Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Folkkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
manenta bostäder. I samband med
boskapsskötseln ha också använts flyttbara, med medar
försedda trähus. Föga mer utvecklade än de runda
herdehyddorna äro ett slags avlånga bostadshus
med halmtaket uppburet av direkt på marken
ställda sparrar, utan fönster och med en öppen
eldstad mitt på golvet. Fattigdom, isolering
genom dåliga vägförbindelser samt ständiga inre
och yttre oroligheter ha bidragit till att bevara
dyl. bostadsformer, vilka dock under den sista
mansåldern hastigt försvunnit. Inom kustområdet
äro byggnaderna uppförda av sten el. av torkat
tegel; hos fattiga med ett enda för folk och
fä gemensamt rum, annars i två våningar och
då av vanlig medelhavstyp med kreatur och
förråd i den undre och bostadsrum i den övre
våningen. Till stora delar är J. ett mycket
skog-rikt land med knuttimrade byggnader. Detaljer
i rumsinredningen visa liksom terminologien, att
detta byggnadsskick hör samman med den
slaviska invandringen. Timmerbyggnaderna ha i
regel höga, helvalmade halmtak. I s.v. J. har
turkiskt byggnadsskick vunnit utbredning med
försvarsbetonade gårdsanläggningar. I större
utsträckning visa stadsbyggnaderna liksom
stadsväsendet över huvud taget turkisk påverkan. Till
skillnad från stamfränderna norrut ha sydslaverna
behållit den öppna härden, som utgör en av sten
el. stockar omgiven fyrkant på golvet. Den har
även i träbyggnader förlagts till ena väggen, och
genom den nödvändiga isoleringen med en
framförställd mur har eldstaden erhållit den
västeuropeiska kaminformen. I kusttrakterna har
kaminen, alltså en öppen eldstad med rökgång,
införts direkt genom italienskt kulturinflytande.
Härdrummet el. köket utgjorde familjelivets
mittpunkt; ett turkiskt lån utgöra de låga matborden,
avsedda att hänga på väggarna, när de ej
användas. För bakningen ha brukats bakklockor,
vanl. av lera, som vid gräddningen täcktes med
glöd. En primitiv stekningsmetod har ännu sent
levat kvar i användningen av jordugn.
Konservatismen i jordbrukets och boskapsskötselns
metoder har sin motsvarighet i det enkla kosthållet.
Grönsaker användas mycket. Bruket att ha
majsgröt med surmjölk som huvudrätt har närmast
kommit från Italien. I den mån tidigare en mer
utvecklad köttberedning funnits, har den däremot
varit ett lån från turkiska matvanor. — Ur
allmänna östeuropeiska dräktformer ha utvecklat sig
olika bygdedräkter, vilkas huvudgrupper uppdela
sig efter den kroatisk-slavoniska,
bosnisk-dalmatis-ka och gammalserbisk-montenegrinska
befolkningen. Ålderdomliga plagg ha länge levat kvar; i st.f.
hopsydd kjol ha till kvinnodräkten hört två lösa
skört el. tygstycken. I mansdräkten utgöra de
smala byxorna den äldsta formen, dessa ha
mångenstädes trol. under turkisk modepåverkan
ersatts med mycket vida byxor, och
dräktvariationen har ytterligare utökats med en form av
mycket pösande kortbyxor, burna tills, med
damasker. I vissa serbiska bygder ha såväl kristna
som muhammedanska kvinnor burit vida byxor av
turkisk typ. Ett allmänt turkiskt inflytande har
gjort sig gällande i dräkternas festliga
utsmyckning, särsk. mansdräktens. — Folkkonsten har i
J. liksom på Balkan i allm. ett vida bredare so-
Kvinnor i kroatiska folkdräkter.
cialt underlag än i v. Europa. Den uppbäres
även av stadsbefolkningen, om det också här till
skillnad från landsbygdens hemslöjd mer är fråga
om hantverksprodukter. Den textila folkkonsten,
främst framträdande i dräkternas röda och gula
broderier, är utomordentligt rik. Vid sidan om
uråldriga geometriska mönster finnes en blad- och
blomsterornamentik, som dels visar sammanhang
med västeuropeisk barockkonst, dels söderut har
inslag av orientaliska växtmotiv, med impulser
från den turkiska haremskonsten. Direkt el.
överfört kvarlever här ett arv från bysantinsk tid.
Även metallsmyckena förete en rikedom av
former. I de v. delarna ha gördelbeslag och
häng-smycken av brons och mässing bevarat
förhistoriska typer av liknande art, som påträffas hos
huzulerna i Karpaterna. Den rika filigranskonsten
i Dalmatiens kustområde har sitt ursprung i den
italienska konstskickligheten, över huvud taget
visa smyckena mer samhörighet väster- än
österut. Starkt orientaliskt påverkat är däremot det
rika kopparsmidet. Inom träsnideriet finnas dels
en herde- och bondekonst, vilken på
husgeråds-ting, ofta givna som friargåvor, arbetar med en
geometrisk ornamentik av europeisk karaktär, dels
en hantverksmässig, åt ö. orienterad möbelkonst.
— Familjebildningen har haft ett starkt
patriar-kaliskt inslag, storfamiljer ha varit vanliga, och
i övrigt har rått en stark släktsamhörighet med
på sina håll arbets- och egendomsgemenskap. Det
turkiska inflytandet har ytterligare framhävt denna
inställning, till vilken också har hört mannens
starka förmyndarvälde över kvinnan. Blodshämnd,
fostbrödraskap och förfäderskult ha länge
kvar-levat. Släktbandens betydelse kommer till uttryck
i de rika ceremonierna vid bröllop och
begrav-ningsfester. Här har också utvecklat sig en ännu
levande folkdiktning (se nedan under Musik).
Sammanfattningsvis kan sägas, att den en gång
enhetliga sydslaviska folkkulturen differentierats
främst genom att Kroatien och Slavonien länge
politiskt varit avskilda från övriga delar av J.,
varvid klyvningen också betytt en uppdelning
mellan västeuropeiskt och orientaliskt
kulturinflytande. Även de religiösa olikheterna mellan väst
och öst i J. ha satt sina spår i de folkliga
trosföreställningarna och i festbruken. Från
1800-talets ingång började det västeuropeiska
infly
— 251 —
— 252 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
