Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joll, jolle (julle) - Jollerperiod - Jolly, 1. Philipp von - Jolly, 2. Julius - Joloffer - Jolson, Al (Asa Yoelson) - Jolster, jolsterpil - Joly, John - Jomala - Jomelli, Niccolo - Jomfrukloster - Jom hakkipurim - Jomini, Henri - Jom kippur - Jommelli (Jomelli), Niccolo - Jomsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOLLERPERIOD
byggd med spegel i såväl för som akter. J.
fram-drives vanl. med rodd.
Jollerperiod, psykol., den period av jollrande
prat, som i allm. börjar under barnets 2:a
lev-nadsmånad och utan bestämd gräns övergår i
språkliga efterhärmningsförsök. Barnet anses
under j. med dess lek med talorganet omedvetet
öva kommande ljudklanger för ordbildningen.
Stundom förekomma s.k. lallmonologer
med ihållande joller, då barnet förefaller prata
med el. för sig själv.
Jolly [jåll’i]. i) P h i 1 i p p von J., tysk
fysiker (1809—84), 1847 prof, i Heidelberg, från 1854
i München. J. utförde experimentella arbeten över
endosmos och över gasers utvidgningskoefficient.
För de senare undersökningarna konstruerade J.
1874 en gastermometer, vilken tillät mycket
noggranna temperaturbestämningar. 1878
konstruerade J. en högkänslig våg, med vilken han
undersökte tyngdens ändring med avståndet från jordytan
och som gav ett för sin tid utmärkt värde på
gra-vitationskonstanten. A.B.L.
2) J u 1 i u s J., den föreg:s son, indolog (1849—
1932), 1877 e.o., 1886 prof, i Würzburg, bereste 1882
—83 Indien. J. gjorde sig i sht bemärkt som den
främste kännaren av den indiska rätts- och
sed-vanetraditionen och var även en grundlig kännare
av den indiska medicinen.
Joloffer [-åff’-], negerfolk, se Wolof.
Jolson [jålsn], A1 (eg. Asa Yoelso n),
rysk-amerikansk operettsångare och
filmskådespelare av judisk börd (f. 1886). J., som är son till
en rabbin, kom redan i mycket unga år till USA.
1898 engagerades han vid en kringresande cirkus,
blev sedan kabarésångare och kom 1911 till
operetten. 1926 fick han uppdraget att spela
huvudrollen i den första ljudfilmen i världen,
”Jazzsångaren”, vilken gjorde honom världsberömd. Den
efterföljdes av ”The singing fool”, ”Mammy",
”Sonny Boy”, ”Casino de Paris”, ”Hollywood
Cavalcade” och ”Washington Square”. 1945
medverkade J. i Gershwin-filmen ”Rhapsody in blue”
men uppträder numera huvudsaki. på
kabaréestraden. B.Hgn.
Jolster, j o 1 s t e r p i 1, bot., art av pilsläktet*.
Joly [jåll’i], John, engelsk geolog och fysiker
(1857—1933), 1897 prof, i geologi och mineralogi vid
univ. i Dublin (Trinity College), har utfört viktiga
undersökningar på geologiens och geofysikens
områden, där han särsk. behandlat frågan om de
radioaktiva ämnenas fördelning i jordskorpan och
deras betydelse som värmekällor för jordklotet.
Hans huvudarbeten här äro: ”Radioactivity and
geology” (1909), ”The surface history of the earth”
(1925). Även inom andra grenar av fysiken har
han utfört betydande arbeten, t.ex. om
röntgenstrålar, och var den förste framställaren av en
fotografi i naturliga färger. K.A.G.
Jomala [jåmm’-], kommun på Åland, Finland;
145 km2; 4,086 inv. (1946; 24 inv. pr km2),
svensktalande. Åkern upptar 26 km2 (18% av arealen),
skogsmarken 60 km2. J. är en av Ålands äldsta
församlingar. Kyrkan av gråsten härstammar från
1200-talet. I J. finnas Möckelö havsbad,
Ramsholmens naturskyddsområde och Lemströms kanal.
Jomelli, N i c c o 1 o, tonsättare, se Jommelli.
Jomfrukloster, se Jungfrustift.
— 5i —
Jom hakkipuri’m, religionsv., se
Försoningsdagen.
Jomini’ [zå-], Antoine Henri, fransk militär
och författare (1779—1869), född i Schweiz, officer
1798 i schweiziska armén, avsked 1801, trädde
1805 i fransk tjänst som adjutant hos Ney och
fick efter slaget vid Austerlitz tillfälle att för
Napoleon framlägga sitt arbete om de stora
operationerna. Ehuru Ney till en början av
militärpolitiska skäl ville förhindra dess
offentliggörande, fästes dock Napoleons uppmärksamhet på J.,
som utnämndes till överste i generalstaben. Efter
freden i Tilsit blev han baron och stabschef hos
Ney och deltog som sådan i 1808 års spanska
fälttåg. På gr. av meningsskiljaktigheter med
Ney lämnade han denne och återvände till Schweiz
men återkallades av Napoleon och utnämndes till
brigadgeneral i Berthiers stab. Under 1812 års
fälttåg var J. guvernör i Wilno och sedermera
i Smolensk samt blev 1813 åter stabschef hos
Ney. Efter slaget vid Bautzen s.å., där han av
Berthier beskyllts för försumlighet, övergick J.
i rysk tjänst och utnämndes omedelbart till
generallöjtnant och senare till general. Han åtföljde
tsaren till Paris 1815 och deltog i kongressen i
Wien s.å. samt stiftade 1830 den ryska
general-stabsakad. J. utgav bl.a. ”Traité des grandes
opérations militaires” (6 bd, 1805—11), ”Histoire
critique et militaire des guerres de la révolution’
(15 bd, 1820—24) och ”Précis de l’art de la guerre”
(2 bd, 1838). — Litt.: Monogr. av C. A.
Sainte-Beuve (ny ed. 1881) och F. Lecomte (3 éd.
1888). E.Bz.
Jom kippu’r, religionsv., se Försoningsdagen.
Jommelli [jåmälFi] (Jomelli), N i c c o 1 o,
italiensk tonsättare (1714—74), en av de mest
betydande musikerna av den neapolitanska skolan, var
elev i Neapel av Leo och Feo, i Bologna av Padre
Martini, blev tidigt bekant för sina
operakompositioner, vilka förskaffade honom platsen som dir.
för konservatoriet i Venedig; 1749 blev han
kapellmästare vid Peterskyrkan i Rom, 1753
hovkapellmästare i Stuttgart, 1769 återvände han till Neapel.
Utom operor, inalles 82, skrev J. även kyrkliga
verk. I sina operor, ”Fatonte” (1768) o.a., låter han
text och handling spela större roll, än som var
brukligt i den neapolitanska skolan, där musiken
helt hade övertaget. Just på gr. av denna sin
måttfullhet måste han lida den smäleken, att hans sista
operor i Italien icke väckte något intresse. — Litt.:
H. Abert, ”N. J.” (1908). E.A.
Jomsborg, enl. den sena nordiska (danska och
norsk-isländska) historieskrivningen ett
vikinga-fäste vid s. östersjökusten, ofta förlagt till
Use-dom. Jomsborgproblemet är ytterligt invecklat
och omstritt, sedan historikerna ej längre mena
sig utan vidare kunna godtaga de sena uppgifterna
om J. Under alla omständigheter är det säkert, att
vid Oders mynning ett samhälle Jom el. Jumne
varit beläget, som varit bebott av slaver, samt att
på 1040-talet i dess närhet en borg varit belägen,
som tjänat traktens bebyggare som tillhåll. Efter
noo-talets mitt, när ärkebiskop Absalon ledde
den danska flottan till vendernas land, trodde
man, att en vendisk borg, som man förstörde, var
det gamla J. Man antog redan på 1180-talet,
snarast på gr. av en förening av politiskt
ställnings
— 52 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
