Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jefferson, Thomas - Jefferson City - Jeffrey, Francis - Jeffrey, Edward - Jeffreys, George - Jeffreys, John Gwyn - Jeffreys’ grav - Jefta - Jegher(s), Christophel - Jegorjevsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEGORJEVSK
slutning till den gamla bundsförvanten Frankrike,
men han mötte inom kabinettet övermäktigt
motstånd hos A. Hamilton; dennes centralistiska och
autokratiska uppfattning var även eljest J.
förhatlig. Därtill kom, att Hamilton i sin ekonomiska
politik framför allt tillvaratog de merkantila
näringarnas intressen, under det att J., som
stammade från de jordbruksidkande Sydstaterna,
därtill påverkad av fysiokratiska lärosatser,
förfäktade agrarintressen. Slutl. såg sig J. föranlåten att
1793 lämna sin post;
kring honom samlades
de missnöjda
elementen i det
republikanska partiet (se
Demokrater). Vid 1796 års
presidentval framförde
detta J. som sin
kandidat men lyckades åt
honom endast säkra
andra platsen, varför
han i överensstämmelse
med då gällande
författning 1797 blev v.
president. Som sådan
förblev han
oppositio
nens ledare och tog till orda gentemot de unionella
myndigheternas ”federalistiska terror” genom att
ställa sig bakom Kentucky- och
Virginiaresolutio-nerna — J. själv var de förstn:s förf. De framställa
läran om de enskilda staternas rätt att förklara
en unionell lag stridande mot författningen och
blevo av stor betydelse för den fortsatta politiska
diskussionen i USA. 1800 års val förde J. till
presidentposten (jfr Burr, A.). Den revolution man
väntat uteblev. Den inre politiken fortsatte i
samma banor som tidigare: i enlighet med det
republikanska partiets grundsatser utökades
representationens makt över finanserna och
minskades hären; i enlighet med J:s personliga läggning
demokratiserades presidentvärdigheten. Den yttre
politiken förlöpte lugnt under J:s första
presidentskap; Louisiana v. om Mississippi förvärvades
1803 från Frankrike. Återvald 1804 mötte J. många
svårigheter under det förnyade kriget mellan
Frankrike och England. Särsk. vållade Englands
övergrepp till sjöss vanskligheter, som J. ej förmådde
bemästra. Då han 1807 som repressalier mot
England genom Embargo Act lät förbjuda
nordamerikansk sjöfart till utlandet och import av vissa
engelska varor, skadade han huvudsaki. det inhemska
näringslivet, och akten måste upphävas, kort innan
J. 1809 med utgången av sitt andra presidentskap
för alltid drog sig tillbaka från politiken. Jämte
G. Washington och A. Hamilton är J. den främste
av den generation av statsmän, som grundlagt
USA, och har genom sin verksamhet under
unionens tillblivelseår i många avseenden bestämt dess
kommande utveckling. — Litt.: ”The works of
J.”, utg. av P. L. Ford (12 bd, 1904—05); H. S.
Randall, ”Life of T. J.” (3 bd, 1853); C. A. Beard,
”Economic origins of Jeffersonian democracy”
U915); D. S. Muzzey, ”J.” (1918); C. G. Bowers,
”J. and Hamilton” (1925); F. W. Hirst, ”Life and
letters of T. J.” (1926); J. T. Adams, ”The living
J.” (1936); H. W. Van Loon, ”T. J.” (sv. övers.
1943); M. Kimball, ”J.” (2 bd, 1947). B.
Jefferson City [jefføsn sitfi], huvudstad i
Missouri, USA, vid floden Missouri; 24,268 inv. (1940).
Jeffrey [jefri], Francis, från 1834 Lord J.,
skotsk kritiker och jurist (1773—1850), grundade
1802 den ansedda, ännu utkommande tidskr.
”Edinburgh Review” och var 1803—29 dess utg. Här
utövade J. i o. 200 egna essäer en kvick, ofta hätsk,
litterär kritik, som t.o.m. ådrog honom dueller
(Byron, Th. Moore). Den litterära framgången
förskaffade J. också stor advokatpraktik. Från
1834 var han led. av Skottlands högsta domstol. —
Litt.: H. T. Cockburn, ”Life of Lord J.” (2 bd,
2 ed. 1852); J. A. Greig, ”F. J. of the Edinburgh
Review” (1948). K.
Jeffrey [jefri], Edward Charles, amerikansk
botanist (f. 1866), fil. dr 1898, e.o. prof, i
växt-anatomi och morfologi vid Harvard Univ. 1902,
prof, där 1907—33. J :s arbeten behandla
experimentell morfologi, anatomi, särsk. strukturen
hos pteridofyternas och gymnospermernas
kärlsträngar samt hos barrträdens ved,
utvecklingshistoria och paleobotanik, varjämte han
utvecklat de mikrotekniska arbetsmetoderna för
undersökning av vedens förvandling till lignit och
stenkol. Hans paleobotaniska studier omfatta
fossila växter från Amerika, Europa och Asien.
Bland J :s skrifter märkas ”Studies of cretaceous
coniferous remains from Kreischerville” (i
”Me-moirs of the New York Botanical Garden”, 3,
1909; tills, med A. Hollick), ”The anatomy of
woody plants” (1917) och ”Coal and civilization”
(1925). [G.lA.Hr.
Jeffreys [jefriz], George, från 1685 Baron J.
of W e m, engelsk ämbetsman (1648—89), gjorde
sig tidigt känd som en framstående jurist men
även som en konungamaktens trogne och
hänsynslöse anhängare. Mest bekant blev J. som domare i
rättegångarna med anledning av Monmouths
uppror, vilka kostade över 300 människor livet, ofta
utan att de fingo någon möjlighet att försvara sig.
Av Jakob II som belöning utnämnd till
lordkansler sökte J. vid revolutionen 1688 fly men
fängslades och dog i Towern. PS.
Jeffreys [jefriz], John Gwyn, engelsk
kon-kyliolog (1809—85), ledde flera havsexpeditioner
och utgav ett sammanfattade arbete över
mollus-ker, ”British conchology” (5 bd, 1862—69).
Jeffreys’ grav [Jefris], se Indiska oceanen.
Jefta, en av de s.k. större domarna i Israel, kring
vilken grupperats hjältesägner, som skildra J:s
strider med ammoniter och moabiter. De enskilda
sägnerna äro till stor del rent mytologiska och
legendariska. Mest känd är berättelsen om J e
f-tas dotter (Dom. 11:31 ff.), eg. en kultsägen,
vilken vill förklara uppkomsten av en fest, som
firats i Gilead, urspr. ägnad någon vegetationsgud.
J:s dotter är ett ofta behandlat motiv i konst och
litteratur.
Jegher(s) [je’yør], Christophel, flamländsk
grafiker (1596—o. 1652), utförde träsnitt för
boktryckerifirman Plantin-Moretus i Antwerpen,
varjämte han reproducerade teckningar av Rubens i
träsnitt.
Jegorjevsk [-gå’riifsk], distrikts- och
industristad i Moskva-området, RSFSR, vid en bibana
c:a 100 km s.ö. om Moskva; 56,340 inv. (1939).
Stor textilindustri.
— 1137 —
— 1138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
