Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Journal des débats - Journal des savants - Journalen - Journalfilm - Journal för litteraturen och teatern - Journal för svensk litteratur - Journalism, Journalist - Journalistföreningar - Journalistik - Journalistutbildning - Journaljär - Journal officiel de la république française, Le - Journée des dupes - Joutseno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOURNAL DES SAVANTS
oppositionen under Napoleon III och uppträdde
i konservativ republikansk anda efter 1870. Den
lade stor vikt vid kulturavd., vilket medförde, att
den hade svårt att få grepp om den bredare
publiken. Under 2:a världskriget samarbetade J. med
tyskarna, varför den efter Frankrikes befrielse
1944 indrogs. ’ E.
Journal des savants [zornall’ de savat)’], fransk
vetenskaplig tidskrift, grundad i Paris 1665 av
Denis de Sallo, Frankrikes äldsta i sitt slag, var
indragen 1792—1816, reorganiserades därefter,
övertogs 1903 av Institut de France och ledes
sedan 1906 av Académie des inscriptions et belles
lettres.
Journalen, se Journal för litteraturen och
thea-tern.
Journalfilm kallas nyhetsreportage via film, den
äldsta grenen av filmverksamheten. Under årens
lopp har reportaget utvecklats, och de stora
internationella j.-firmorna ha ständiga kamerareporters
i alla delar av världen. Särskilda
journalbiografer ha även öppnats i olika länder, och med
biografen ”Spegeln” i Stockholm fick Sverige
1935 sin första fasta teater för nyhetsreportage,
sportfilmer, vetenskapliga, konsthistoriska och
tekniska filmer. J. har ofta spelat en betydande
roll för rekonstruktionen av attentat,
klarläggandet av olyckor el. fastställandet av domslut efter
idrottstävlingar. De viktigaste firmorna för
upptagning och distribution av j. äro i USA Fox,
Metro, Paramount och Universal, i Tyskland (t.o.m.
1945) UFA, i Frankrike Les actualités franqaises, i
Italien LUCE och i Sovjetunionen
Sojuskinokroni-ka, vilka samtliga givit sina journaler namn efter
resp, bolag, och i Sverige ab. Svensk filmindustri,
som sedan 1912 varje vecka under säsongen
släppt ut en ny svensk journal med 8 å 10
kamerareportage, övervägande från Sverige. Under
2:a världskriget skedde i de krigförande länderna
en våldsam ansvällning av j., varvid de ofta
växte ut till självständiga kortfilmer på. 30—45
min., i Tyskland t.o.m. till långfilmer (”Sieg im
Westen” m.fl.), samtidigt som deras visning
genom statliga förordningar gjordes obligatorisk vid
varje filmföreställning. Vissa krigs- och
propagandafilmer stå dock på gränsen mellan
journal-och spelfilm genom användandet av professionella
skådespelare i en del scener. [G.lVr]B.Hgn.
Journal för litteraturen och theatern, tidn., som
från 17/t 1809 (från 1810 dagl.) utgavs i Stockholm
av P. A. Wallmark. Den indrogs 1813 på gr. av
en för kronprinsen Karl Johan misshaglig politisk
artikel men fortsattes av ”Allmänna journalen”,
som indrogs 1824 och i sin tur fortsattes, till 1837,
av ”Journalen”. J. företrädde litterärt den akad.
riktningen och polemiserade, med bistånd av
Leopold, Wallin m.fl., mot nyromantikerna.
Journal för svensk litteratur, tidskr., som G. A.
Silverstolpe efter upphörandet av
”Litteratur-tidning” började utge i april 1797. J. utkom med 1 h.
i mån. till 1801, varefter spridda h. publicerades
till 1812. Den var ett språkrör för den nya
tysk-orienterade smaken och av allvarlig, vetenskaplig
läggning. Bland medarbetarna märkes B. Höijer.
Joumalism’, Journalist’ [Jor-], se Journal.
Journalistföreningar, se Pressföreningar.
Journalisti’k [Jor-], se Journal.
Journalistutbildning. Journalister ha i olika
länder rekryterats på de mest skilda sätt; relativt
vanligt blev under pressens stora expansion på
1800-talet, att tidn. sögo till sig personer, som,
ofta utan att ha avlagt någon examen, bedrivit
universitetsstudier. Innan fast anställning kunde
vinnas, måste i regel den, som ämnade bli
journalist, en viss tid, i Sverige minst 3 mån., följa
arbetet på en tidningsredaktion
(volontärtjänst-göring, vanl. utan lön). J. i egentlig mening är
en relativt sen företeelse. Det är främst i USA,
som sådan utbildning anordnats. Vid flera
amerikanska univ. finnas journalistskolor, som
avslutas med en examen, vilken vanl. fordrar 5 års
studier, teoretiska och praktiska. De förnämsta
skolorna finnas vid univ. i Columbia, Chicago och
Los Angeles. Denna undervisning får ekonomiskt
understöd av den amerikanska pressen. I Schweiz
finns vid univ. i Zürich ett journalistseminarium
med en politisk och en humanistisk linje;
utbildningstiden är 2 terminer. I Finland kan
journalistexamen avläggas vid Socialhögsk. i
Helsingfors sedan 1925. I Sverige finns sedan 1938 en
särskild journalistlinje vid Göteborgs högsk.,
sedan 1946 omfattande en fil. kand.-examen,
tillrättalagd med hänsyn till praktisk nytta i
journalistiken, och en kurs i praktisk j. Lunds
akademiska journalistklubb, grundad 1945, anordnar
för sina medl. kurser i j. Efter framställning från
Sveriges yngre akademiska journalisters förening
har 1945 års universitetsberedning 1949 hos
kanslern för rikets univ. föreslagit utredning om
anordnandet av praktiska utbildningskurser för
blivande journalister vid univ. och högsk. Den första
journalistkursen vid Stockholms högsk.
anordnades till följd härav på försök våren 1950. — Litt.:
Å. Sandler, ”Hur man blir journalist” (1944); S.
Poppius, ”Journalisten” (1947). E.
Joumaljä’r [Jor-] (fra. journalier, fem. -ière),
ombytlig, skiftande från dag till dag.
Journal officiel de la république f r a
n-9 a i s e, Le [la zornall’ åfisjäll’ da la repyblikk’
frat)sä’z], officiell tidning, som sedan x/i 1869
utges av franska staten. Här offentliggöras alla
lagar och dekret o.d., referat in extenso från
förhandlingarna i folkrepresentationens båda
kamrar samt dithörande aktstycken m.m. Den
motsvarar alltså i Sverige på en gång ”Post &
inrikes tidningar”, riksdagstrycket och ”Svensk
författningssamling”. J:s föregångare och den
första franska tidn. av denna art var ”Gazette
nationale ou Moniteur universel”, som började
utges 5/s 1789 och blivit mest känd under den senare
delen av namnet. J. utgavs från början av ett
enskilt bolag, men sedan 1880 är tidn. statsägd och
utges genom inrikesministeriet. H.Ci.
Journée des dupes [zorne’ de dypp’] (fra., ”de
lurades dag”), se Richelieu.
Joutseno [jau’-], kommun i Kymmene län,
Finland, vid Saima; 289 km2; 8,296 inv. (1946; 33 inv.
pr km2), finsktalande. Åkern upptar 64 km2 (22%
av arealen), skogsmarken 184 km2. I J. finnas en
sulfatcellulosafabrik, tillhörande Kaukaskoncernen,
och Honkalahti såg, tillhörande Hackman & co.
1948 avskildes en del av kommunen och
sammanfördes jämte delar av Jääski och Ruokolahti
kommuner till Imatra köping.
— 203 —
— 204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
