Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerndahl, Aron - Jerndorff, 1. Peter - Jerndorff, 2. August - Jernefelt - Jerneman, Tor - Jernkontoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERNKONTORET
derade i Köpenhamn
1886—91; har i sin konst
företrädesvis valt motiv
ur svenskt folkliv, som
han skildrar med djup
förståelse för
karaktärer och yrkestyper.
Bland J:s arbeten
märkas sandstensfigurerna
”Den gamle” och ”Det
lider mot skymning”
(1904, Östermalms
folkskola; den senare i brons
i Köpenhamn), ”Våren
kommer” (1901,
Göteborgs konstmuseum)
samt ”Mask ur livets
karneval” (1903,
Nationalmuseum, Stockholm).
Jerndorff. 1) Peter
William J., dansk
skådespelare (1842—1926),
deltog i 1864 års krig
och avancerade till
löjtnant; var 1871—1923
anställd vid Det
konge-lige Teater, där hans
intellektuellt betonade
och förnäma
framställ
ningskonst i såväl klassisk som modern repertoar
vann beundran. J. var också en följd av år en
högt ansedd lärare vid teaterns elevskola. Han
utgav ”Om Oplæsning” (1897) och ”Nogle
Min-der fra det gamle Kongelige Theater” (1918).
2) August Andreas J., den föreg:s kusin,
målare (1846—1906). Fadern, målaren Just Ulrik J.,
var anställd vid storhertigliga hovet i Oldenburg.
J. studerade vid Köpenhamns konstakad. från
1863 och sedan utomlands och blev prof. 1901. Han
har med skarp blick för det miljöbestämda i
karaktären skildrat en lång rad äktdanska,
övervägande borgerliga typer. Hans porträtt kunna
vara torra i färgen men fängsla ofta genom
karakteristiska rörelser och ansiktsuttryck.
General Bülow, överste Lunding o.a. hjältar från
sles-vigska kriget har J. målat för
Frederiksborg-samlingen, och i Kunstmuseet, Köpenhamn, finns
bl.a. hans bild av prof. H. Matthison-Hansen vid
Roskilde-domens orgel. — J. var mindre lycklig
i bibliska ämnen; däremot har han målat
besjälade landskap och i sina sagoteckningar ("Troldtöj”,
utg. 1889—90 av J. och Joakim Skovgaard) visat
prov på verklig, dekorativ bildfantasi. H.Ge.
Jernefelt, se Järnefelt.
Jerneman, Tor Gunnar, socialstatistiker (f.
3/i 1894), fil. dr 1932, byråchef i
Arbetsmarknadsstyrelsen sedan 1948. J. har medarbetat i ett stort
antal offentliga utredningar samt representerat
Sverige i internationella kommissioner. J. har bl.a.
utg. ”Jordbruks- och övriga landskommuner i
Sverige” (i ”Nordisk statistisk tidskr.”, 5, 1926)
och ”Ett bidrag till de representativa
undersökningarnas metodik” (1931).
Jernkontoret är en av de svenska järnbruken
gemensamt ägd inst., som grundades 1747 och
har till ändamål att medelst
penningförsträck-ningar till delägarna samt genom anslag el. an-
August Jernberg: Stilleben med lax. Privat ägo.
norledes i vetenskapligt, tekniskt el. kommersiellt
hänseende understödja och befordra den inländska
järnhanteringen. J. förvaltas enl. av K.m:t 20/i2
1929 fastställt reglemente av 12—18 fullmäktige
under överstyrelse av Brukssocieteten,
vars medl. äro representanter för de i J. delaktiga
bruken. Brukssocieteten sammanträder en gång
årl. Brukens delaktighet i J. beräknas i proportion
till det antal centner (42,5 kg) smide, för vilket
introduktion vunnits. För varje introducerad
centner smide el. valsat stål el. för 2 centner
tackjärn betala bruken en årlig avgift av 2 V2 öre (1
dal. kmt), den s.k. jernkontorsdalern. J:s
verksamhet bekostas dels av dessa medel, dels
genom avkastningen av fonder. Den ursprungliga
huvuduppgiften att ekonomiskt stödja delägarna
minskade snart i betydelse men fortlever alltjämt
i J :s bankrörelse. Numera äro J :s viktigaste
uppgifter att vara samarbetsorgan inom
järnhanteringen och att representera denna utåt. J. verkar
som remissinstans, och dess sakkunskap anlitas
vid handelsförhandlingar, i tullfrågor o.s.v. Redan
tidigt upptogos tekniska frågor till behandling,
och denna del av verksamheten har vuxit alltmer
i omfattning. Den handhas av J :s tekniska byrå.
En omfattande forskningsverksamhet
organiserades 1926. Under ett tekniskt råd handlägges
forskningen av 6 utskott för resp, gruvforskning,
metallurgi, bearbetning, metallografi, värmeteknik
och stålgjutning, vilka utskott tillsätta
kommittéer för speciella forskningsuppgifter. I
kommittéerna ingå vetenskapsmän och ingenjörer i
industrien. I regel arbeta 50—100 kommittéer.
Forskningen bekostas genom bidrag från de i
verksamheten deltagande gruvorna och
järnverken. För den grundläggande forskningen har med
J:s stöd upprättats Metallografiska institutet* i
Stockholm. J. har alltid lämnat rikligt stöd åt
— 1169 —
— 1170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
