Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jundell, Isak - June - Juneau - June-Munktell - Junemässan - ab. Juneverken - Junex konfektions-ab. - Jung (socken) - Jung, 1. Torsten - Jung, 2. Helge - Jung, 3. Ivar - Jung, 4. Ingvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNE
skapliga arbeten i pediatrik och populära
skrifter i barnavård. Bland de förra märkas bl.a.
grundläggande undersökningar över dygnsvariationerna
i det friska spädbarnets temp., vaccinationsfebern,
ämnesomsättningen vid akuta näringsrubbningar
hos spädbarnet, talrika studier över rakitis’
etio-logi och behandling m.m. af K.
June, i varumärken m.m., som ha samband med
Jönköping, är bildat till Juneköping (fsv.
Juna-köpunger), äldre namnform för Jönköping, som
i sin tur innehåller Juna- el. Junebäcken, som
(numera övertäckt) genomrinner v. delen av
Jönköping. Se Jönköpings mekaniska werkstads ab.
och ab. Jönköpings motorfabrik.
Juneau [jonåu’], stad i s.ö. Alaska, anlagd 1880,
sedan 1906 territoriets huvudstad; 5,729 inv. (1940).
I omgivningarna finnas guldgruvor.
June-Munktell, se ab. Jönköpings motorfabrik.
Junemässan, sedan 1942 årlig varumässa,
arrangerad av Svensk industriförening, hölls 1942—45
i Jönköping, därefter i Stockholm. Fr.o.m. 1950
kommer J. att ambulera mellan olika svenska
städer. Utställare äro föreningens egna medlemmar
samt den mindre och medelstora svenska
industrien i övrigt, ävensom, ehuru i mindre
utsträckning, grannländernas industrier. Antalet utställare
har i genomsnitt uppgått till o. 300.
ab. Juneverken, se Jönköpings mekaniska
werkstads ab.
Junex konfektions-ab., se Huskvarna, sp. 989.
Jung, socken i Skånings hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Jungs, öttums
och Fyrunga pastorat i Barne kontrakt av Skara
stift, v.s.v. om Skara; 23,66 km2, varav 23,56 land;
689 inv. (1949; 29 inv. pr km2). J. tillhör
slättbygden och är i det närmaste skoglöst med åkern
utgörande 88% av landarealen; Lidan bildar
delvis gräns i s.v. Kyrkan av sten i empirstil är från
1834 och restaurerades 1934; välvt innertak av trä.
— Sockennamnet, givet efter kyrkbyn, skrevs
redan 1352 af Jung. Det är hittills icke tolkat. P.;Er.
Jung. 1) Karl Torsten Fredrik J.,
industrimän (f. 28/s 1880), examinerades från Tekniska
högsk. 1901, var assistent där 1903—13,
överlärare i maskinlära vid Tekniska skolan, Stockholm,
1906—13, ingenjör i Patent- och
registreringsverket 1901—13, överingenjör i ab. Förenade
tändsticksfabriker 1913, verkst. dir. där 1933—49, verkst.
dir. i Jönköpings & Vulcans tändsticksfabrik 1929
—49. J. har uppfunnit och konstruerat flera
fart-och distansmätare, bl.a. SAL-loggen.
2) Helge Victor J., den föreg:s bror, militär
(f. 2% 1886), underlöjtnant vid S. skånska
inf.-reg. 1906, major i Generalstaben 1928,
överstelöjtnant 1933, överste och chef för N. skånska
inf.-reg. 1936, sekundchef för Livreg:s
grenadjä-rer s.å., chef för Lantförsvarets
kommandoexpedition 1936—37, chef för Arméstaben 1937—40,
chef för 2:a arméfördelningen 1940—42,
militärbefälhavare i 2:a militärområdet 1942—43 och i
4:e militärområdet 1943—44, generallöjtnant och
general 1944 samt förordnad som överbefälhavare
från % 1944 på en tid av 6 år med förnyat
förordnande 1949 på 1 år (till 31/3 1951). J. var lärare
vid Krigshögsk. 1926—28 och chef för
Generalstabens krighistoriska och utrikesavd. 1929—36. Han
har företagit forskningsresor i Österrike och
Mel
laneuropa för Generalstabens Gustav Adolfs-verk.
— J. kom vid sidan av insatser som krigshistoriker
tidigt att spela en ledande roll i svensk
försvarspolitik. Efter 1925 års försvarsbeslut ställde han
sig i spetsen för en grupp yngre officerare i syfte
att motverka dettas aktuella skadegörelse men även
i syfte att förhindra ett återupprepande i
framtiden. Hans program var upplysning. Dels ville
han med sakliga skäl skapa ökad förståelse bland
medborgarna för försvarets uppgift och behov,
dels ville han inom officerskåren skapa en ökad
förståelse för det moderna samhället. Denna
strävan att å ömse håll bryta isolering och skapa
kontakt har han sedan oavlåtligt fullföljt. J.
och den kring honom samlade officersgruppen
fann ett forum för sin förkunnelse i ”Ny militär
tidskr.”, som startades
1927 och för vilken
J. var red. 1927—30.
Särsk.
uppmärksammad blev gruppens
framstöt 1930 i boken
”Antingen—eller”, som
utgavs under J :s
redaktion. Den riktade
uppmärksamheten på
faran från öster och
pekade på
möjligheterna att möta denna
fara genom
samverkan; starkt underströks
flygets betydelse för
Sveriges försvar. Som sekr. i den 1930 tillsatta
försvarskommittén fick J. möjlighet att även
praktiskt verka för försvarets återuppbyggnad.
Med sin blick för både det militärt nödvändiga
och det politiskt möjliga kom han att i hög grad
bidra till 1936 års försvarsbeslut, som blev
grunden för försvarets återuppbyggnad under 2:a
världskriget. — Som överbefälhavare har J :s
strävan varit att vidmakthålla och utveckla en
krigsmakt, lämpad för det totala motståndet. Han
har därvid verkat för sammanhållning mellan
försvarsgrenarna. Han har även samverkat med
strävandena att upprätthålla ett effektivt
civilförsvar och ekonomiskt försvar samt har sökt få
till stånd en särskild krigsorganisation för det
psykologiska försvaret. Det svenska försvarets
målsättning och behov har han i
sammanfattning utvecklat i sitt försvarsförslag i mars 1947,
som i bokform utgivits under titeln ”Vårt
framtida försvar”. Han pekade där även på betydelsen
för Sveriges försvar av ett interskandinaviskt
för-svarssamarbete och av förberedelser i fred för
stormaktshjälp — vid sidan av våra egna
för-svarsförberedelser, som under alla förhållanden
måste utgöra grundvalen. S.E.B.
3) Ivar Casper J., de föreg:s bror, geodet
(1892—1942), fil. dr 1924, observatör vid Rikets
allmänna kartverk 1921, doc. i geodesi vid Stockholms
högskola 1931—33, lektor i matematik och fysik i
Sundsvall 1933, prof, i geodesi med
utjämnings-räkning vid Tekniska högsk. 1941, utgav ett
flertal värdefulla vetenskapliga skrifter i geodetiska
ämnen.
4) Ingvar Karl Einar J., son till J.l),
tur-bintekniker (f. % 1910), examinerades från
Tek
— 299 —
— 300 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
