Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jung, 4. Ingvar - Jung, Joachim - Jung, 1. Bertel - Jung, 2. Valter - Jung, Carl Gustav - Jungbunzlau - Jungdeutscher Orden - Junge, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNGE
niska högsk:s avd. för skeppsbyggnadskonst 1932,
tekn. dr 1936. J. studerade utomlands 1932—34,
tjänstgjorde 1934—36 och 1939—42 i
Mariningen-jörskåren; 1936—39 var han avd.-chef vid firman
Brown, Boveri & Co., Baden, Schweiz. Han
kallades 1944 till prof, i ångteknik vid Chalmers
tekniska högsk. men tillträdde aldrig befattningen
utan begärde och erhöll 1945 avsked, enär hans
krafter fullt togos i anspråk i samband med de
vid denna tid pågående nya kryssarbyggena vid
ab. Götaverken. Sedan 1947 är J. knuten till
Svenska turbinfabriks-ab. Ljungström (STAL) i
Finspång. A.Lg.
Jung [jou’], Joachim, naturforskare, se
Jungius.
Jung. 1) Axel Bertel J., finländsk arkitekt
och stadsplaneexpert (1872—1946), var
stadsplane-arkitekt i Helsingfors 1908—16 och i Åbo 1923
—24. J. var banbrytare för modern
stadsplanering i Finland och planlade där ett stort antal
städer och samhällen. Han anlitades även som
teknisk expert vid bl.a. uppgörande av förslag
till stadsplanelag och byggnadsstadga för
Finlands städer. J. bildade 1925 en arkitekt- och
stadsplanebyrå tills, med J.2).
2) Valter Gabriel J., den föreg:s bror,
arkitekt (1879—1946), hade egen arkitektfirma 1915—
24 och bildade 1925 tills, med J.i) firman Jung
& Jung. J. anslöt sig till den klassicistiska
strömningen i Finlands 1900-talsarkitektur. Han
uppförde ett flertal affärspalats o.a. kommersiella
byggnader, ss. Hotell Torni i Helsingfors (1935).
Jung [joQ’], Carl Gustav, schweizisk läkare
och psykolog (f. 1875), grundare av den
analytiska psykologien. Under de första åren av sin
tid som nervläkare i
Zürich började J.
syssla med
experimental-psykologi och
publicerade 1907 en avh.
(ӆber die
Psycholo-gie der Dementia
prae-cox”), som blev av
stor betydelse för den
psykologiska
uppfattningen av
manisk-de-pressiva tillstånd.
Redan året innan hade
J. kommit i kontakt
med S. Freud och
betraktades under följ,
år som dennes främste lärjunge. J :s första
psykoanalytiskt betonade arbete är ”Die
Bedeu-tung des Vaters für das Schicksal des Einzelnen”
(1909, 2 Aufl. 1927; sv. övers, i ”Psykoanalysen”,
red. av P. Bjerre, 1924), där han påvisade, att
konflikter inom familjen under tidiga barnaår kunna
lägga grund till senare neuroser. Småningom
började åsiktsdivergenser uppstå mellan Freud och
J., vilket 1913 ledde till en definitiv brytning.
Främsta orsaken var förmodligen, att J. i
begreppet libido ville inlägga annan mening än Freud
(jfr ”Wandlungen und Symbole der Libido”, 1912).
I mots. till lärofadern, som höll på det sexuella
ursprunget, ansåg J. libidon vara en allmän
livskraft, i släkt med H. Bergsons élan vital. Efter
brytningen med Freud utvecklade J. sin
analy
tiska psykologi och uppställde bl.a. en egen
typlära (”Psychologische Typen”, 1921; sv. övers.
1941), där han i ett bipolärt system sätter
inåtvändhet (introversion) mot utåtvändhet
(extra-version). Utåt- och inåtriktning kunna sedan ta
sig uttryck på 4 skilda plan inom personligheten:
medvetande, intuition, känsla och tanke.
Kombinationerna dem emellan ge sedan upphov till
8 olika inställningstyper. Denna indelning är
dock synnerligen schematisk och på åtskilliga
punkter alltför dunkel. — J. har även sökt skilja
mellan ett ytligt personlighetsskikt (det
personligt omedvetna) och ett djupare (det kollektivt
omedvetna), varvid det senare bl.a. skulle
innehålla ett arkaiskt tänkande med symboliska
urbilder (archetyper) från människosläktets
utveckling. Han menar också, att en del av vårt
omedvetna refererar till erfarenheter,
karakteristiska för det motsatta könet, och benämner detta
an’ima hos män och animus hos kvinnor.
Därmed har J. också hamnat i ett metapsykologiskt
resonemang, vilket bl.a. framgår av hans
drömtydningar. I dessa tvekar han icke att associera
drömbilden av en tjur med tjursymbolen i
Mithra-kulten. Han menar emellertid, att dylikt rör sig
på omedvetna djup och att det man visar utåt,
den sociala fasaden, är annorlunda strukturerat.
Detta benämner han perso’na. — Neuroserna
hänföras i allm. av J. till konflikter i nuet, och
hans terapi går ut på att finna vägar för
återanpassning. — J. har samlat åtskilliga lärjungar
kring sig och den analytiska psykologien. Bl.a.
torde hans uppfattning om neuroserna ha varit
av betydelse för Karen Horneys utformning av
sin neuroslära. Jfr Psykoanalys. — I J:s
omfattande och mångskiftande produktion märkas
bl.a. ”Das Unbewusste in normalen und kranken
Seelenleben” (1926; sv. övers. 1934) och
”See-lenprobleme der Gegenwart” (1931; sv. övers.
1936). — Till J:s 70-årsdag utkom ”Festgabe
für C. G. J.” (i ”Eranos-Jahrbuch”, 12, 1945). E.Bng.
Jungbunzlau [jopbon’tsläu], stad i
Tjeckoslovakien, se Mladå Boleslav.
Jungdeutscher Orden [joij’dåitjar år’dan]
(Jung-do), tysk politisk organisation, grundad 1920 av
Artur Mahraun i syfte att inom den
republikanska författningens ram arbeta för ett
pånytt-födande av den tyska folkandan, utvecklades i
vänsterriktning och uppgick 1930 i Deutsche
Staatspartei.
Junge [jop’a], Johannes, tysk bildsnidare,
trol. från Lübeck (o. 1380—före 1446). J. sökte
i sht i sina senare verk tolka det själsliga
uttrycket utan idealisering, samtidigt som han
strävade efter en målerisk draperirikedom och
ständigt nya, kontrastrika rörelsemotiv. Dessa drag
finnas redan i skulpturerna till det astronomiska
uret i Mariakyrkan i Lübeck. Den ”sköna stilen”,
som i J. hade en av sina främsta företrädare,
får en tydlig manifestation i drottning
Margaretas gravvård i Roskilde domkyrka, där
drottningen, huggen i vit alabaster, vilar på en
sarkofag av biåsvart marmor; f.ö. det enda verk,
som på dokumentariska grunder har kunnat
tillskrivas J. el. hans verkstad. Till denna hänför
man förutom en Mariabild från Vittskövle kyrka
—- 301 —
— 302 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
