Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juhlin-Dannfelt, 2. Herman - Juhlin-Dannfelt, 3. Carl (kommunalman) - Juhlin-Dannfelt, 4. Curt - Juhlin-Dannfelt, 5. Brita - Juhlin-Dannfelt, 6. Carl (läkare) - Juin, Alphonse - Juist - Juiz de Fora - Jujuber - Jujuy - Jukagirer - Ju-kia - Jukkasjärvi - Jukkasjärvi och Karesuando tingslag - Jukkasjärvi revir - Jukon - Juktån, Juktälven - Jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUIN
ordf, i Folkhushållningskommissionens
jordbruks-avd. och led. av Lantbruksrådet. Han innehade
f.ö. ett stort antal förtroendeposter, bl.a. som
riksdagsman i F.k. 1908—09, och var en av vårt
lands produktivaste lantbruksförf. Av större
arbeten må nämnas ”Handbok i jordbrukslära” (1901;
ny uppl. 1915—16) och (jämte A. Sjöström)
”Handbok i jordbruksekonomi” (1906—11). J. red. och
skrev till stor del själv ”Lantmannens
uppslagsbok” (1923). Han fick 1897 prof:s titel. Hj.P.
3) Carl Georg J., den föreg:s brorson,
kommunalman (f. 30/6 1880), jur. kand. 1903,
ombudsman i Stockholms inteckningsgaranti-ab. 1909—
20. J. var led. av Stockholms stadsfullmäktige
1913—21, finansborgarråd 1920—26, varvid han
nedlade ett nitiskt arbete, 1 :e v. ordf, i
stadsfullmäktige 1927—31; dir. i Städernas allmänna
brandstodsbolag 1926—46. J. tillhörde Statens
organisationsnämnd 1920 och är ordf, i
Teaterrådet sedan 1942. — G. 1924 m. J.5).
4) Curt Herman J., militär (f. 29/ø 1888),
officer vid Livregzs grenadjärer 1909, ryttmästare
1924, major 1933, överste 1938, generalmajor 1948;
fil. kand, i Uppsala 1929. J. var militärattaché i
Riga, Reval och Kaunas 1927—33, i Berlin 1933
—45, sektionschef i Försvarsstaben 1945—47,
militärattaché i Bern och Prag 1947—48 samt i
Moskva och Prag sedan 1948. Genom sin långa
tjänstgöring i Berlin väl förtrogen med
förhållandena där intog J. en framträdande plats bland
därvarande utländska militärattachéer under 2:a
världskriget. Han medverkade även vid ett flertal
hjälpaktioner till förmån för flyktingar och
krigsfångar i Tyskland. S.E.B.
5) Brita Emilia J., f. Gentele, g.m. J.3),
journalist, politiker (f. 28/« 1889), deltog 1925 i
bildandet av Riksförbundet för Sveriges försvar;
var led. av Stockholms stadsfullmäktige 1922—31,
ordf, i Högerns kvinnoorganisation i Stockholm
1930—41. J. tog under 2:a världskriget initiativet
till Stockholms kvinnoberedskap och är sedan
1948 ordf, i Sveriges kvinnliga bilkårers
riksförbund.
6) Carl Georg Herman J., son till J.2),
läkare (f. 17/s 1904), med. lic. 1930, 1948 tf.
överläkare vid medicinska kliniken vid S:t Görans
sjukhus, Stockholm, och sedan 1949 chef för
sjukhusets allergiavd. och allergiska poliklinik. J. har
under det senaste decenniet ägnat sig särsk. åt
allergiforskningen, varom han utg. ett flertal
skrifter, och har tjänstgjort vid
allergipoliklinikerna vid Sabbatsbergs sjukhus och
Södersjukhuset. Han är sedan 1945 sekr. i Svenska
läkaresällskapets sektion för invärtes medicin, sedan
1946 jämväl i dess sektion för allergiforskning. Th.
Juin [zpäD], Alphonse Henri, fransk militär
(f. 1888), officer 1912, överste 1935, brigadgeneral
1938, generallöjtnant 1941. J. deltog i i:a
världskriget som officer vid marockanska förband och
tjänstgjorde under mellankrigsåren i Marocko.
Han blev i dec. 1939 chef för en motoriserad
division på västfronten, i maj 1940 tillfångatagen
av tyskarna men senare frigiven. J. blev i sept.
1941 befälhavare för styrkorna i Marocko. Efter
de allierades landstigning i Nordafrika i nov.
1942 övergick han till dessa samt förde befälet
över de franska styrkorna vid offensiven mot
— 283 —
Tunis. Dec. 1943—juli 1944 var J. chef för den
franska kår, som från Nordafrika överflyttades
till Italien. J. blev i aug. 1944 chef för franska
generalstaben och är sedan maj 1947
generalresi-dent i Marocko. S.E.B.
Juist [jy’st], ö bland Ostfrisiska öarna v. om
Norderney; 17 km2; c:a 800 inv. Stor badort,
rädd-ningsstationer för skeppsbrutna.
Juiz de Fora [zQi’z Öa få’m], stad i staten Minas
Geraes i Brasilien, 120 km n. om Rio de Janeiro,
650 m ö.h. med mycket angenämt klimat; 118,416
inv. (1940). J. har omfattande industri, järnverk,
textilfabriker, sågverk och sockerraffinaderier.
Juju [zo-zo] kallas, på Guineakusten och särsk. i
Nigeria, de vita och negrerna emellan så gott som
allt, som har med infödingarnas religion el. magi att
skaffa, dansmasker, demonbilder, amuletter o.d.
Offertemplen kallas jujuhus och de heliga träden
jujuträd. J. är sålunda en kollektivbenämning,
vilken bland infödingarna ersättes med en mängd
olika specialuttryck.
Juju’ber, bot., se Zizyphus.
Jujuy [zo/o’j], provins i n.v. hörnet av Argentina;
52,818 km2, landets näst minsta prov.; 166,783 inv.
(1947). Huvudstad är Jujuy, 24,776 inv. (1940).
JuksgFrer, gammalsibirisk (paleo-asiatisk)
folkstam i n.ö. Sibirien, dels renskötare, dels jägare
och fiskare. De äro starkt blandade med tunguser
och ha även antagit dessas levnadssätt och seder.
Deras språk och historia åter visa nära samband
med tjuktjer och korjaker. Före kontakten med
ryssarna voro de ett talrikt folk, nu endast c:a 1,400.
På somrarna bo de i tält, på vintrarna i blockhus.
Till namnet kristna äro de ännu schamanister. Jfr
Bildskrift.
Ju-kia, religionsv., se Konfucius.
Jukkasjärvi kommun i Lappland blev 1948
Kiruna* stad, vars ena förs, heter Jukkasjärvi.
Jukkasjärvi och Karesuando tingslag i
nordligaste delen av Norrbottens län omfattar Kiruna
stad och Karesuando sn; 20,668,55 km2, därav
19,447,0 land; 19,654 inv. (1949). Näst Lycksele
tingslag är J. det till ytvidden största i Sverige.
Det bildades 1948 genom sammanslagning av
Jukkasjärvi tingslag och Karesuando tingslag;
tingsställen äro Kiruna (i själva staden och
Vit-tangi by) och Karesuando kyrkby. J. tillhör
Gällivare domsaga, Kiruna fögderi och
Lappmarkens tredje kontrakt i Luleå stift. P.
Jukkasjärvi revir, adress Vittangi, tillhör övre
Norrlands distrikt och omfattar Jukkasjärvi och
Karesuando socknar samt del av Gällivare sn
inom Norrbottens läns lappmark. Areal (1948):
statsskogar 293,357 ha, varav 142,409 ha produktiv
skogsmark, övriga allmänna skogar 6,893, resp.
5,140 ha. Avverkning 1947 82,479 m3, motsv.
o,58 m3 pr ha produktiv skogsmark.
Medelavverkning 1941—45 0,52 m3 pr ha skogsmark. Reviret
är delat i 3 bevakningstrakter.
Jukon, geogr., se Yukon.
Juktån, Juktälven, v.-biflod till Umeälv,
upprinner i fjälltrakterna i Sorsele sn och mynnar
40 km s.ö. om Stensele. Vattenområde 2,470 km2,
längd 170 km, medelvatteneffekt inom området
49,000 kW.
Jul (fsv. iul, isl. jöl, angelsax. ge(o)hhol, géol,
— 284 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
