Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordanes (Jornandes) - Jordanien, Jordan - Jordankurva - Jordankvarn - Jordanmandel - Jordanon - Jordanus Nemorarius - Jordarter - Jordartsmetaller el. jordmetaller - Jordatal - Jordavsöndring - Jordaxeln - Jordbakterier - Jordbanetävling - Jordbearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDANIEN_________________________________________
härstamning från Norden. Bl.a. J. V. Svensson
(i ”Namn och bygd”, 1917) och L. Weibull (i
”Ve-tenskapssocietetens i Lund årsbok”, 1925)
behandla J:s folknamn. B.
Jorda’nien, Jordan, numera ofta brukad
benämning på Transjordanien*. Namnet, som är
officiellt inom landet, sammanhänger med att
landets regering gör anspråk på och med militär
håller besatta vissa delar av det v. om floden
Jordan belägna Palestina.
Jordankurva [zårdau’-], matem., en sluten,
kontinuerlig kurva i planet utan dubbelpunkter (d.v.s.
som icke skär sig själv). Enkla ex. på j. äro
en cirkel el. en rektangel, men i allm. har en j.
ett synnerligen komplicerat utseende. Som den
franske matematikern C. Jordan först strängt
visat, har en dyl. kurva egenskapen att dela
planet i två skilda områden, kurvans inre och yttre,
vilkas gemensamma rand utgöres av kurvan.
Benämningen j. användes vanl., då man vill
framhålla denna egenskap hos kurvan. H.Ji.
Jorda’nkvarn, en för sönderdelning av fibröst
material avsedd maskin, bestående av en rotor i
form av en stympad kon, anordnad i ett hus av
liknande form. Både rotorn och huset äro
försedda med i generatrisens riktning löpande
kammar (”knivar”), mellan vilka målningen sker;
spelet kan varieras genom att rotorn förskjutes
axiellt i huset. J. användas i st.f. el. som
komplement till holländare vid framställning av papper.
Jorda’nmandel, bot., se Mandel.
Jordanon [-å’n], bot., term, skapad av J. P. Lotsy
(till den franske botanisten Alexis Jordans* ära)
och ung. motsvarande begreppet elementarart men
har mest använts liktydigt med begreppet varietet.
Jfr Linneon.
Jorda’nus Nemora’rius, medeltidens
inflytelserikaste matematiker (d. 1237), verkade vid Paris
univ. och var trol. identisk med dominikanernas
ordensgeneral Jordanus Sax o. I J:s
matematiska skrifter, ”Aritmetica demonstrata”
(aritmetik), ”Algoritmus demonstratus” (algebra), ”De
triangulis” m.fl., vilka äro påverkade av arabiska
förebilder, användas för första gången bokstäver
som beteckningar för tal.
Jordarter, geol., avlagringar med lös struktur,
utgörande jordskorpans översta lager, vare sig dessa
äro påverkade av jordmånsprocesser el. tillhöra
den ovittrade undergrundsjorden. J:s motsats är
bergarter. J. kunna med hänsyn till sitt
bildnings-sätt indelas i a u t o k t o n a (ej transporterade) j.,
omfattande jordar, som bildats genom mekanisk
el. kemisk vittring av på platsen anstående
bergarter (granit, kalksten), samt al lok ton a
(transporterade) j., som innefatta moräner
(transportmedel: is), isälvs- och svämavlagringar (rinnande
vatten), havs- och sjöavlagringar (strömmar), t.ex.
leror, samt vindsediment, t.ex. flygsand och
lössjordar. Med avseende på ursprunget särskiljas
mineraljordarter, organogena j. och kemiska
sediment. Mineraljordarna uppdelas efter
kornfraktioner enl. en skala, uppställd av svensken
A. Atterberg, i:
block- och stenjordarter medeldiam. > 20 mm.
grus „ 20 —2 „
sand ,, 2 —0,2 „
mo ,, 0,2 —o,»2 ,,
mjäla ,, 0,02—0,002 „
lera ,, > 0,002 „
Sorteringen i kornfraktioner hos naturliga j. är
emellertid ej fullständig. Vissa j., t.ex. moränerna,
bestå av en blandning av alla fraktioner, ibland
med övervikt för det ena el. andra slaget, t.ex.
morängrus, moränlera. I vattensedimenterade j.
är sorteringen bättre. Lergruppen är en
synnerligen inhomogen grupp, som därför ytterligare
indelats efter lertypernas fysikaliska egenskaper i
lättleror, mellanleror, styva leror och mycket styva
leror. Organogena j. äro bl.a. torv- och
gyttje-jordarter. Kemiska j. äro t.ex. bleke och
järnockra. — Ur praktisk ekonomisk synpunkt spela
skilda j. en synnerligen olika roll. Av
mineraljordarter äro block-, grus- och sandjordarter av
stor betydelse för väg- och byggnadsarbeten,
under det att finare j. äro de av odlingen mest
eftersökta på gr. av sina kemiska och fysikaliska
egenskaper. Den i Sverige mest utbredda j. torde vara
moränen. Jfr Jordmån och Marklära. — Litt.: G.
Ekström, ”Jordartslära” (1936); B. Halden,
”Svenska j.” (1923). Mhn.
Jordartsmetaller el. jordmetaller kallas
med ett gemensamt namn de grundämnen, vilkas
oxider kallas jordarter. Som alkaliska j. (j o r
d-a 1 k a 1 i e r) betecknas metallerna kalcium,
stron-tium och barium, ibland även magnesium, som
egentliga j. betecknas metallerna beryllium,
aluminium, gallium, indium, tallium, titan och
zir-konium. Som sällsynta j. betecknas
elementen med atomnumren 57—71, de s.k. lantaniderna
samt skandium och yttrium.
Jordatal, kam., se Byamål.
Jordavsöndring, rättsligt avskiljande av en
mindre del från en jordbruksfastighet, stamfastigheten,
utan att dennas kamerala storlek därigenom
ändras. Av hänsyn till hemmanens skattekraft var j.
länge förbjuden men medgavs i olika omfattning
1827, 1864, 1881, 1896 för att 1926 ersättas av
avstyckning*. Vid j. åsattes lägenheten oftast en
årlig avgift, avgäld till stamfastigheten. Denna
avgift har sedan, 1905, 1907, upphävts el. fått
avlösas. Från 1909 medgavs en lättnad för j. i fråga
om ansvaret för äldre inteckningar i
stamfastigheten. K.
Jordaxeln, jordens rotationsaxel (se Jorden).
Jordbakterier, se Markbakterier.
Jordbanetävling (eng. dirt-track racing’),
motorcykeltävling på rundbana (jordbana) med c:a 1,000
m, 400 m el. kortare omkrets. Banan är belagd med
ett c:a 10 cm djupt kolstybbslager och har en bredd
av c:a 10 m. Kurvorna äro ej doserade.
Tävlingen omfattar ett visst antal banvarv (4—6),
körda motsols, med stående (det vanliga) el. flygande
start. J. försiggår numera med
specialkonstruerade maskiner. Eftersom starten sker med 4—5
(å större utlandsbanor upp till 20) tävlande
samtidigt, finnas stora risker för överkörning, varför
störthjälm och skyddande (vadderad) dräkt är
nödvändig. J. är sedan början av 1930-talet en
populär sport i Sverige, och svenska förare ha väl
hävdat sig i den nordiska konkurrensen. O.Kgh.
Jordbearbetning, lantbr., mekanisk behandling av
jorden för att åstadkomma för växtligheten
gynnsamma betingelser. För j. komma olika slag av
redskap till användning alltefter syftemålet med
bearbetningen. För nermyllning av gödsel, stubb
el. andra rester från föregående gröda användes
- 83 -
- 84 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
