Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeep - Jefferies, Richard - Jeffers, Robinson - Jefferson, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEFFERIES
bakaxel och kan medelst en extra växel drivas
4-hjuligt, varvid antalet hastigheter är 6 framåt
och 2 bakåt. — Den s.k. freds-j. utrustas
dessutom ofta med ett särskilt kraftuttag baktill,
t.ex. i form av en remskiva (se bild 20 å pl.
vid Automobil). Av fredstypen ha t.o.m. mitten
av 1949 tillverkats sammanlagt o. 300,000 ex. —
Jfr Militära fordon. A.Lg.
Jefferies [jef’riz], John Richard, engelsk
författare (1848—87). J. växte upp på en lantgård
nära Swindon, North Wiltshire, och blev tidigt
upptagen av allt, som rörde livet i naturen, en
vaken och fin iakttagare. Hans uppfostran blev
oregelbunden, men redan som pojke skaffade han
sig en viss beläsenhet. Från 1866 försökte han
sig, utan framgång, som journalist och
roman-förf., 1877 slog han sig ned med sin familj i
London, där han medarbetade i ”Pall Mall
Ga-zette” o.a. tidskr. med essäer över ämnen från
engelskt landsbygdsliv, delvis samlade i bokform
(”The gamekeeper at home”, 1878, ”Wild life in
a Southern country”, 1879, ”The amateur poacher”,
s.å., ”Green Ferne farm”, 1880, ”Hodge and his
masters”, s.å., ”Round about a great estate”, s.å.).
Från sina intima naturupplevelser hämtade han
motiven för romanen ”Wood magic” (2 bd, 1881),
där djur av skilda slag uppträda kring pojken
Bevis, huvudperson i romanen ”Bevis” (3 bd,
1882). J:s senare år fördystrades av svår
sjuklighet och ekonomiska bekymmer, som tvingade
honom till överproduktion dock utan att
kvaliteten hos hans skrifter försämrades. Han utgav
bl.a. ”Nature near London” (1883) — den
engelska huvudstaden blev hans andra stora
inspirationskälla -—, ”The story of my heart” (s.å.),
ett slags självbiogr., där han tolkade sin intensiva
längtan efter självfullkomning, ”Red deer” (1884),
”The life of the fields” (s.å.), ”The dewey morn”
(2 bd, s.å.), en roman, ”After London: or Wild
England” (1885), ”The open air” (s.å.) och
”Amaryllis at the fair” (1887), en roman.
Postumt ha utgivits ”Field and hedgerow” (1889),
”The toilers of the field” (1892), ”The early
fic-tion of R. J.” (1896), ”T. T. T.” (s.å.), en
berättelse, ”J:s land: a history of Swindon and its
environs” (s.å.), ”The hills and the vale” (1909),
”The old house at Cate and other unpublished
essays” (1948) och ”Chronicles of the hedges and
other essays” (s.å.). J. blev föga beaktad av sin
samtid men har under senare tid blivit alltmer
uppskattad och sättes nu i främsta rummet bland
engelska essäister med naturskildring som
specialitet, icke sällan jämförd med W. H. Hudson.
En starkt personlig, mycket beundrande teckning
av J. gav Ellen Key i ”Tankebilder” (1898, 3 uppl.
1922). J:s ”Nature diaries and notebooks” utgåvos
1948 av S. J. Looker, som också utg. en rad av
J:s verk med kommentar. J.-urval äro ”J.
com-panion” (1948), utg. av S. J. Looker, och
”Essen-tial R. J.” (s.å.), utg. av M. Elwin. — Litt.: E.
Thomas, ”R. J., his life and work” (1909); C. J.
Masseck, ”R. J., étude d’une personnalité” (1913);
S. J. Looker, ”R. J:s London” (1944); R. Arkell,
”R. J. and his countryside” (ny ed. 1947). E.
Jeffers [jeff’az], R o b i n s o n, amerikansk
författare (f. 1887). J. fick sin uppfostran vid
privatskolor i Schweiz och Tyskland och vid
ameri
kanska univ.; han studerade medicin i Pittsburgh,
födelsestaden, varjehanda i Zürich och skogsvård
i Washington. Tack vare ett arv, som han fick
1914, kunde han helt ägna sig åt de litterära
intressen, som under studietiden varit huvudsaken
för honom. Han byggde sig, med egna händer,
ett hus vid en ödslig kust i Kalifornien, där
han i fortsättningen levat som eremit, helt
upptagen av sitt författarskap och sin familj, i sin
livs- och världsåskådning bestämd av sin
obändiga protest mot den från 1800-talet
stammande civilisation, som bar frukt i de båda
världskrigen. I sin diktning kan J. hämta motiv från
Bibeln och antiken men framstår som en
primi-tivist och modernist, främmande för allt, som kan
kallas humanism; det är betecknande, att the
hawk, höken, är en av J :s favoritsymboler. Hans
diktning, både lyriken och epiken, har en våldsam
intensitet, den överflödar av originella bilder,
hans rytm är mäktig som havets rörelse. Han
har bl.a. utg. ”Flagons and äpples” (1912),
”Ca-lifornians” (1916), ”Roan Stallion, Tamar and
other poems” (1925), ”The women at Point Sur”
(1927), ”Cawdor and other poems” (1928), ”Dear
Judas and other poems” (1929), ”Descent to dead”
(1931), ”Thurso’s landing and other poems”
(1932), ”Give your heart to the hawks” (1933),
”Solstice” (1935), ”Such counsels you gave to
me” (1937), ”Two consolations” (1940), ”Be angry
at the sun” (1941), ”Medea” (1946), en fri
omdiktning av Euripides’ tragedi, och ”The double
axe” (1949), en våldsam tidsuppgörelse, direkt
riktad mot politik och samhällssystem i USA.
”Selected poetry” utkom 1939. — Litt.: L. C.
Powell, ”R. J., the man and his work” (1934)- E.
Jefferson [jefføsn], Thomas, amerikansk
president (1743—1826), tillhörde en ansedd familj i
Virginia, blev 1767 advokat, deltog i koloniens
politiska liv, tog till orda gentemot det engelska
parlamentets anspråk i striden om beskattningsrätten,
var 1775—76 medl. av den interkoloniala
kongressen i Philadelphia och var 1776 den egentlige förf,
till den nordamerikanska
oavhängighetsförklaring-en. J., som erhållit en god uppfostran och hela
livet igenom hyste lärda, särsk. filosofiska
intressen och även var verksam som arkitekt (se
Förenta staterna, sp. 1236), var starkt gripen
av 1700-talets upplysningsfilosofi. De
nordamerikanska staternas frigörelse tedde sig för
honom som inledningen till en ny era, varunder
1700-talets upplysningsläror skulle omsättas i
praktiken. För denna sin uppfattning verkade
J. 1776—84 mestadels inom Virginias politik
och administration; bl.a. lyckades han
genomdriva ett beslut, att slavar ej vidare skulle införas
till staten. Som medl. av konfederationens
kongress genomdrev han 1783 förbud mot slaveriets
utbredande till Nordvästterritoriet. 1785—89 var
J. nordamerikanskt sändebud i Frankrike; kring
honom samlades många av den begynnande
revolutionens män. De förbindelser han här knöt,
spelade liksom hans långvariga vistande i
Frankrike en stor roll för honom; hans demokratiska
uppfattning och sympati för Frankrike befästes.
1790 utnämndes J. till utrikesminister i
Washingtons första kabinett; som sådan sökte han vid
revolutionskrigens utbrott verka för USA:s an-
— 1135 —
— 1136 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
