- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 15. Johansfors - Kimon /
155-156

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordförstöring, markförstöring - Jordförvärvslagen - Jordgalla, Guds nådes ört - Jordgas - Jordglob - Jordgubbar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JORDFÖRVÄRVSLAGEN

Jordgubbssorter: Deutsch Evern (t.v.) och Inga.
Foto L. Ekbrant.

verksam allestädes, ehuru i varierande grad. Särsk.
svår och delvis ödeläggande har den under de
senaste årtiondena varit i Sydafrika, i s. delen av
europeiska Sovjetunionen samt i Kina. Även i
Sverige förekommer j. Dess omfattning är icke
närmare känd, men den torde, kanske mest i form
av vinderosion, vara mest verksam i Sydsverige
och i fjälltrakterna. Inemot Vs av Skånes
åkerjord uppges vara stormskadad. — J. har verkat
förödande även under äldre historiska skeden.
Man anser numera, att utarmningen av jorden
varit orsaken till ett flertal stora rikens och
civilisationers undergång, t.ex. i Nordkina, Persien,
Mesopotamien, Nordafrika, kanske även Mexico.

Orsakerna till j. äro ännu icke utredda. Det
är uppenbart, att mänsklig misshushållning med
naturen är en viktig anledning. Emellertid spela
därjämte klimatets fluktuationer en roll. Enl. en
teori skulle det nuv. skedet av en pågående
klimatfluktuation främja erosionen genom vatten
och vind, och den pågående j. skulle här ha sin
grundorsak. Denna teori bekräftas i vissa
områden, t.ex. öst- och Sydafrika, där en markerad
nederbördsminskning går hand i hand med
ökningen i j. — Litt.: H. H. Bennett, ”Soil
conser-vation” (1939); F. Hjulström, ”J. i Förenta
staterna och andra länder — ett aktuellt problem” (i
"Ymer”, 1940); Ph. Wolf, ”J.” (1946); F. Osborn,
”Vår plundrade planet” (1949). F.Hj.

Jordförvärvslagen, lag 17/e 1948 om inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet (SFS
329/48), har till syfte att förhindra
spekulations-och kapitalplaceringsköp av jordbruks- och
skogs-fastigheter, ävensom vissa andra med dessa köp
likartade förvärv. För uppnående av detta syfte
göras köp och byte av dyl. fastigheter i stor
ut

sträckning för sin giltighet beroende av statlig
kontroll. Enl. j. fordras för rätt att förvärva
sådan fastighet tillstånd av den lantbruksnämnd,
inom vars verksamhetsområde fastigheten är
belägen. Tillstånd skall sökas inom 3 mån. från
det fånget skedde. Sökes icke tillstånd inom
nämnda tid el. avslås ansökningen, är fånget
ogillt. Betr, förvärv av fastighet, varpå jordbruk
finns, kan ett enklare kontrollförfarande än det
angivna komma till användning, då förvärvaren
har för avsikt att själv ägna sig åt jordbruket
på fastigheten och icke är ägare av annan
fastighet med jordbruk. Vissa slag av förvärv
genom köp el. byte (av Kronan, kommun el. make,
barn, syskon m.fl. till avyttraren el. från
konkursbo el. på exekutiv auktion) äro undantagna
från j:s tillämpning. J., som sedan V7 1948
ersätter en dessförinnan fr.o.m. Vi 1946 tillämpad
lag i ämnet av 21/i2 1945, gäller t.o.m. 3% 1953. A.Bn.

Jordgalla, Guds nådes ört, Grati’ola
offi-cina’lis, av fam. lejongap växter, är den enda av
släktets inom tempererade området förekommande
24 arter, som har större betydelse. Det är en c:a
30 cm hög, flerårig sumpväxt med ensamma, i
bladvecken sittande, långskaftade, vita el. rödlätta,
något läppformiga blommor. Växten, särsk.
bladen, som under namn av herba grati’olae haft stor
medicinsk användning, innehåller dels en amorf,
bittert smakande glykosid, gratiolosin, som
i mindre mängd verkar avförande och i större
mängd är giftig, dels en kristalliserbar glykosid,
g r a t i o 1 i n, som anses vara utan verkan. A.Ve.

Jordgas, se Naturgas.

Jordglob, se Glob.

Jordgubbar, odlade arter och sorter av
smultronsläktet. En av stamfäderna anses vara den små-

— 155 —

— 156 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 11:50:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-15/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free