Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbearbetning - Jordbeck - Jordberga (gods) - Jordberga (sockerbruk) - Jordbeskattning - Jordbin - Jordblad - Jordborrning - Jordbrand - Jordbruk - ab. Jordbrukarbanken - Jordbrukareungdomens förbund, JUF
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKAREUNGDOMENS FÖRBUND
Jordberga.
plogen, för luckring och finfördelning olika slag
av harvar och hackor, för jordens tillpackande
vält etc. Genom sin egen tyngd, genom
nederbörden, genom tramp och transportmedel packas
jorden samman och måste för att växtligheten
skall trivas åter uppluckras. J. utgör också det
viktigaste medlet för ogräsbekämpning. Eo.
Jordbeck, se Asfalt.
Jordberga, gods i Källstorps sn i s. Skåne, 9
km n.n.ö. om Smygehuk, omfattar med
underlydande i Källstorps, Börringe, Tullstorps m.fl.
socknar 1,500 ha, därav 1,390 åker; till
huvudgården höra 343 ha, därav 313 åker, med ett
taxeringsvärde av 963,900 kr. Huvudbyggnaden av
sten i en våning med kupolförsett mittparti i två
våningar samt med två flyglar är från 1650-talet
och omges av park; senare förändringar under
ledning av bl.a. C. G. Brunius. Godset är känt
sedan 1300-talet. 1682—1786 var det delat. Bland
ägarna under den svenska tiden märkas medl.
av ätterna v. Buchwaldt, Bille, Kurck, v. Nolcken
och (sedan 1857) Stjernswärd; nuv. ägare äro
Wanda och Clara Stjernswärd. — Namnet, som
1355 skrevs in Jortbierghæ maclæ, d.v.s. i Stora
J., syftar på en förhöjning i terrängen. P.;Er.
Jordberga, sockerbruk i Källstorps sn,
Malmöhus län, tillhör Svenska sockerfabriks ab. Det
uppfördes 1891 av dåv. Jordberga sockerfabriks
ab. Nuv. taxeringsvärde 2,098,900 kr.
Jordbeskattning, se Fastighetsskatt.
Jordbin, släkte av fam. bin*.
Jordblad, bot., beteckning för sådana blad, som
sitta vid jordytan. J. bilda ofta en bladrosett (se
Rosettställda blad) och ha stundom annan form
än de längre upp på stjälken sittande bladen.
Jordborrning. Borrning i lösa jordarter avser i
allm. att undersöka de övre jordlagren och utföres
ant. med handborr av olika slag el. med
maskinborr av liknande art, som användes vid
bergborrning*, vanligast med stötborr och vattenspolning.
Jordbrand uppstår därigenom att under jordens
yta belägna lager av brännbara jord- el. bergarter,
stenkol, brunkol, bituminösa skiffrar el. torv, fatta
eld, ant. genom självantändning el. genom
oförsiktighet från människans sida. En dylik
förbränning försiggår mycket långsamt, vanl. utan låga,
men kan utbreda sig över stora områden och vara
svår att släcka. Se även Skogseld.
Jordbruk, se Lantbruk.
ab. Jordbrukarbanken tillkom 1923 under
statlig medverkan för övertagande av den rörelse,
som sedan 1917 drivits av ab. Svenska
lantmännens bank. 1917—18 hade denna med sig förenat
bl.a. ab. Blekinge bank och ab. Halmstads
folkbank. J. har huvudkontor i Stockholm.
I sitt våren 1949 framlagda betänkande har 1945
års bankkommitté föreslagit inrättandet av en
statlig affärsbank. Denna skall skapas genom att
den till 99% statsägda J :s rörelse utvidgas. Detta
skall ske på så sätt, att J. tillföres Riksbankens
affärsbankmässiga uppgifter och dess
avdelningskontor samt anförtros förvaltningen av och
kredit-givningen från de statliga lånefonderna med vissa
undantag. För att erhålla en jämnare fördelning
av kontorsnätet över hela landet skall den
statliga affärsbanken genom byte el. nyetablering
förskaffa sig kontor på vissa nya platser, framför
allt i Norrland. Som en början härtill har J. i
samband med Skandinaviska banken ab:s
övertagande av ab. Göteborgs handelsbanks rörelse
från aug. 1949 av dessa o.a. banker förvärvat nya
avdelningskontor på 17 olika platser och själv
lämnat ett. J. har (febr. 1950) ett 60-tal kontor,
det nordligaste i Gävle. I juni 1949 höjdes
J :s kapital genom nyemission på nominellt 10
mkr till en kurs av 150%. Omslutningen pr
31/i2 1949 uppgick till 699 mkr, varav egna
fonder 60 mkr. O.L
Jordbrukareungdomens förbund, JUF, är en
ideell ungdomsorganisation för
landsbygdsung-dom. J., som började sin verksamhet 1918, är
godkänt som statsunderstött studieförbund och
har 1949/50 o. 9,000 aktiva studiecirkelmedl.,
27,000 föreningsmedl. och 15,000 klubbungdomar,
de senare huvudsaki. i åldern 11—16 år. J. är
huvudman för den statsunderstödda praktiska
lantungdomsverksamheten, som huvudsaki. har
till uppgift att ge yngre landsbygdsungdom
förberedande yrkes- och samhällsfostran. För detta
ändamål äro f.n. ett 40-tal ungdomskonsulenter
och instruktörer anställda. 1949 har J. startat
och påbörjat skogsklubbverksamhet, med uppgift
att intressera landsbygdsungdomen för skogen,
dess värden och vård. 1947 bildades av J. en
mera föreningsmässig juniororganisation, Unga
odlare, som arbetar efter scoutmässiga
arbetsformer. Den är avsedd att effektivisera den
statsunderstödda klubbverksamheten och ge
yrkesundervisning inom jordbruk, skogsbruk,
trädgårdsskötsel och lanthem samt tidsenlig
samhälls- och personlighetsfostran åt den yngre
landsbygdsungdomen. För äldre medl. bjuder
den praktiska verksamheten arbetstävlingar,
kurser, maskindemonstrationer, handböcker,
studieresor m.m. Förutom den vanliga
kursverksamheten för förbundets studie-, klubb-, idrotts- och
avdelningsverksamhet handlägger J. också s.k.
yrkes- och lärlingskurser. För denna funktion
är J. godkänt som enskild undervisningsanstalt.
J. arbetar också för landsbygdsungdomens
fysiska fostran och har bl.a. idrott och gymnastik
på sitt program med f.n. o. 8,000 aktiva
idrottsutövare. 250 sparklubbar finnas f.n. inom J. De
lokala avd. äga själva el. i samverkan med andra
intressenter 140 bygdegårdar Förbundet utger
lantungdomstidn. ”Jord och ungdom”. A.Lbg.
- 85 -
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
