Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
Vapen och flagga. Vapen: under kungadömets
tid krönt sköld med rött fält, belagd med
dubbelörn i silver med guldbeväpning; örnen belagd
med en sköld med 3 fält: 1) rött med latinskt kors
i silver, i vars vinklar eldstål i guld (Serbien),
2) schackrutat i rött och silver (Kroatien), 3)
blått, belagt med
skära i silver, varöver
3 sexuddiga stjärnor
i guld (Slovenien);
det större vapnet
omgivet av krönt
mantel. (Det gamla
serbiska vapnet var
likartat med endast 1 :a
fältet.) Efter
republikens införande består
vapnet av 5 snett
lagda facklor, vilkas
lågor bilda en enda
flamma. Vapnet
omges av sädesax, som
nedtill sammanhållas
av ett band med inskriften 29-XI-1943 och
mellan vilka upptill synes en femuddig
stjärna. — Flagga: Serbiens flagga bestod av
tre horisontala band: blått, vitt och rött, d.v.s.
samma färger som i Rysslands flagga. J:s
flagga bibehöll samma färger men har sedan
republikens införande mitten belagd med en femuddig
röd stjärna med guldkant. Under kungadömets
tid var örlogsflaggan belagd med vapnet. Se
färgpl. vid Flagga. N.L.R.
Mått och vikt. Metersystemet är infört, men
bredvid detta användas turkiska enheter, t.ex. 1
oka = i,282 kg. 1 tovar — 100 oka brukas för
spannmål.
Mynt. Efter 1920-talets inflation övergick J.
1931 till guldmyntfot, och 1 dinar (= 100 para)
stabiliserades vid 6,572 öre. Efter 2:a värdskriget
ha präglats 5, 2 och 1 dinarer samt 50 para av
zink.
Finanser. Den viktigaste skatten utgöres av en
allmän omsättningsskatt, medan den relativt
primitiva ekonomien gör, att inkomstskatten är av
mindre betydelse. 1947 uppgingo de beräknade
statliga inkomsterna till 59,560 mill. dinarer för
federationen och 26,940 mill. dinarer för
delstaterna. Därav gav den allmänna
omsättningsskatten 46,000 mill. dinarer. Av 1947 års utgifter för
federationen belöpte sig 16,500 mill. dinarer på
försvaret, 6,816 mill. på undervisning samt 18,546
mill. på sociala ändamål. Sammanlagt uppgingo
de beräknade utgifterna till 86,000 mill. dinarer.
Då huvudparten av näringslivet äges el.
kontrolleras av det allmänna, säga budgetsiffrorna dock
ej mycket om kostnaderna för den offentliga
verksamheten. C.Wr.
Bankväsen- De banker, som före 1914 funnos i
olika delar av det nuv. riket, måste under i:a
världskriget ant. starkt begränsa el. helt nedlägga
sin verksamhet. En fullständig nydaning av
bankväsendet blev därför en av de närmaste
uppgifterna för den nya staten. Sedän man på
grundval av den förutv. serbiska centralbanken 1920
skapat en monopolställd sedelbank,
Nationalbanken för Serbien, Kroatien och Slavonien (namnet
ändrat 1929 till Konungariket Jugoslaviens
nationalbank), infördes en enhetlig valuta i hela
landet. Till stor del med hjälp av utländskt kapital
göts nytt liv i de äldre bankorganisationerna och
nya bildades i rask fart. Redan 10 år efter
statsbildningen ägde J. o. 640 banker. Depressionen
under 1931 och 1932 blev en svår hemsökelse för
bankväsendet, och ett stort antal inst. t.o.m. av
de mera betydande måste söka statshjälp. 1939
grundades en statlig jordbruksbank, som övertog
privatbankernas infrusna fordringar hos
jordbrukarna. Samtidigt bildades en privilegierad
industribank. Härigenom nedgick privatbankernas
verksamhet väsentligt. — 1922 blev
hypoteksbank-väsendet centraliserat till ett enda inst., den
statliga hypoteksbanken, som i sig upptagit de olika
landsdelarnas tidigare organisationer.
Hypoteksbanken drev vid sidan av fastighetsbelåning även
vanlig affärsbanksrörelse. — Sparbanksväsendet
var före bankväsendets förstatligande ej ordnat
efter så stränga linjer som i andra länder, i det
att även sparbankerna voro mer el. mindre
affärsbanker och inräknades bland dessa. En statlig
postsparbank existerar sedan 1924. — Under
ockupationen 1941—45 genomfördes en omfattande
koncentration och omorganisation av
bankväsendet, varigenom antalet självständiga banker
nedgick med ung. hälften. Många bankaktier
över-gingo i tyska händer, och tyska banker fingo
aktiemajoriteten i flertalet viktigare banker.
Nationalbankens sedelutgivningsrätt upphävdes och
övertogs av ockupationsmakten. Efter krigets slut
ställdes praktiskt taget alla banker under statlig
förvaltning med stöd av en lag om påföljd av
samarbete med ockupationsmakten. I jan. 1946
ändrades Nationalbankens namn till Banque
na-tionale de la république fédérative populaire de
Yougoslavie (den federativa folkrepublikens
nationalbank). I sept. 1946 lagfästes
nationalise-ringen av bankväsendet, och staten övertog
samtliga inhemska bankers privatägda aktier. Härmed
var kreditväsendet omorganiserat i
statssocialis-tisk anda. Kreditsystemet handhas nu av följ,
inst.: 1) Nationalbanken, som fyller såväl en
centralbanks som en affärsbanks uppgifter; 2)
Inves-teringsbanken, som står för den långfristiga
kre-ditgivningen till näringslivet; 3) Export- och
kreditbanken; 4) den municipala sparbanken.
Samtliga ha filialer över hela landet. — Nationalbanken
styres av förbundsregeringens finansminister; dess
guvernör och verkst. dir. är bitr, finansministern,
som vid sin sida har 3 v. guvernörer. — 1948
utfärdades en lag, som ger de 6 delstaternas
regeringar rätt att i varje stat grunda en statlig bank
med huvuduppgift att finansiera den
jordbruks-ekonomiska föreningsverksamheten. [K.W-BJO.L.
Ekonomisk geografi. J. är ett utpräglat
jordbruksland med ett näringsliv, som huvudsaki.
bygger på åker- och skogsbruk samt boskapsskötsel.
Det har dock stora, ännu outnyttjade
naturtillgångar och står i början av en
omdaningsprocess, som genom förberedandet och det partiella
genomförandet av planerna på industriell
utvidgning skall föra till landets starkare
industrialisering.
Jordbruk. Landsbygden är överbefolkad.
Gårdsbefolkningens täthet i förh. till
åkerarea
— 267 —
— 268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
