Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordkastanj - Jordklotet - Jordkontakt - Jordkräfta - Jordlagstiftning - Jordledning - Jordlega - Jordlina - Jordloppor - Jordlöpare - Jordmagnetism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDKLOTET
blommiga växter hörande släktet Bu’nium, vilket
innefattar o. 30 arter, däribland Bunium
Bulbocas’ta-num (Bulbocastanum Linnaè’i), som förekommer
från Västeuropa till Ural och Kaukasus och vars
knöllika stamdelar, rostade el. stekta, användas
till föda på samma sätt som kastanjer.
Jordklotet, se Jorden.
Jordkontakt, elektrotekn., äldre benämning på
jordtag.
Jordkräfta, av honungsskivlingen förorsakad
sjukdom på barrträd, varvid rötternas bark spränges
och harts i riklig mängd framsipprar ur såret.
Sjukdomen, vilken sprides genom svampens i
jorden framträngande mycelium, kan hämmas genom
jordens bortgrävande kring de sjuka träden.
Jordlagstiftning. Då det mänskliga livet förlöper
på jorden och måste där tillbringas samt jordens
alster utgöra nödvändiga beståndsdelar för livets
uppehållande, bli de rättsregler, som reglera rätten
till jorden och dess avkastning, av särskild vikt
och ha så varit, alltsedan människan blev
jordbrukare. Främst är därvid att tänka på reglerna om
förvärv och avhändelse av jord (se Jordabalk, Köp,
Expropriation), om nyttjandet därav (se Arrende,
Hyresavtal, Lagfart, Servitut, Tomträtt, Åborätt,
Äganderätt), om begränsningarna i ägarens och
i brukarens rätt till jorden. På gr. av
samverkande ekonomiska och historiska
förhållanden har jorden både i forntid och nutid i
många länder el. trakter samlats på ett mindre
antal ägare (enskilda, stiftelser el. staten), vilka icke
själva förmå bruka och tillgodogöra sig all sin
jord utan måste upplåta delar därav åt andra för
nyttjande. Intressemotsättningen mellan jordens
ägare och brukare regleras genom j. I ekonomiskt
nödläge vill jordägaren gärna avyttra sin jord.
Under 1700—1800-talen sålde svenska staten till
åborna större delen av de många tusen hemman
den tillägnat sig av katolska kyrkan. Vid gynnsam
ekonomisk konjunktur med stigande pris på
jord-bruksalster önska å andra sidan arrendatorer o.a.
nyttjanderättshavare friköpa av dem brukad jord
för att bli delaktiga i jordvärdesstegringen och
förvärva den trygghet i besittningen, som
äganderätten innebär. Utom ovanberörda kronoåbor på
landet ha i de svenska städerna ett betydande antal
ofria tomter, förut tillhöriga stiftelser (kyrkor,
m.m.) el. staden, sålunda friköpts. Ang. friköp av
lägenheter på landet se Ensittarelagstiftningen. Vid
stark folkökning el. arbetslöshet inom andra
näringar kan det bli ett statsintresse att genom
jordstyckning bereda den egendomslösa befolkningen
sysselsättning, politisk avspänning samt, om
möjligt, ett nödtorftigt levebröd. Härom samt om
skydd åt arrendatorer i vissa fall se
Jordfrågan. K.
Jordledning, elektrotekn., se Jordning.
Jordlega, äldre namn på avtal om nyttjande av
annans jordegendom. Äldre slag av j. voro
land-bolegan* och fästekontraktet (se Fästebonde).
Nutidens vanliga form av j. är arrendet*.
Jordlina, elektrotekn., se Jordning.
Jordloppor, Haltici’ni, grupp inom fam.
bladbaggar, omfattande en mängd små, endast 1—4 mm
stora skalbaggar, med avlång el. äggrund och
kull-rig kropp samt till kraftiga hoppfötter utbildade
bakben. Antennerna äro trådformiga och fästade
nära varandra på pannan. Färgen är växlande.
Larverna leva vanl. som minerare i bladen. De
fullbildade djuren äta oregelbundna hål på bladen
av flera av våra kulturväxter och bli ofta svåra
skadegörare, i sht på de korsblommiga, ss. kål,
rovor m.fl. En av de allmännaste arterna är den
blågröna HaVtica olera’cea, som ibland uppträder
massvis i trädgårdar
på FucWsia och
besläktade prydnadsväxter. De
ekonomiskt viktigaste j.
höra till släktet
Phyl-lotre’ta, vars arter
äro glänsande
svarta, med ett gult
längsband på varje
täckvinge, t.ex. den
allmänna randiga
j. (Ph. nem’orum) och
den kanske ännu van-
ligare vågrandiga j. (Ph. undulata).
Rapsjordloppan, Psyllio’des chrysoceph’ala, 3—4 mm
lång, svart, ovan blåglänsande, med gulbruna
ben, lever som larv på kålrot, rovor och raps,
på vilken senare den stundom vållat ansenliga
skador. Larven är 7 mm lång, gulvit med
huvudet och första och sista kroppslederna
mörka. — Den svenska faunan räknar o. 80
arter, av vilka flera uppträda i åtm. två
generationer årl. [S.Bgtn]H.
Jordlöpare, Carab’idae, en stor fam. av ordn.
skalbaggar, arter med långsträckt, vanl. svart och mer
el. mindre bronserad kropp, långa löpben och
oftast punktstrimmiga
täckvingar. De flesta uppehålla sig
på marken, under dagen oftast
dolda under stenar, i mossa
och löv m.m. De äro, liksom
larverna, livliga i sina rörelser
och livnära sig med få
undantag av andra insekter, maskar
och sniglar m.fl. Till de största
och ekonomiskt viktigaste j.
höra arterna av släktet
Cara-bus* och de i träden på jakt
efter byte (större fjärillarver)
klättrande larvmördarna
(Ca-loso’ma), igenkännliga på den
korta och breda, ofta i
praktfulla metallfärger klädda krop-
pen. Av övriga mer anmärkningsvärda former
må nämnas bombarderbaggen*, de artrika
släktena Ama’ra, Fero’nia, H ar’p alus m.fl. I Sverige
förekomma o. 280 arter. S.Bgtn.
Jordmagnetism. Att en vid jordytan fritt
rörligt upphängd magnet strävar att inställa sin
magnetiska axel i en bestämd riktning, är ett
sedan gammalt känt fenomen. Den riktande kraften
tänkte man sig tidigt härröra från vissa
magnetiska berg, senare från stjärnorna, och först 1600
framställdes av W. Gilbert den åsikten, att
kraftens orsak vore att söka i jorden själv, i det att
denna förhåller sig som en magnet. Redan på
1200-talet förstod man såväl i Europa som i Kina
att göra praktisk användning av egenskapen hos
en i horisontalplanet rörlig magnetnål, en kom-
Rapsjordloppa.
— 159 —
— 160 —
Hårig jordlöpare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
