Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeritza (Jedlitzka), Marie - Jerken, Erik - Jerle (Järle) - Jerling, 1. Hans - Jerling, 2. Johan - Jerlov, Emil - Jermak Timofejevitj - Jern, Knut - Jern, Levi - Jernberg, 1. August - Jernbergh, Victor - Jerndahl, Aron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERKEN
New York. J. har temperamentsfullt tolkat
dramatiska sopranpartier, bl.a. Carmen, Santuzza i
”På Sicilien”, Tosca, Turandot och Salome.
Själv-biogr. ”Sunlight and song” utkom 1924. J., som
numera är bosatt i Los Angeles, gjorde 1948 come
back, dels med en konsert i Wien, dels som Tosca
på Moscou Theatre i New York. J. gästspelade
på Stockholms-operan 1921. G.Hsm.
Jerken, Erik Johan, målare under sign. J e
r-ke (1898—1947), studerade vid Konsthögsk. 1918
—23, utförde utom dekorationsarbeten för
Höga-lidskyrkan, Stadshuset och Konserthuset i
Stockholm dekorativt komponerade landskap och
för-stadsmotiv.
Jerle (Järle), ort i Ervalla sn, Västmanland,
se Lindesberg.
Jerling. 1) Hans Persson J., barockskulptör
(d. 1695), medl. av Stockholms bild- och
sten-huggarämbete. J. var elev av Markus Hebel men
tog intryck även av Nicolaes Millich, vars
medarbetare han var vid utsmyckningen av
paradsängkammaren på Drottningholm. Hans arbeten
utgöras f.ö. huvudsaki. av kyrkliga
inrednings-föremål och allegoriska skulpturer, av vilka
många, ss. arbetena i Veckholms kyrka,
Uppland, och Venngarns slottskapell, utförts i M. G.
De la Gardies tjänst. J. arbetade både som
trä-snidare och stenskulptör och presterade stilistiskt
en provinsiell och stundom ganska grov
bearbetning av tidens nederländska och italienska
formgods. E.Ln.
2) J o h a n J., den föreg:s son, skulptör (o.
1680—1753), utbildades av sin far och
påverkades även av Burchardt Prechts konst. Han var
tidigast verksam i Karlskrona som
skeppsbild-huggare men blev 1708 bofast i Skåne, där han
levererat altaruppsatser, predikstolar och
orgelfasader till ett flertal kyrkor, ss. Mariakyrkan
i Ystad och kyrkorna i Högestad, Lövestad och
Andrarum. Han var även verksam som
byggmästare i Lund. Ett stort antal arbeten utförde
J. för grevinnan Christina Piper på Krageholm,
bl.a. inredning till kapellet på detta slott samt
altaruppsatser i hennes patronatskyrkor i
Västmanland, Ängsö och Vist. E.Ln.
Jerlov, Emil Jonathan, läkare (f. 17/s 1891),
med. dr i Stockholm 1925. Efter
specialutbildning på Allmänna barnbördshuset och
Sabbats-bergs gynekologiska klinik, Stockholm, blev J.
1926 överläkare vid och chef för Hälsingborgs
stads barnbördshus. Han är sedan 1935 prof, och
överläkare vid barnmorskeläroanstalten i
Göteborg samt överläkare vid kvinnokliniken på
Sahlgrenska sjukhuset där. J. har utg. talrika
skrifter i obstetrisk-gynekologiska och kirurgiska
ämnen. A.-U.
Jermak Timofe’jevitj, rysk nationalhjälte (d.
1584). I n.ö. Ryssland hade o. 1500-talets mitt
familjen Stroganov skaffat sig väldiga
besittningar, grundat städer, gruvor o.d. Dessa
anläggningar började o. 1580 oroas av anfall från
tatarriket Sibir kring floderna Tobol och Irtysj,
och furstarna Stroganov måste hålla sig med egna
truppstyrkor, huvudsaki. rekryterade av kosacker.
Som anförare för en kosacktrupp kom J. 1582 i
Stroganovs tjänst och blev ledare av en stor
attack österut. Tatarerna besegrades, J. skördade
i deras huvudstad Isker ett ofantligt byte, och
landet togs i besittning för ryske tsarens
räkning. Redan 1584 drunknade emellertid J. i Irtysj
under ett strövtåg mot tatarerna, vilka ånyo för
en tid fingo makten, men i J:s spår följde snart
nya erövrare, fullföljande hans verk. — Litt.:
N. Kostomarow, ”Russische Geschichte in
Bio-graphien”, 1 (1888). C.
Jern, Knut Peter, skulptör (1885—1948).
Efter studier vid Tekniska skolan och konstakad. i
Oslo och Köpenhamn ägnade sig J. först åt
porträttskulptur, på senare år också åt
skulpturkonservering. Bland hans arbeten märkas
Strind-berg-huvudet i Dramatiska teaterns trapphall,
porträtt av Hj. Branting och Peterson-Berger samt
helfigurer av Stagnelius och C. J. L. Almqvist.
Jern, Johan Le vi, finländsk jordbrukare och
politiker (f. 1893), har spelat en framträdande
roll i Finlands-svenskarnas kyrkliga
ungdoms-och nykterhetsrörelse, riksdagsman sedan 1922,
sedan länge en av Svenska folkpartiets ledande
män (bl.a. ordf, i partiets riksdagsgrupp 1944—
45), v. ordf, i Finlands svenska landskommuners
förbund m.m.; kommunalråds titel 1941.
Jernberg. 1) A u g u s t J., målare (1826—96),
studerade vid Konstakad., sedan i Paris för
Cou-ture och kom 1854 till Düsseldorf, där han
bosatte sig. J. debuterade som historiemålare, men
hans egentliga område blev genrebilder och
stilleben. J. är koloristen bland düsseldorfarna. Han
målar med en för skolan ovanlig bredd och brio,
och hans penselföring är saftig och samtidigt
delikat. Hans målningssätt visar tydligt hans
fränd-skap med samtida franska mästare och med de
stora holländarna. Bland hans arbeten må nämnas
”Den sönderslagna pipan”, ”Dansande björn på
marknad” (Nationalmuseum, Stockholm),
”Torgdag i Düsseldorf” (Stockholms högsk.),
”Ateljéinteriör”, ”Stilleben” (Göteborgs museum), den sistn.
i sin praktfulla färg ett utmärkt ex. på J:s must i
stillebenframställningen, samt ”J:s familj framför
Rembrandts Nattvakt” (Malmö museum). M.Bjn.
2) Olof August Andreas J., den föreg:s son,
svensk-tysk målare och etsare (1855—1935),
studerade 1872—79 i Düsseldorf och 1880—82 i
Paris, där han tog intryck av Corot, Daubigny och
Hugo Salmson. Han var 1901—18 prof, vid
konstakad. i Königsberg, 1918—21 vid konstakad. i
Berlin. J. återgav huvudsaki. motiv från det
nederländska landskapet, särsk. från dess kuster.
Jernbergh, Victor, målare, grafiker (f. 28/4
1882), elev vid C. Wilhelmsons målarskola i
Stockholm 1913—15, studerade därefter etsning för A.
Tallberg. Efter studieresor i Tyskland och
Spanien 1923—24 ägnade sig J. först åt måleri och
löste ett par monumentaluppgifter, ss.
altartavlan i Jukkasjärvi kyrka och en
monumentalmålning i gravkapellet i Nyköping, men övergick
sedermera alltmer till grafiken, där han framför
allt odlat litografien och träsnittet. Hans motiv
hämtas mest från bondelivet med inslag av djur
och växter och skildras i en klar, linjebetonad
stil, som kan föra tankarna till sekelskiftets
jugendinspirerade illustrationskonst och John
Bauer. J. har illustrerat en serie böcker, bl.a.
sagor. — Representerad på Nationalmuseum. S.Sm.
Jerndahl, Aron, bildhuggare (1858—1936),
stu
— 1167 —
— 1168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
