Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
len är större än den i Bulgarien och
Rumänien. Som en följd av detta befolkningstryck har
storfamiljen ^adruga), den traditionella
självförsörjande arbets- och egendomsenheten på
landsbygden, redan under loppet av flera årtionden
hållit på att upplösas. Samtidigt började
ungdomen ge sig av hemifrån för att söka arbete
i städer el. i utlandet. Omkr. 6/e av befolkningen
bo dock fortfarande på landet, och 4/s kunna
räknas som jordbrukande. Liksom i de övriga
bal-kanländerna är jordbruket i J., utom i Vojvodina
och Kroatien, i tekniskt avseende ganska
efterblivet, hektarskördarna äro låga, ävenså
effektiviteten i arbetet, och överskottet på
arbetskraft är stort. J. är ett typiskt småbrukarland
(se tab. 4). Antalet brukningsdelar mindre än
10 ha utgör nära ®/io av alla gårdar. Delvis är
Tab. 4. Brukningsdelarnas fördelning efter
storleksgrupper 1931.
B rukningsdelarnas storleksgrupper (ha) I */o av alla
brukningsdelar I °/o av
brukningsdelarnas totalareal
< 0,5 8,0 0,4
0,5 I,® 8,1 I,S
I 2 17,• 4,#
2—5 34,o 21,5
5 — 10 20,5 27,0
10 — 20 8,8 22,3
20 50 2,5 13,0
50 IOO 0,3 3,«
IOO 200 0,1 1,4
200 500 o,o 1,4
> 500 0,0 3,7
Summa 100,0 100,0
detta resultatet av jordegendomarnas starka
sön-dersprängning till följd av klyvningarna av
storfamiljernas egendomar, delvis en följd av
1919 års jordreform, som utdelade c:a 530,000 ha
jord till o. 200,000 jordbrukare och deltagare i
1 :a världskriget. Efter 2:a världskriget (1945)
godkände det nya parlamentet en ny jordreform,
enl. vilken ingen jordbrukare får äga mer än 35
ha jord. Lagen gäller även för kyrkornas och
klostrens jordar. Staten har övertagit en del större
jordbruk, särsk. i Vojvodina och Makedonien.
75—80 °/o av J :s odlingsbara jord äro ännu i
enskild ägo, uppemot 20 °/o äro ”bondekooperationer”
efter ryskt kolchosmönster, och 5% ha direkt
förstatligats. Antalet bondekooperationer uppgick
1949 till o. 6,000. Emellertid får varje medl. av
en bondekooperation behålla 2 ha ord jämte en
häst, en ko och någon småboskap för sig själv.
Den odlade jorden, åker jämte träd- och vingårdar,
upptar o. Vs av hela arealen (se tab. 5).
I de olika landsdelarna är emellertid
åkerarealens utbredning mycket varierande. Lantbruk i
Tab. 5. Arealens fördelning efter ägoslag 1939.
Ägoslag Areal i km2 I °/o av hela arealen
Åker .............................. 76,137 30,5
Betesmark och äng ................. 61,612 l 24,7
Träd- och vingårdar ................ 6,770 l 2,7
Skogsmark ......................... 77,798 31,1
Ouppodlad produktiv (sump-)mark 1,209 0,5
Ouppodlad improduktiv mark .... 25,942 ______10,5
Summa ..........................1 249,468 i 100,0
— 269 —
Tab. 6. Spannmålsodling och -produktion 1939.
Sädesslag Besådd areal Produktion
i ha i •/. i 1,000 dt i »/o
Majs 2,793,536 44,8 40,456 49,«
Vete 2,260,003 36,! 28,756 35,s
Korn 423,188 6,8 4,242 5,3
Havre 370,316 5,8 4,483 5,5
Rag 262,996 4, t 2,435 3,0
Blandsäd 69,412 1,1 652 0,8
övriga 62,567 1,0 465 0,0
Summa 6,242,018 100,0 81,489 100,0
mellaneuropeisk mening förekommer huvudsaki.
blott på slätterna i n., vid Donau, Theiss, Drava
och Sava. Här finnas J:s bästa och även bäst
odlade jordar, och här ligger landets centrum för
veteodling. Majs är det sädesslag, som intar den
största arealen (se tab. 6) och ger den största
avkastningen. Dess huvudområde är Serbien, där
befolkningen i stor utsträckning lever av majs
och där även boskapsskötseln är grundad på
majsodling. De övriga sädesslagen äro av
underordnad betydelse. Odlingen av bönor, kål, lök och
potatis (2,700 km2 1939 med en skörd av 13,7 mill.
dt) spelar en betydande roll i J. På o. V20 av
åkerjorden odlas foderväxter, mest klöver och
lu-zern, på V40 industriväxter. 1939 uppgick
socker-betsarealen till 414 km2 med en avkastning av
0,75 mill. t. Sockerproduktionen utgjorde s.å.
108,000 t (1947—48 85,000 t). Tobak odlas främst
i s. Bosnien. 1939 omfattade tobaksarealen 189
km2 med en produktion av 15,400 t. Hampa (587
km2) odlas huvudsaki. på slättlandet i n.v.
Vojvodina, lin (147 km2) i Kroatien och Slavonien,
vallmo (90 km2) i Bosnien. Vidare bör nämnas
silkesmaskaveln i samband med odling av
mullbärsträd. Produktionen av silkeskokonger
uppgick 1937—39 i medeltal till 560 t pr år.
Fruktodlingen är mycket utbredd. Längs Adriatiska
havet ligga fruktträdgårdar och vingårdar tätt på
den smala kustremsan och på kullarnas
terrasserade sluttningar. J. är den största
plommonproducenten i världen (12,2 mill. dt 1939).
Produktionen av torkade plommon räcker för en
avsevärd export. Här har man också sedan gammalt
framställt plommonbrännvinet slivovits samt
ma-raschino. Vin odlas överallt på slätterna n. om
Sava och Donau samt i Dalmatien, där 2/s av
den odlade jorden användas därtill. 1939 uppgick
vinodlingens areal till 2,230 km2, vinproduktionen
till 4,7 mill. hl. Även olivodlingen har betydelse
men är begränsad till adriatiska kusten. Man
beräknar antalet olivträd till 4,7 mill. (1939),
produktionen av oliver till 384,000 dt och av olivolja
till 66,000 hl.
Boskapsskötseln är en av
huvudnäringarna, mångenstädes i bergen t.o.m. den viktigaste,
men drives i stora delar av landet ännu mycket
extensivt, mest med stöd av de naturliga
betesmarkerna. Kreatursbeståndet utgjordes 1939 av
1,273,359 hästar, 38,004 bufflar, 123,071 åsnor och
19,475 mulor, 4,224,595 nötkreatur, 3,503,454 svin,
10,153,798 får och 1,866,141 getter. Under 2:a
världskriget blev boskapsskötseln i stor
utsträckning lidande. Antalet nötboskap sjönk t.ex. till
3/s av beståndet före kriget (2,493,000 1947).
Be
— 270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
