Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordskatt - Jordsken, det askgrå ljuset - Jordskifte - Jordskorpan - Jordskred, jordras - Jordskugga - Jordskyld - Jordslag - Jordslagning - Jordslutning - Jordslå - Jordsorkar - Jordstammar - Jordstinkflyn - Jordstjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDSTJÄRNOR
utgick med en tiondel av jordens
bruttoavkastning. En skatt på bruttoavkastningen kan leda
till produktionsinskränkning och prisstegring på
jordbruksprodukter, men om j. utgår på
nettoavkastningen el. efter periodiska omvärderingar,
torde övervältning vara svår (se Skatteincidens).
En j. kapitaliseras därför lätt och sänker jordens
pris. Den blir m.a.o. liggande på den, som äger
jorden vid skattens införande. En gammal j.
känns därför föga, och dess upphävande är
detsamma som en skänk till den dåv. innehavaren
av jorden. J. äro numera för statens del ant.
upphävda el. fixerade till fasta räntor, vilka
genom penningvärdets fall fått allt mindre
betydelse. I de latinska länderna återfinnas spår av
j. i det sätt, varpå avkastningen av
jordbruksfastighet beräknas och beskattas. Inom
kommunalbeskattningen ha j. i huvudsak ersatts av
fastighetsskatter*. Om j:s utveckling i Sverige se
Grundskatter. [A.VrjC.Wr.
Jordsken, det askgrå ljuset, se Månen.
Jordskifte, se Jorddelning och Skifte.
Jordskorpan, se Jorden, sp. 136.
Jordskred, j o r d r a s, ett genom tyngdkraften
åstadkommet hastigt utrasande el. utglidande av
större, vanl. starkt vattenhaltiga jordmassor. J.
uppkomma, då jämviktsläget av någon, vanl. yttre
orsak rubbas. Jordmassorna förskjutas då åt det
håll minsta motståndet möter, tills jämvikt åter
inträtt. Särsk. labila äro jämviktslägena mången
gång hos vissa flytjordsbildande fennoskandiska
jordslag (se Jordflytning och Jäslera), ss. mjäla och
mjälaartade leror med kornstorleken 0,02—0,0006
mm. Dessa kunna vid markytan visserligen
beklädas av ett sprickrikt, genom torka bildat skal,
”torrskorpan”, som dock lätt sönderbrytes, varvid
de innanför befintliga flytningsbenägna
jordmassorna hastigt komma i rörelse längs sluttande
glidytor, som än bestämmas av mer vattenförande
horisonter, t.ex. i en lagerserie, än åter äro
cylindriska el. kalottformade. De för j:s utlösande
nödvändiga yttre impulserna äro växlande och ofta
påfallande obetydliga. Det kan vara en lokal el.
tillfälligt stark vatteninfiltration, som nedsätter
hållfastheten gentemot belastningstrycket från
ovanliggande jordmassor, andra gånger den
fortgående sänkningen av vattenytan framför en
älv-brink, varigenom det av vattnet utövade
mottryc-ket minskas, vidare underminering av brinkarna
genom erosion m.m. Hit höra flertalet
katastrof-artade j. i de norska men även i vissa svenska
älvdalar (Götaälv-dalen, Mariedal, ö.s.ö. om
Lidköping, Sveriges största j., varvid i förhistorisk
tid 3 ä 4 km2 om minst 25 mill. m3 lera utskridit,
och vid Sköttorp s.v. om Lidköping 1946, då c:a
0,5 mill. m3 från o,os km2 dämde upp Lidan) och
finska älvdalar (t.ex. j. i Værdalen 1893, då c:a
3 km2 odlad mark med 10 gårdar gledo ut i
Vær-dalsälven). Uppdämningar och svårartade
översvämningar bli därvid en vanlig följd. Orsaken
kan också vara en påförd belastning, t.ex. i
form av en järnvägsbank el. kajanläggning,
såsom flertalet av de under senare tid rätt
vanliga j. vid järnvägslinjerna (Getå vid
Brå-viken 1918), mest i v. Sverige, utvisa. Mindre
omfattande j. i form av enkla strandras,
orsakade av vågerosion och underminering, äro
där
jämte vanliga vid branta kuster, t.ex. Visingsö,
Helgoland och engelska kusten. — Inom
bergstrakter med alpin natur, mera sällan i Sverige men
ofta i Schweiz, kan vittringsjord m.m. jämte starkt
sprickiga och förklyftade bergmassor genom
likartade yttre och inre orsaker nedstörta (berg- el.
f j ä 11 s k r e d) och under förödelse utbreda sig i
nedanför liggande bebodda dalgångar, t.ex. 1806 i
Schwyz, då 15 mill. m3 nedrasade och begravde
500,000 m2 land med tre byar. G.Fn.
Jordskugga, se Förmörkelse, sp. it f.
Jordskyld, årlig avgift, som av jords innehavare
stundom erlägges till jordägaren för en längre tids
— livstids el. ständig — besittningsrätt till i regel
mindre jordområde. J. förekommer mest i städerna
— där den även kallas ägopenningar, jord- el.
åkerskatt —, i fråga om brukare av stadens jordar,
men även på landet för mindre lägenheter, gatuhus
o.d. Jfr Tomtöre.
Jordslag består av mögelsvampar och bildas
på fuktiga bomulls- och linnevävnader, då dessa
ej få tillfälle att torka tillräckligt snabbt.
Mögelsvamparna bilda på tyget större el. mindre
svarta fläckar, vilka äro omöjliga att helt
avlägsna. Till förhindrande av j. prepareras segel
o.d. med antiseptica, ss. sublimat, blysocker,
arseniksalter el. vissa garv- och färgämnen.
Jordslagning, trädg., provisorisk plantering,
verkställes för att skydda plantorna för uttorkning,
om plantering av någon anledning ej kan ske
omedelbart efter plantornas erhållande el. i väntan
på försäljning. J. förekommer ofta i plantskolor.
Arbetet kräver noggrannhet, särsk. om det gäller
någon längre tids provisorium. En skyddad,
skuggig plats väljes, helst där jorden är av lättare
beskaffenhet. Ett tillräckligt djupt dike uppgräves,
där växterna planteras så tätt som möjligt och
något djupare än de stått förut. Därefter skyfflas jord
över rötterna, och denna skakas ner och packas
till så kraftigt som möjligt. Vattning sker vid
behov. Vid upptagningen fä ej växterna dragas upp
utan lossas försiktigt med grep el. spade, för att
nya rotbildningar ej skola komma till skada. Cr.
Jordslutning, elektrotekn., uppstår, om en
fasledare i en kraftledning förbindes med jord (t.ex.
som följd av isolationsfel). Har systemet direkt
jordad nollpunkt, medför j. ofta kortslutning; vid
högspänningsöverföringar anordnas vanl. mellan
nollpunkt och jord en strömbegränsande resistans
eller reaktans. Jfr Jordning och Petersenspole.
Jordslå, art av fam. grävödlor*.
Jordsorkar, sammanfattande benämning på
vattensorkar, mellansorkar och på europeiska
kontinenten förekommande s.k. åkersorkar (se Sorkar).
Jordstammar, bot., i jorden inneslutna
övervint-ringsorgan, som icke frysa bort utan följ, vår
utveckla nya skott. J., vilka äro av 3 slag, rhizom*,
lökstam (se Lök) och knölstam*, förekomma särsk.
hos enhjärtbladiga växter.
Jordstinkflyn, fam. av underordn.
landskinnbag-gar*.
Jordstjärnor, Geas’ter, släkte bland buksvamparna
med ett 10-tal arter i Sverige. De unga, runda,
slutna fruktkropparna äro hypogeiska men
genomtränga sedan substratet. Härvid brister det yttre
peridiet, vikes bakåt och bildar liksom en stjärna.
Det inre peridiet, innehållande spormassan, öpp-
— 173 —
— 174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
