Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jetong - Jetro - Jettatore, Jettatura - Jette - Jeu - Jeu de paume - Jeu de rose - Jeune premier - Jeunesse dorée - Jeurling, Anders - Jeux d’esprit - Jeux floraux - Jevdokija - Jever - Jeverlandsboskap - Jewish Agency (for Palestine) - Jevlogij (Evlogij), Vasilij Georgievskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JETRO
fund utdelas åt de vid sammanträdena deltagande
och sedan av akad. inlösas med en mindre
penningsumma. Sådana j. utdelas t.ex. i Sverige i
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad., som
löser dem med 2 kr pr st. N.L.R.
Jetro, enl. Elohisten* Moses svärfader,
midjanitisk präst (2 Mos. 3:1), enl. de äldsta traditionerna
i Jahvisten* en kenit (Dom. 1:16 m.fl.), kallad
Re-guel. Antagl. återspeglas här jahvekultens
förbindelse med Midjan el. keniterna.
Jettatore [-tå’re], Jettatura [-to’ra] (ital.), se Onda
ögat.
Jette [zätt], stad i Belgien, se Bryssel, sp. 141.
Jeu [zö] (plur. jeux, fra., lek, spel), förekommer
i en del uttryck, ss. jeu de mots [da må’], ordlek, vits,
jeu de rose*, jeux d’esprit [däspri’], tankelekar, jeu
de paume* och jeux floraux". Jfr Faites vos jeux.
Jeu de paume [zö’ da på’m] (fra., eg. ”spel med
handflatan”). 1) Ett om tennis påminnande spel
med räcket och liten gummiboll. Man har ej med
visshet kunnat konstatera dess ursprung, men
sannolikt är, att det redan före 1200-talet
uppkommit i Frankrike. Småningom uppfördes för j. de
s.k. bollhusen, först vid adelsslotten, sedan
överallt i städerna. Spelet var under 1500—1600-talen
landets nationalspel. Under franska revolutionen
förlorade det i intresse och har sedan dess aldrig
återfått sin gamla popularitet. Under sin
glansperiod spelades det i så gott som alla europeiska
länder men förekommer nu endast i Frankrike,
England, USA, Canada och Australien. — J. kan
liksom tennis spelas av 2 el. 4 personer, och
poängberäkningen är ung. densamma (15, 30 o.s.v.). En
match består av 3 el. 5 set, med setvinst vid 6
game (om vinnaren då har minst 2 game mer än
motspelaren). Bollen spelas över ett nät, som
delar planen i 2 lika hälfter. Olikheterna mot tennis
äro betingade därav, att bollhusets gamla
inredning med gallerier på vissa sidor, tätt liggande
tvärlinjer över planen m.m. bibehållits och ge
spelet dess särartade karaktär. VM i j.
(professionella) ha existerat sedan 1885. — Litt.: A. de
Luze, ”La magnifique histoire de j.” (1932). O.Kgh
2) Fransk benämning på bollhus (se d.o. och
ovan 1), t.ex. det från franska revolutionen
bekanta bollhuset* i Versailles. — Musée du
Jeu de paume (Musée de 1’impressionnisme)
i Paris, beläget i Tuilerieträdgården, är ägnat
fransk konst från det impressionistiska skedet,
fr.o.m. Manet t.o.m. Cézanne, Gauguin, van Gogh,
Rousseau och Seurat. Det är pedagogiskt
arrangerat med klargörande kartor, förstoringar
av pensel-tekniken m.m.
Jeu de rose [zö’ da rå’z] (fra.), ryttarlek inom
ett begränsat område, där två ryttare söka taga
en rosett, fästad på en tredjes axel.
Jeune premier [zönn’ pramje’] (fra.), förste
älskare (på teatern); fem. jeune première [-jä’r], första
älskarinna. Se Förste älskare.
Jeunesse dorée [zönäss’ dåre’] (fra., gyllene
ungdom), urspr. motståndarnas öknamn på de unga,
levnadsglada, konservativa kretsar, närmast L. Frérons
anhängare, som efter Robespierres fall 1794 en tid
blevo tongivande i Paris och på olika sätt lade i
dagen sin fientlighet mot revolutionen, dess ideologi
och inst.; numera om rik och nöjeslysten ungdom.
Jeurling [jö’r-], Anders Elis, tidningsman
(1851—1906), student 1871, studerade i Uppsala,
var red. för ”Gotlands allehanda” 1876—77, för
”Karlstads tidn.” 1879—84, redaktionssekr. i
”Aftonbladet” 1885—89. I nov. 1889 började J. med
C. E. Gernandt som förläggare utge
”Stockholms-tidn.”, vars huvudred, han med någon tids avbrott
var till sin död.
Jeux d’esprit [zö’ däspri’] (fra.), tankelekar.
Jeux floraux [zö’ flårå’] (provens, jo floraw,
eg. ”blomsterlekar”), pristävlingar i poesi vid det
litterära sällskap som för odlandet av språket
(langue d’oc) instiftades i Toulouse 1323 och som
1356 offentliggjorde en utförlig saml. språk- och
skalderegler, ”Las leys d’amors”. Ludvig XIV
gjorde samfundet till en franskspråkig akademi
1694. Felibreförbundet* återställde dess
proven-salska former och gav nytt uppsving åt dess
tävlingar, som firas särsk. högtidligt vart 7:e år med
prisbelöningar och utnämnande av förste
pristagaren till mèstre en gai sabé, mästare i den glada
vetenskapen. Jfr Jocs florals. [J.V.lA.Lbd.
Jevdokija [jivdnkijB], kejsarinna, se Eudoxia.
Jever, stad i Oldenburg i Tyskland, v. om
Ja-debukten; c:a 7,000 inv. J. blev stad o. 1500.
Genom sina förnämsta byggnader, slottet och
rådhuset (1609), bildar J. en etapp i den nederländska
renässansens överförande till Skandinavien.
Je’verlandsboskap, nötkreatursras, se Nötkreatur.
Jewish Agency (for Palestine) [jo’ij
ei’jansi (få päll’iståin)], judisk organisation med
uppgift att främja utvecklingen av ett judiskt
”nationellt hem” i Palestina. J. bildades vid
upprättandet av det brittiska mandatet över
Palestina 1923 och var urspr. en avläggare av
sionistiska världsorganisationen. Då den sionistiska
aktiviteten under senare hälften av 1920-talet
stötte på stora svårigheter, sökte och erhöll Ch.
Weizmann stöd av de icke-sionistiska judarna,
särsk. i USA. J. omorganiserades därvid; högsta
myndighet blev ett i aug. 1929 konstituerat
parlamentariskt råd om 120 medl., hälften sionister,
hälften icke-sionister. J :s exekutiv har
förhandlat på judarnas vägnar och organiserat
invandringen av judar till Palestina. J. bibehölls vid
sidan av regeringen, då staten Israel grundades
1948, särsk. med uppgift att skaffa medel till den
oerhört ökade invandringen och att genom
bostadsbyggande, agrikulturell försöksverksamhet
o.s.v. påskynda absorberande av immigranterna i
den nya staten. S.Br.
Jevlogij [-lå’-] (E v 1 o g i j), borgerligt namn
Vasilij Georgievskij, rysk metropolit
(1868—1946), 1895 munk, 1903—14 biskop i Cholms
stift, en aggressiv och oförsonlig motståndare
till katolska kyrkan. Fr.o.m. 1907 invaldes J. i
2:a och 3:e riksduman, där han tillhörde det
nationalistiska partiet och häftigt kämpade för den
utpräglade storryska nationalismen och en
privilegierad ställning för den ortodoxa religionen.
1914—18 biskop i Volynstiftet (s.v. Ryssland)
blev J. 1921 biskop för alla ryska kyrkor i
Västeuropa och 1922 metropolit (med säte i Paris).
Han ådagalade stor organisatorisk begåvning vid
ordnandet av den genom revolutionen skövlade
ryska kyrkan i Västeuropa och befästandet av
den ortodoxa trosbekännelsen mot katolicismens
aggressiva politik bland ryssarna. M.Hv.
— 1203 —
— 1204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
