Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernkontoret - Jernsköld, ätt - 1. Jerobeam I (konung i Israel) - 2. Jerobeam II (konung i Israel) - Jérôme (namn) - Jérôme (konung av Westfalen) - Jerome, Jerome K. - Jeroom van Aeken - Jerring, 1. Sven - Jerring, 2. Nils - Jerrold, Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERNSKÖLD
undervisningsanstalterna inom sitt område och
underhåller med statsbidrag bergsskolan i
Filip-stad samt anordnar vidare kolarskolor. Sedan
1817 utger J. den tekniskt-vetenskapliga tidskr.
”Jernkontorets annaler”. — J. har med kungl.
tillstånd låtit prägla flera utmärkelsetecken. De
främsta äro belöningsjetongerna i guld och silver,
Rinmanmedaljen (för bergsvetenskaplig
forskning) samt J:s stora guldmedalj. — Litt.: B.
Boèthius & Å. Kromnow, ”J:s historia”, 1 (1947);
L Sahlin, ”J.” (i ”Jernkontorets annaler”, s.å.);
G. Lagerström & H. Erickson, ”Fullmäktige i J.
1747—1947. — J:s medaljer” (s.å.). [I.S.lL.Vr.
Jernsköld, adlig ätt, se Järnefelt.
Jero’beam. 1) Jerobeam I, konung i Israel
o. 930—910 f.Kr. Under Salomo hade J. på gr. av
vissa stämplingar måst fly till Egypten men
hem-kallades efter hans död och gjordes till konung
över de n. stammarna. J:s politik gick ut på att i
allt avskära förbindelserna med Jerusalem. Ett
uttryck härför är hans upphöjande av Betel och
Dan till statshelgedomar (1 Kon. 12:26 ff.).
2) Jerobeam II, konung i Israel o. 784—744,
av Jehus dynasti. Tack vare araméernas
sjunkande makt kunde J. t.o.m. återerövra de områden,
som tidigare gått förlorade. Under hans tid
uppträdde Amos och började Hosea sin verksamhet.
Jéröme [zerå’m], franskt mansnamn, av
Hiero’-nymus.
Jéröme [zerå’m], konung av Westfalen
(1784—-1860), 5:e son till Carlo Bonaparte, urspr.
marinofficer, tvangs 1802 av engelsk övermakt att fly till
Amerika, där han 1803 gifte sig med
köpmansdot-tern Elisabeth Patterson. Återkommen till
Frankrike 1805 måste J. på Napoleons önskan gå med
på att äktenskapet förklarades ogiltigt, utnämndes
till fransk prins, gifte sig 1807 med Katarina av
Württemberg (1783—1835) samt blev 18/s s.å.
konung i det nygrundade konungariket Westfalen,
där han, gladlynt och njutningslysten, i Kassel
utvecklade ett praktfullt hovliv. Efter slaget vid
Leipzig 1813 förlustig kronan stod J., utnämnd
till pär, vid Napoleons sida under de 100 dagarna.
1816 utnämndes han av Fredrik av Württemberg
till furste av
Mont-fort. Han uppehöll sig
utanför Frankrike, till
dess han av brorsonen
Louis Napoleon
ditkal-lades 1848; 1850 blev
han marskalk, 1852
medl. av statsrådet
samt eventuell
tronföljare med titeln fransk
prins av blodet; s.å.
g.m. Giustine Baldelli.
I första äktenskapet
hade han sonen Jéröme
Bonaparte Patterson,
fader till Th. Roose-
velts justitieminister (se Bonaparte 20). Om
barnen i andra äktenskapet se Bonaparte 18) och 19).
Från J. härstammar den ännu fortlevande grenen
av huset Bonaparte. — Litt.: A. Martinet, ”J.
Na-poléon, roi de Westphalie” (1902). [P.NmjB.
Jerome [jaråu’m], J e r o m e Klapka, engelsk
författare (1859—1927), vann en vidsträckt popularitet
med godmodigt
humoristiska berättelser
och essäer, ss. ”Idle
thoughts of an idle
fellow” (1886; sv.
övers. ”En
dagdrivares funderingar”, 1890)
och framför allt ”Three
men in a boat” (1889;
sv. övers. 1890). J.
var även en
uppskattad lustspelsförf. med
bl.a. ”The passing of
the third floor back”
(1907; sv. övers. ”Den
hemlighetsfulle främlingen”, 1911).
Självbiografisk är ”My life and times” (1926). — Litt.:
Mo-nogr. av A. Moss (1929). A.Km.
Jeroom van Aeken [jerå’m fann a’køn], målare,
se Bosch, H.
Jerring. 1) Sven Alfred Teodor, radioman och
författare (f. V12 1895). J. bedrev efter
studentexamen humanistiska studier i Uppsala, var 1917
—18 tjänsteman vid svenska beskickningen i
Petrograd, studerade 1918—21 åter i Uppsala och
var 1922—24 medarbetare i Åhlén & Åkerlunds
förlags-ab.; härvid fick han 1923 hand om de
radioutsändningar, som förlaget anordnade. Då
ab. Radiotjänst 1925
övertog all
rundradioverksamhet i Sverige,
blev J. dess förste
programledare och
hallåman. J.
(”Farbror Sven”) är den
svenska radions
populäraste personlighet;
han har utvecklat
en betydande talang,
spec. som
idrottsre-porter och ledare av
barnprogram. — J. har
utg. diktsaml. ”Den
stora tiden” (1922),
novellserien ”Mitt museum” (1928), ”Goddag,
flickor och pojkar” (1930), ”Ur gruset” (1946; tills,
med C. Lagerkrantz) och ”Farbror Sven sitter där
och pratar” (1949). A.Lg.
2) Nils Erik Alfred J., den föreg:s bror, (f.
18/s 1903), sedan 1933 verksam i ab. Svensk
filmindustri, gjorde sig 1933—40 ett namn som
regissör för o. 60 kortfilmer, såväl naturscenerier
och folklivsskildringar som industrireportage.
Sedan 1944 är J. red. för filmserien ”SF-journalen”,
varjämte han även regisserat ett flertal
industriella dokumentärfilmer. Hans långfilmer omfatta
lustspelen ”Vi masthuggspojkar” (1940),
”Landstormens lilla argbigga” (s.å.), ”Stackars
Ferdinand” (1941), ”Flickan i fönstret mitt emot” (s.å.)
och ”Hans officiella fästmö” (1943) samt en mera
allvarlig uppgift, ”Stora skrällen” (s.å.; efter Gösta
Gustaf-Janssons roman). B.Hgn.
Jerrold [jerr’ald], Douglas William, engelsk
författare (1803—57), gjorde sig ett namn som
förf, till ett antal på sin tid mycket populära
komedier (ss. ”Black-eyed Susan”, 1829), som dock
sakna litterärt värde; hans egentliga berömmelse
— 1171 —
— 1172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
