Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Junge, Johannes - Junge Deutschland, Das - Jungel - Jungen, Ernst - Jungermania - Jungermaniales - Jungersen, Hector - Jungfennomaner - Jungfrau, Die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNGE DEUTSCHLAND
Die Jungfrau.
i Skåne tre skulpturer i Vadstena klosterkyrka:
triumfkrucifixet, Birgitta och S:t Anna. E.C.
Junge Deutschland, Das j. [jog’a dåi’tjlant]
(”Det unga Tyskland”), ett av kritikern Wienbarg
skapat namn på den som reaktion mot den tyska
efterromantiken framträdande radikala
strömningen i tysk litteratur (se Tyskland, litteratur). —
Litt.: L. Geiger, ”Das J. und die preussische
Zenzur” (1900); H. H. Houben, ”Jungdeutscher
Sturm und Drang” (1911).
Jungel, se Djungel.
Jungen, Ernst Birger, skolman och
kommunalpolitiker (f. 6/g 1890). Efter att först ha
utbildat sig till snickare avlade J.
folkskollärarexamen 1918, blev 1920 anställd vid Göteborgs
folkskolor, från 1933 överlärare där. Tidigt
intresserad av arbetarrörelsen har J. verkat på ett
flertal poster inom socialdemokratiska partiet och
i det kommunala livet, blev led. av Göteborgs
stadsfullmäktige 1930, dess ordf. 1934, led. av
Svenska stadsförbundets finansråd 1940, dess v.
ordf. 1945. Starkt bildningsintresserad var J. ordf,
i ABF:s Göteborgs-avd. 1925—41 samt är bl.a.
led. av styrelsen för Göteborgs stadsbibl. sedan
1926, av Göteborgs folkskolestyrelse sedan 1929
och av styrelsen för Göteborgs högsk. sedan 1936
(v. ordf, sedan 1944) samt v. ordf, i styrelsen för
Socialinst. i Göteborg sedan 1944. J. har även
varit initiativtagare till Viskadalens folkhögsk.
(ordf, i dess styrelse sedan 1928). J. har bl.a. utg.
handböckerna ”Studiet av socialismen” (1928) och
”Aktuella frågor inom Göteborgs administration
och ekonomi” (1938). E.Bng.
Jungerman’ia, släkte av ordn. Jungermaniales
bland levermossorna. J. var förr sammelnamn för
। ett mycket stort antal levermossor av växlande
utseende men har numera delats i ett flertal släkten.
Av svenska arter hör blott en art, J. lanceola’ta,
hit, medan de övriga förts till bl.a. Haploz’ia
{Ap-loz’ia), Lophoz’ia, Leioco’lea, SphenoVobus,
Trito-ma’ria och Orthocäu’lis. J. har rundat rektangulära
blad och små stipler, s.k. amfigastrier.
Jungermania’les, ordn. av klassen levermossor*.
Jungersen [jog’-], Hector Frederik Estrup,
dansk zoolog (1854—1917), fil. dr 1889, doc. vid
Köpenhamns univ. 1883—85, vid Polyteknisk
Lære-anstalt 1886—91, prof, vid univ. 1899, har i sina
skrifter behandlat talrika evertebrat- och
vertebrat-grupper från skilda synpunkter. J:s viktigaste
arbeten gälla fiskarnas anatomi och sjöpennornas
utveckling, byggnad och systematik.
Jungfennoma’ner (till ty. jung, ung, och
fen-noman), anhängare av en politisk rörelse i
Finland, som i början av 1860-talet med spets mot
J. V. Snellman framställde krav på en mera
praktiskt och energiskt inriktad politik, i sht i
språkfrågan. Ledare blev Yrjö-Koskinen.
Genom en intensiv propaganda förbereddes den
slutl. framgångsrika kampen för finska språkets
officiella bruk och likställighet med svenskan.
När de politiska partierna småningom
utkristalliserades, uppgingo j. i det gammalfinska partiet
(gammalfinnarna). [Th.JR.R.
Jungfrau, Die J. [di jox/fräu], en av de högsta
topparna i Finsteraarhorngruppen i Bernalperna,
Schweiz, 17 km s.s.ö. om Interlaken; 4,166 m ö.h.
J. är en av Alpernas vackraste toppar, uppbyggd
företrädesvis av gnejs. Från n. ter den sig mest
storslagen och framträder som en istäckt pyramid
med två framför liggande toppar, Silberhorn (3,705
— 303 —
— 304 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
