellertid efter kriget skett
en väsentlig förändring. Lyx-shows efter amerikanskt
mönster äro numera synnerligen populära i J.
Dansen i J. har liksom dramat otvivelaktigt
rönt starkt inflytande från bl.a. Kina och Indien.
Vissa former av det klassiska taldramat ha
utvecklats från primitiv dans av mer el. mindre
pantomimisk karaktär (se ovan). Rituella danser
vid religiösa ceremonier voro kagura, gigaku och
bugaku. Vidare förekommo blodiga krigsdanser
(samurai-danser) och danser av folklig karaktär
(dengaku och shosagota). I no- och
kabuki-dra-merna förekomma talrika dansinslag. Dessa
klassiska danser kallas nihonbuyo. De äro starkt
pan-tomimiska. En mångfald olika nyanser och
variationer kunna läggas in i varje rörelse. Särdeles
stor roll spela solfjädrar, parasoller, blommor,
kvistar, tamburiner m.m., vilka hanteras med stor
skicklighet och skönhet, och händelser i naturen, t.ex.
vårens ankomst, körsbärsträdens blomning och
risskörden, äro mycket omtyckta motiv, liksom även
lyckliga och glada händelser inom familjen. B.Hgn.
Film. I kvantitativt hänseende intar J. 2:a
platsen bland världens filmproducerande länder,
närmast efter USA, och den japanska filmens
historia sträcker sig lika långt tillbaka som den
amerikanska. Efter sporadiska experiment och försök
byggdes 1904 de första filmateljéerna i Tokyo och
Kyoto, vilka städer alltjämt äro centra för den
japanska filmproduktionen. Alltsedan denna tid
inspelas gendai-geki-fdmerna., d.v.s. moderna
filmdramer och -komedier, i Tokyo och historiska
filmer efter klassiska skådespel, jidai-geki, i Kyoto.
Under många år var beroendet av den urgamla
teatertraditionen så starkt, att man eg. blott kan
tala om filmad teater. Fortfarande sätter den
stiliserade teaterstilen en viss prägel på filmen i J.,
ehuru i långt mindre utsträckning än förr. —
1912 bildades den första filmtrusten, Nikkatsu,
och filmen i J. har sedan utvecklats till en
storindustri. 1920 var ett viktigt år i den japanska
filmens historia. Då bildades näml, det sedermera
mycket ansedda bolaget Taikatsu, som inspelade
några konstnärliga filmer under medverkan av
framstående förf. Ung. samtidigt grundades även
ett vetenskapligt filminst, i Tokyo, vilket bl.a.
hade till uppgift att utbilda regissörer och
skådespelare. Jordbävningen i Tokyo 1923 betydde ett
svårt slag för filmindustrien men även en ganska
radikal förnyelse av den japanska filmens form och
innehåll. Den onaturliga och förkonstlade
teatertraditionen hade dittills helt satt sin prägel på
filmen i J., men fr.o.m. nu blev det västerländska
inflytandet allt starkare. Det första tecknet härpå
blev användandet av skådespelerskor i de
kvinnliga huvudrollerna; dittills hade liksom i teatern
dessa utförts av manliga skådespelare. Även
ämnesvalet undergick en stor förändring. För en
tid lämnade man det historiska stoffet och
övergick till en socialt betonad produktion,
framsprungen ur den stora andliga och materiella
nöden. Filmerna med klassiska och patriotiska
motiv kommo emellertid snart åter, och särsk.
populära blevo katsu-geki och senare ken-geki, d.v.s.
svärdfilmerna, primitiva stridsfilmer och
hjälteepos ur gammaljapanska riddarsagor, som blevo
mycket populära, icke minst bland folkets bredare
lager. Även sedan ljudfilmen 1931 började sitt
segertåg i J., ha dessa samurai-idmer i regel varit
stumma. Synnerligen uppskattade voro också de
s.k. yo^/wwara-filmerna, d.v.s. filmer om Tokyos
glädjegata (Yoshiwara) och om geishornas liv.
1936 sammanslogs det gamla pionjärbolaget
Nikkatsu med Shochiku, som alltsedan dess förblivit
ett av de ledande filmföretagen i J. Andra äro Toho
och Daiyei, varjämte även de stora
tidningskoncernerna och telegrambyrån Domei bedriva
filmproduktion (huvudsaki. journal- och kortfilmer). De
stora produktionsbolagen äga även flera
biografkedjor samt ett stort antal teatrar och varietéer.
Svärdfilmernas diametrala motsats är den
moderna japanska filmen, till stor del influerad av
västerländsk filmstil. Japanska gangsterdramer
och kärlekshistorier efter Hollywood-mönster äro
i allm. ur kvalitetssynpunkt föga lyckade, och man
kan nog säga, att de utpräglat japanska filmerna
med poetiska och idylliska el. historiska motiv
bättre svara mot de japanska förutsättningarna.
Under kriget mot Kina på 1930-talet liksom även
under 2:a världskriget dominerade krigs- och
propagandafilmerna. Under sin ockupation av
Kina understödde och ledde J. en begränsad
filmproduktion i Manchuriet och Korea, delvis av god
konstnärlig klass. — En rik period i den japanska
filmens historia var 1934—36, då ett flertal goda
filmer, baserade på litterära underlag, tillkommo.
Utvecklingen medförde emellertid nödvändigheten
av att ta sikte på en ny värld med dess moderna
konflikter i individernas liv. I syfte att finna
nya vägar för en kvalitetsproduktion av detta slag
antog japanska parlamentet 1939 en lag, som i
detalj reglerade filmindustriens arbete och
fixerade dess uppgifter. I ökad omfattning ha
filmproducenterna vänt sig till den moderna japanska
litteraturen, vars företrädare icke tvekat att ta
itu med dagens sociala och politiska frågor.
Tidvis har den japanska produktionen av
dokumentär-och undervisningsfilmer liksom även av
journalfilmer antagit stora proportioner.
2:a världskriget medförde en intensifiering av
krigspropagandan även på filmens område, delvis
dock av god klass. Även samurai-filmerna spelade
en stor roll i patriotiskt syfte. Efter kriget har
produktionen återigen radikalt förändrats. Den
amerikanska ockupationens största uppgift under
efterkrigstiden blev att omskola japanerna i
demokratisk riktning, och härvid har ett av deras
första steg varit att söka demokratisera teater- och
filmkonsten. Amerikanska filmexperter kallades
till Tokyo för att leda produktionen av filmer
med uppfostrande tendens. Även den amerikanska
— 1087 —
— 1088 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
