Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukarnas föreningsblad - Jordbrukarnas riksförbund - Jordbrukarpartier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKARNAS FÖRENINGSBLAD
Jordbrukarnas föreningsblad, veckotidning, utg.
av Lantbruksförbundets tidskrifts ab. som organ
för lantmännens ekonomiska föreningsrörelse. Tidn.,
som har en mycket stor spridning, har en upplaga
på c:a 340,000 ex.
Jordbrukarnas riksförbund, politiskt parti. På
årsdagen av Bondetåget 6/2 1915 bildades J. på ett
möte i Stockholm. Inom kort uppgingo i J. det i
konkurrens med Bondeförbundet uppkomna Svenska
bondeförbundet (konstituerat aug. 1913) samt
Skånska bondeförbundet (från april 1914). J. liksom
Bondeförbundet fick hastigt god anslutning.
Planer att sammanslå dem uppträdde tidigt; de
förverkligades n/6 1921 och medförde självfallet de
resp, riksdagsgruppernas förening vid början av
1922 års riksdag. Bland de inom J. ledande
männen märktes O. Olsson i Kullenbergstorp, P. Nilsson
i Gränebo, K. G. Westman och N. Wohlin. E.Ths.
Jordbrukarpartier, politiska organisationer med
syfte att tillvarata de agrara näringarnas och
deras utövares intressen. J. ha framträtt i
flertalet demokratiska länder, dock icke i alla.
Sålunda har England, delvis förmodligen
sammanhängande med jordbrukets relativt obetydliga
ställning där, icke haft något j. över huvud ha
j. i stormakterna icke spelat någon
betydelsefullare roll, jämförlig med den, som de haft i de
nordiska länderna, de baltiska staterna el.
balkan-länderna, Schweiz och Australien. J :s program
präglas ofta av klasspolitiska synpunkter men ha
t.ex. i balkanstaterna haft mera allmänpolitiska
mål. J. ha företrätt de mest divergerande
politiska uppfattningar. I åtskilliga länder har det
vid samma tidpunkt funnits flera j. med skilda
politiska inställningar och representerande olika
lager av jordbrukare, t.ex. partier, som företrätt
godsägarna el. de självständiga jordbrukarna el.
endast småbrukarna. I en del länder ha j. på
gr. av den starka industrialiseringen fått
vidkännas minskat inflytande, i andra ha de trots
jordbrukarbefolkningens relativa tillbakagång fått en
starkare ställning än tidigare och erhållit röster
även i städerna.
I Frankrike ha endast mindre j. av ringa
betydelse uppträtt. Sålunda fick t.ex. vid valen
till deputeradekammaren 1936 ett agrarparti 12
platser. Efter 2:a världskriget erhöll det starkt
konservativa Action paysanne ett visst inflytande
och var 1948 representerat i regeringen. I franska
republikens råd voro 1948 en del bondegrupper
representerade. — I Förenta staterna ha
j. på det hela taget icke kunnat konkurrera med
de två dominerande partierna. De under
1870-och 80-talen verkande ”green backs” kunna
närmast betecknas som ett j., då de främst krävde
vissa förändringar i penningpolitiken till fördel
för jordbrukarna. Det på 1890-talet framträdande
People’s Party var också ett j. Det erhöll
majoritet i fyra stater. Till gagnet om också icke till
namnet huvudsaki. j. är det radikala Non
Partisan League, som vissa perioder behärskat det
demokratiska partiet i Montana och det
republikanska i North Dakota men som endast vid ett
par tillfällen gått fram under egen partibeteckning.
Det 1920 bildade vänsterpartiet Farmer-Labor
Party insatte på 1930-talet ett par representanter
i kongressen och har under en kort period haft
majoriteten i Minnesota och North Dakota men i
övrigt icke haft större inflytande.
I Tyskland uppträdde ett agrarparti f.f.g.
vid valen 1874. Det var urspr. frihandelsvänligt
men gick sedan över till protektionism. Det
kunde dock icke på allvar konkurrera med de största
partierna, lika litet som de j., som sedan uppstått,
t.ex. Bayerska bondeunionen el. Tyska
bondepartiet, som, när det var som störst, vid 1930 års
val, fick o. 300,000 röster och 6 platser i riksdagen.
Ett annat parti, Deutsche Landvolkspartei,- fick
vid början av 1930-talet över 1 mill. väljare och
21 mandat men gick sedan tillbaka. F.n. finnas
icke tecken, som tyda på att j. kunna hävda sig
i Tyskland. Detsamma gäller Italien, där det
största j. endast fick 1 plats vid senaste val.
Något större betydelse ha j. haft i Spanien
under vissa perioder. Det kan sålunda nämnas, att
det nationella bondepartiet fick 25 % av rösterna
vid valen i dec. 1937. — I Schweiz
framträdde ett bondeparti 1919 med beteckningen
Bauern-, Gewerbe- und Bürgerpartei. Även om
borgare i städerna tillhöra detta parti, dominera
dock jordbrukarna, och partiet kan därför, om
också formellt oegentligt, kallas för ett j. Det
har sin främsta anslutning i det tyska
protestantiska Schweiz. Partiet fick redan vid valen 1919
en stark ställning, då det erhöll c:a 15 °/o av
rösterna till nationalrådet och 31 mandat. Senare
har partiet, som från 1929 blev representerat i
regeringen, relativt sett gått något tillbaka men
spelar en betydande roll. Det fick vid 1947 års
val 21 mandat.
Ett land, där j. betytt mycket, är
Tjeckoslovakien. Efter republikens födelse hade
såväl de tyska som de tjeckiska agrarpartierna stor
betydelse. Det tjeckiska agrarpartiet var under
1920-talet och delvis även under 1930-talet det
största partiet. Det tyska agrarpartiet uppgick i
Sudettyska partiet 1932. Efter 2:a världskriget
förbjödos de partier, som samarbetat med
tyskarna, däribland det stora tjeckiska agrarpartiet,
som före det tyska besättandet av Prag hade
ingått allians med Henleins parti. — I
Jugoslavien ha j. under långa tider framträtt som de
mest betydelsefulla partierna, och bondeledare som
Radie och Macek ha kommit att inta en central
plats i politiken. Sålunda framträdde från 1921
ett radikalt kroatiskt parti under S. Radie som
ett ledande oppositionsparti. Sedan denne
mördats, blev Macek de kroatiska böndernas skicklige
ledare, som för sin opposition blev kastad i
fängelse men sedan accepterades som led. av regeringen.
Han företrädde under 2:a världskriget en klart
anti-nazistisk linje. I den s.k. folkfronten, som
bildades efter kriget, ingingo en rad j., av vilka det
största var N. Petrovics bondeparti. — I
Rumän i e n, där j. spelat en stor roll sedan
1880-talet, fick Manius radikala nationella bondeparti,
nationalzaranisterna, på 1920-talet en synnerligen
stark ställning. Det var Maniu, som 1928 ledde
attacken mot ”dynastien Brätianu”. Bondepartiet
fick vid valen 1928 en förkrossande majoritet och
var under några år regeringsparti. På 1930-talet
försökte Manius parti förgäves införa en ordnad
demokratisk regim. En falang inom partiet
sympatiserade med järngardet. 1946 blev Manius parti,
- 87 -
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
