Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Johannes IV (kejsare av Etiopien) - 1. Johannes I (biskop i Åbo) - 2. Johannes II Petri (biskop i Åbo) - 3. Johannes III Westfal (biskop i Åbo) - 4. Johannes IV Olavi (biskop i Åbo) - Johannes a Lasco - Johannes Anglicus - Johannes av Capistrano - Johannes av Gaëta - Johannes av Gud - Johannes av Korset - Johannes Baptista - Johannesberg - Johannes Bothvidi - Johannes brev - Johannesbrödträd, karobe - Johannesburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNESBURG
2) Johannes IV, kejsare (d. 1889), urspr.
furste av Tigré, blev efter Teodor III:s död
kejsare 1872. Hans regering var fylld av
utrikespolitiska förvecklingar (se Etiopien, historia); i det
inre var Menelik en farlig rival. Med honom
ingick han 1882 förlikning. J. stupade i en
sammandrabbning med mahdisterna vid Metemmeh.
Johannes, biskopar i Åbo.
1) J o h a n n e s I (d. 1291), dominikanprior i
Sigtuna och den förste, som enl. kanonisk rätt
valdes till biskop i Åbo 1286. 1290 blev han
ärkebiskop i Uppsala.
2) Johannes II Petri (d. 1370), född i
Västerås, studerade vid univ. i Paris och valdes 1366
till dess rektor. Som biskop i Åbo 1367—70
utverkade han stadfästelse på kyrkans gamla
fri-och rättigheter samt värnade dem mot ingrepp.
Strängt tillhöll han bönderna att fullgöra sina
skyldigheter mot kyrkan.
3) Johannes III West fal (d. 1385), av
urspr. tysk släkt, var kanik och domprost i Åbo,
innan han blev biskop 1370. Också han utverkade
påvlig stadfästelse på kyrkans rättigheter men
invecklades i en långvarig strid med ärkebiskopen
i Uppsala ang. gränsen mellan de båda stiften.
4) Johannes IV Olavi (d. 1510), född i
Finland, studerade i Paris, där han 1487 var den
engelska nationens prokurator. Biskop i Åbo 1506
understödde han med folk och penningar landets
försvar mot danskarna men kunde ej hindra, att
Åbo och dess domkyrka plundrades av Otto Rud.
Johannes a Lasco, teolog, se Laski.
Johannes An’glicus, se Johanna (”påvinnan”).
Johannes av Capistrano, helgon, se Giovanni
Capistrano.
Johannes av Gae’ta, påve, se Gelasius.
Johannes av Gud, se Juan de Dios.
Johannes av Korset, se Juan de la Cruz.
Johannes Baptis’ta, Johannes Döparen*.
Johannesberg, Skaraborgs och Älvsborgs läns
anstalt för sinnesslöa, belägen invid Mariestad,
grundades 1875 av Emanuella Carlbeck. J., som
står öppet för 400 elever, är uppdelat på ett
flertal olika hem och undervisningsanstalter.
Skolan omfattar en försöksavd. (uppdelad på
kinder-gartenklass och provklass), en egentlig skolavd.
om 7 klasser samt praktisk skolavd. om 2 klasser
för dem, som icke kunna följa undervisningen i
den egentliga skolan. Arbetshemmen (1 för
kvinnor och 3 för män) meddela praktisk
undervisning i bl.a. hushållsgöromål, handarbete,
skoma-keri, slöjd och lantbruk. Till undervisningen på
arbetshemmen komma även elever, utskrivna i
s.k. kontrollerad familjevård, i allm. 150—200.
Till anstalten höra dessutom 2 vårdhem, där
klientelet sysselsättes med lek och enklare arbeten.
— Vid J. hålles även varje år en i-årig
utbildningskurs för barnsköterskor vid
sinnesslöan-stalter. E.Bng.
Johannes Bothvi’di, teolog (1575—1635), blev
efter studier utomlands 1616 hovpredikant hos
Gustav II Adolf, som han följde i fält och hos vilken
han tjänstgjorde som biktfader och
konsistorial-råd. 1630 kallad till biskop i Linköping fick J.
året därpå följa drottning Maria Eleonora ut till
Tyskland, där Gustav Adolf gav honom i
upp
drag att i Sachsen verka för den evangeliska
läran och upprätta konsistorier i Magdeburg och
Minden. Under sin korta tid som stiftschef i
hemlandet verkade han bl.a. för god ordning,
förbättrad sjukvård och undervisning. J. var en
framstående predikant. S.N.
Johannes brev, vanl. de 4:e—6:e i ordningen av
NT:s 7 s.k. ”katolska” brev, i svenska bibeln de
3:e—5:e. De 2 mindre Johannes-breven (2:a och
3:e) äro verkliga brev med en konkret anledning.
Förf, kallar sig ”den äldste” och skriver i 2:a
brevet till ”den utvalda frun” (möjl. =
församlingen) ”och hennes barn” för att mana till kärlek
och varna mot irrlärare; i 3:e brevet till ”Gajus,
den älskade brodern” för att stimulera hans
gästfrihet mot resande bröder. Förf, tillhör samma
miljö som förf, till Johannes evang. och i:a
Jo-hannes-brevet; detta rör sig med samma tankar
och terminologi som Johannes evang. och hör nära
ihop med detta. Det är en uppbygglig traktat,
som varierar ”johanneiska” tema; framför allt
in-skärpes den aktiva broderskärleken; skarpt
polemiseras mot vissa irrlärare, vilka förneka identiteten
mellan Jesus och Kristus. — Litt.: H. Windisch,
”Die katholischen Briefe” (2 Aufl. 1930); F. Büchsel,
”Die Johannes-Briefe” (1933); C. Lindskrog,
”Fortolkning til förste Johannesbrev” (1941). A.J.F.
Johannesbrödträd, k a r o b e, Cerato’nia
sil’i-qua, av fam. Caesalpinia’ceae, ett i
Medelhavsområdet inhemskt, ofta odlat, medelstort träd med
par-bladiga, läderartade,
ständigt gröna blad
och i klasar
anordnade, enkönade
blommor utan hylle. De
mogna, 10—20 cm
långa baljorna, j
o-h a n n e s b r ö d,
innehålla rikligt
rörsocker (50 °/o) jämte
garvsyra och 1,3%
fri smörsyra, vilken
förlänar dem en
härsken lukt. De
förtäras råa och
användas även som
kreatursfoder. Extraktet
har medicinsk
användning vid
katarrer. En honungslik
saft, kaftan, er-
hålles genom pressning och kan jäsas till
alkohol. De hårda, plattade fröna, karat*,
begagnades förr som vikter på apotek och hos
juve-lerare. — Oäkta johannesbröd äro frukterna av
Cassia fis’tula (se Cassia). [G.]W.
Johannesburg [jåuhännhsbog], stad i Transvaal,
Sydafrikanska unionen, 1,750 m ö.h. J. är
Sydafrikas största stad med 332,026 vita inv. (1946),
vartill komma betydligt över 100,000 färgade;
medräknas angränsande stadssamhällen längs The
Rand, erhålles en folkmängd av o. 600,000. J. är
medelpunkten i Witwatersrands gulddistrikt, f.n.
det förnämsta i världen med nästan hälften av
Transvaals guldproduktion. Stadsplanen är
regelbunden med breda, raka gator, vackra offentliga
byggnader och affärskvarter i de centrala delarna.
Gren av johannesbrödträd med
blommor och frukter.
SU 14. — 1249 —
40 — Red. avsl. n/i 50.
— 1250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
