Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - Johannes Vatatses - Johannes Westfal - Johannesörtsläktet - Johannisbad - Johannisborg - Johannisfors - Johannishus (samhälle) - Johannishus (gods) - Johannisson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES VATATSES
närmaste framtid skall fullbordas och leda
kyrkan genom martyriet till fulländningen. Krisens
motiv är slutkampen mellan ”Lammet” (Kristus)
och ”Draken” (Satan). Genom olika akter
fortskrider dramat, som börjar med kap. 6.
Dessförinnan berättar J. om sin kallelsevision på ön
Pat-mos, refererar 7 brev, som Jesus dikterar till 7
församlingar i Mindre Asien, samt skildrar en syn
av Guds tron i himmelen och Lammet. I de följ,
synerna råder 7-talet. Kampen börjar i kap. 12
mellan Mikael och Draken. Jämte denna uppträda
som hans tjänare två vilddjur (kejsarmakten och
det hedniska prästerskapet) samt, ridande på ett
vilddjur, skökan, det stora Babylon (Rom), som
är drucken av de heligas blod. Bakom hägrar
Neros djävulska sagogestalt. Draken besegras vid
Harmagedon, martyrerna uppstå (i:a
uppståndelsen), och det tusenåriga riket upprättas. Efter en
ny kamp mot draken i spetsen för de mytiska
folken Gog och Magog (se d.o.) uppstå resten av de
döda, världsdomen äger rum. Den nya himmelen
och jorden med det nya Jerusalem skildras i kap.
21—22. — Litt.: E. Lohmeyer, ”Die Offenbarung
des Johannes” (1926); W. Hadorn, ”Die
Offenbarung des Johannes” (1928); Ä. V. Ström,
”Uppenbarelseboken och vår tid” (2 uppl. 1943); H.
Mosbech, ”Fortolkningen af Johannes’
Aabenba-ring” (1934), ”Johannes’ Aabenbaring” (1942—43),
”Sproglig Fortolkning til Johannes’ Aabenbaring”
(1944). A.J.F.
Johannes Vatat’ses, kejsare, se Johannes,
Bysantinska riket 3).
Johannes Westfal, biskop i Äbo, se Johannes.
Johannesörtsläktet, Hyperi’cum, av fam.
Guttif’e-rae, innefattar o. 300 i varma och tempererade
zonerna förekommande arter, de flesta perennerande
örter el. halvbuskar, med motsatta el. kransställda
blad, gula, stundom röda, tvåkönade blommor i
knippen, många, i 3—5 stammar förenade ståndare
och 3—5-rummig, kapselartad frukt. I Sverige
förekomma 7 arter, de flesta på ängar och
skogsbackar, däribland H. perfora’tum, med 2-kantig,
glatt stjälk, och H. macula’tum (H. quadran’gulum),
med 4-kantig, glatt stjälk, vilka båda kallas
mansblod, efter den violettröda saften i
blomknopparna, och fordom hade stort anseende i
läkekonsten för sin beska smak och aromatiska,
kåd-artade lukt. [G.]Fll.
Johann’isbad [-t],
tjeck. Janské
Låz-nè, bad- och
luftkurort i
Riesenge-birge, n.ö.
Böh-men; c:a 300 inv.
Varma (29°»),
radioaktiva källor
samt järnkällor.
Johannisborg, ett
slott, som av
hertig Johan av
Östergötland anlades
strax n. om
Norrköping 1614 men
som förstördes av
ryssarna 1719. Av
J. kvarstår blott ett
porttorn med
vack
Johannesörtsläktet.
Fr.v. Hypericum maculalum
och H. perforatum.
Johannisborgs porttorn efter
restaureringen 1934.
ra renässansformer.
— Litt: K. v.
Schma-lensee, ”J.” (1935).
Johannisfors, ort i
Forsmarks* sn i
Uppland.
Johannishus,
samhälle i Hjortsberga*
sn i Blekinge.
Johannishus, gods
i Hjortsberga sn i
Blekinge, vid
Lis-terbyån 9 km ö.n.ö.
om Ronneby,
omfattar med
underlydande i
Hjortsberga, Förkärla (bl.a.
Tromtö* och St.
Vambåsa), Edestads
o.a. socknar 8,541 ha,
därav 1,713 åker,
med ett
taxerings
värde av 4,972,700 kr; till huvudgården höra
484 ha, därav 301 åker. J. är Blekinges största
gods. Slottet av sten i två våningar är uppfört
1772 i fransk renässansstil och omges av vackra
trädgårds- och parkanläggningar; rik
porträtt-saml. J., som fick sitt nuv. namn 1769, kallades
tidigare Skunckenberg efter landsdomaren N.
Skunck, som på 1670-talet grundade godset. 1684
kom detta till generalamiralen greve H.
Wacht-meister, som av Skunckenberg och Tromtö 1712
gjorde ett fideikommiss för sin ätt. Nuv.
innehavare är greve H. Wachtmeister. — Godset hade
tidigast namn efter byn Dagstorp (Daxtorp 1471),
därefter kallades det Skunckenberg (se ovan). Det
nuv. namnet är trol. givet efter generalamiralen
Hans Wachtmeister: Johannes är den latinska
motsvarigheten till Hans (se H. Wachtmeister i
”Per-sonhistorisk tidskr.”, 1911, sid. 41 ff.). P.;Er.
Johannisson, Nils Adolf, skådespelare,
regissör (f. 27/io 1886). J. debuterade hos August Falck
på Intima teatern 1907. 1909 blev han elev vid
Dramatiska teaterns elevskola, och efter
avslutade studier där tillhörde han nationalscenen som
skådespelare till 1916. Här framträdde han bl.a.
som Peder Welamson i ”Erik XIV”
(Strindberg) och Yotomo i ”Taifun”. Efter registudier
vid tyska scener iscensatte J. åtskilliga program
på olika teatrar i Stockholm, ss. Svenska teatern
Johannishus.
— 1259 —
— 1260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
