Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukarpartier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKARPARTIER
som energiskt bekämpade kommunismen, upptaget
i regeringen, ehuru först efter intervention från
England och USA. Det bekämpades genom
förföljelse och valmanipulationer och upplöstes 1947,
sedan Maniu arresterats. Det har följts av andra,
tolererade j., som dock fått ringa betydelse, t.ex.
det demokratiska bondeparti, som vid valen i
mars 1948 samlade 50,000 röster. — I Ungern
ha under senaste år småbrukarpartiet, som
tidigare länge var underrepresenterat på gr. av
cen-susbestämmelser och endast haft ett par
riksdagsmän under 1930-talet, och det betydligt mera
moderata nationella bondepartiet gjort sig
gällande. Så erhöll t.ex. vid 1945 års val
småbrukarpartiet absolut majoritet, medan nationella
bondepartiet fick 23 mandat. Sedan trängde
kommunistiska och socialistiska arbetarpartierna
småbrukarpartiet tillbaka. Detta ingick i regeringen
1947 tills, med bl.a. nationella bondepartiet. Vid
1949 års val, då inga oppositionspartier tillätos
och då utrensningar skedde i j., invaldes ett
60-tal småbrukarrepresentanter och ung. hälften så
många från nationella bondepartiet i parlamentet.
— I Bulgarien grundades ett radikalt j. 1899.
Dess ledare Stambolijski bildade regering 1919,
vilken satt till 1923. Partiet hade vid valen 1923
erhållit en väldig majoritet, men Stambolijski
störtades 1923 av en officersgrupp och blev
nedskjuten. Bondepartiet gick vid 1927 års val starkt
tillbaka men har hela tiden varit inflytelserikt.
Partiet deltog 1942 i Fosterländska fronten, som
bekämpade tyskarna. 1945 splittrades bondepartiet.
Betydande grupper utträdde ur den alltmer
kom-munistdominerade Fosterländska fronten och
bildade under den från regeringen 1945 avgångne
bondeledaren N. Petkov ett starkt
oppositions-block mot kommunistregimen. Petkov, som med
kraft sökte värna Bulgariens nationella
självständighet, störtades 1947. Han anklagades för
landsförräderi och dömdes till döden i aug. s.å.
Vänsterflygeln av agrarpartiet hade uppställt sig som
ett särskilt parti och ingick med ung. samma
styrka som kommunisterna i Fosterländska
fronten. — En stark ställning ha j. även haft i P
o-1 e n. Det har där under långa tider funnits flera
konkurrerande j. Inom centrumgrupperna
dominerade under 1920-talet det bondebetonade
piast-partiet, som sammanslogs med flera andra
bondegrupper till Bondepartiernas parlamentariska
union. Bondeledaren Witos var ministerpresident,
när Pilsudski 1926 tog makten, och de i
centervänsterblocket intimt samverkande bondepartierna
tillhörde de kraftfullaste opponenterna mot
Pil-sudski-regimen, som gick hårt fram mot vissa
bondeledare och bl.a. 1932 dömde Witos till
fängelsestraff för revolutionära stämplingar.
Efter 2:a världskriget framträdde flera j., bl.a. ett
regeringsvänligt bondeparti, men oppositionen mot
den kommunistdirigerade regeringen kom att få
sitt starkaste stöd i det polska bondepartiet, vars
ledare Mikolajczyk blivit 1937- Vid 1947 års val
fick det regeringsvänliga bondepartiet, som ingick
i det s.k. demokratiska blocket, 106 mandat och
blev 3:e parti till storleken, under det att
Miko-lajczyks parti oerhört underrepresenterades. Det
fick endast 28 mandat, trots att det med stor
säkerhet representerade folkets majoritet.
I de baltiska staterna ha j. spelat en
utomordentligt betydelsefull roll, även om den
starka partisplittringen ofta hindrat en samling
kring ett enda slagkraftigt j. Här ha j.
representerat de mest skilda politiska idéer. Så hade
i Lettland Ulmanis’ bondeförbund en tidvis
avgörande ställning. 1934 kastade denne
bondeledare det demokratiska statsskicket över bord.
Dessförinnan hade det funnits icke mindre än 6
bondepartier. I Estland var på 1920-talet K. Päts’
mera konservativa agrarparti under flera perioder
regeringsparti. Det fick från 1926 en svår
konkurrent i småbrukarpartiet, vars anhängare
huvudsaki. rekryterades av de lantbrukare, som genom
agrarreformen blivit självägande bönder. 1932
förenades dessa två partier till ett med J.
Tee-mant som ledare efter agrarpartiets grand old man
K. Päts. Detta parti fick 1932 42 platser i
parlamentet. Även en del andra, mindre j. ha funnits
i Estland. — Om man bortser från de nordiska
länderna, ha j. i övriga länder icke blivit
huvudpartier. Ganska inflytelserikt har emellertid
Coun-try Party i Australien varit sedan början
av 1920-talet. Det blev 1949 det till storleken 3:e
partiet i Australien och ingår i regeringen sedan
hösten 1949. I E i r e har ett bondeparti fått 7
mandat vid 1948 års val, i C a n a d a ha j. el.
övervägande j. haft ett icke obetydligt inflytande
i vissa delstater, särsk. Ontario, men på det hela
taget icke spelat någon större roll. J. ha även
framträtt i t.ex. Grekland och Österrike
men ha som regel fått endast några få mandat.
I Holland — där annars liksom i Belgien
j. praktiskt taget icke existerat — fick ett vid
1948 års val uppträdande bondeparti icke något
mandat. I Japan finns ett lantarbetarparti, som
erhöll 7 mandat vid 1949 års val. Även i
Sydamerika ha j. framträtt och i ett par stater
fått en ganska stark representation i parlamenten.
I de nordiska länderna ha j. f.n. sin starkaste
ställning. Här ha de på det hela taget spelat en
större roll än i andra länders parlamentariska liv
och ha en längre tradition än andra j. Sveriges
politiska liv dominerades efter
representationsreformens genomförande av Lantmannapartiet, som,
trots att det till en början var ganska heterogent,
fick en styrka, stadga och kontinuitet som intet
annat svenskt parti under 1800-talet. Det
utvecklades slutl. till den svenska andrakammarhögern,
Lantmanna- och borgarepartiet, 1912. Redan 1913
framträdde dock i Bondeförbundet och 1915 i
Jordbrukarnas riksförbund två speciella j., som
1921 sammanslogos under namnet
Bondeförbundet. Det bildade ministär 1936 och senare s.å.
en koalitionsministär tills, med
socialdemokraterna. Partiets namn ändrades 1943 till
Landsbygds-partiet Bondeförbundet. Bondeförbundets andel i
valmannakåren har 1932—48 varit täml. konstant
el. 12 å 14 °/o. Partiet fick 30 mandat vid 1948
års val. — I Norge kan man spåra en politisk
bonderörelse redan på 1920-talet, men oviljan mot
partier i allm. omintetgjorde försöken att få till
stånd egentliga partier. Bondeledaren S. Jaabæck
lyckades emellertid organisera bönderna i de
radikala Bondevennerne el. ”bondevennforeninger”,
och dessa vunno från 1865 ett betydande
inflytande men kommo icke att nämnvärt sätta sin
- 89 -
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
