Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitia (tidning) - Justitiarius - Justitie- - Justitieborgmästare - Justitiedepartementet - Justitiedeputationen - Justitiekanslern (Konungens justitiekansler), JK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTITIARIUS
utslag i kravmål, växeldomar, utmätningar,
boupp-teckningssummor m.fl. för kreditgivare viktiga
uppgifter intagas. Den utkom 1890—1922 som
självständig tidn., därefter ingår den som bilaga
till’ ”Svensk handelstidn.”
Justitia’rius, äldre dansk-norsk titel för ordf.,
presidenten, i åtskilliga högre domstolar.
Justitie- [-it’sie] (lat. justifiae, gen. till justifia,
rättvisa), i sms.: som sammanhänger med
rättskipningen; rättskipnings-.
Justitieborgmästare, förr, då flera borgmästare
funnos i större svenska städer, titel för den som
Stod i spetsen för rättsväsendet där. Se
Borgmästare.
Justitiedepartementet är enl. gällande
departe-mentalstadga det 1 :a av statsdepartementen och
har existerat i obruten följd sedan
departemen-talreformen 1840. J. handlägger
förvaltningsärenden rörande bl.a. regering och riksdag med
undantag av ärenden rörande Utrikesnämnden,
rikets gränser, vapen och flagga, tillämpning av
tryckfrihetsförordningen, inseende över
rättskipningen, domstolarna, fastighetsregister, i vad
dessa ärenden ej tillhöra annat dep., fångvården,
straffregister, nåd i brottmål, villkorlig
frigiv-ning, förvärvande och förlust av svenskt
medborgarskap, förbrytares utlämnande,
fideikomiss-författningar, tillstånd till äktenskap och
adoption, där meddelande av sådant tillstånd
ankommer på K.m:t, föreningsväsendet i allm.,
rättsstatistik, Svensk författningssamling. Det
handlägger också lagstiftningsärenden av två olika
slag: 1) grundlagar och en rad uppräknade
konstitutionella stadgar, ss. kyrkomötesförordningen,
ansvarighetslagar för statsråden och riksdagens
fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontoret
samt lagar om Högsta domstolen,
Regeringsrätten och Lagrådet, val till riksdagen och dess
utskott, statsdep:s antal och statsråd utan dep.,
kommandomål, rikets vapen och flagga och om
rätten att utbekomma offentliga handlingar; 2)
civil-, straff- och kyrkolag samt annan lag,
stiftad enl. RF § 87, dock med iakttagande av att
ärenden, som departementalstadgan i det följande
hänför till andra dep., skola tillhöra dessa, även
i den mån de avse sist angivna slag av lag.
J., vars chef i dagligt tal kallas
justitieminister, arbetar på 2 huvudavd., som i dagligt
tal kallas ”1 a g a v d e 1 n i n g e n” och
”kansli-avdelninge n”. Chef för den förra är
stats-sekr., som under sig har 3 byråchefer för
lagärenden. Dessa förestå var sin byrå:
civilrätts-, straffrätts- och processrätt
s-by råer na. Alla 4 äro endast förordnade t. v. och
inneha fullmakter på andra tjänster inom
domstolsväsendet el. statsförvaltningen. Lagbyråernas
huvudsakliga uppgift består i att utarbeta
lagpropositioner. Kansliavd., som förestås av
expeditionschefen, är uppdelad på 2 byråer med
kansliråd som chefer samt 2 i:e, 5 2:e kanslisekr. och
4 amanuenser samt övrig personal. På kansliavd.
utarbetas dep:s andel i statsverkspropositionen.
Där handläggas också löpande ärenden, som ej
direkt sammanhänga med lagstiftningen, t.ex.
fångvårdsärenden, ansökningar om utlännings
förvärv av svenskt medborgarskap, utvisningsfrågor
och utnämningar. Till dep. hör också en
regi-strator.
Under J. lyda följ, ämbetsverk m.m.:
Hovrätterna
Fångvårdsstyrelsen
Interneringsnämnden
Ungdomsfängelsenämnden
Lagberedningen
Till J. höra vidare ärenden rörande:
Justitiestaten
Vattendomstolarnas personal
Fångvårdsstaten
Statens skyddskonsulenter
T ryckfrihetsombuden
Förmyndarekammaren i
Stockholm
Anslagen till J. äro i riksstaten uppförda under
2:a huvudtiteln. F.Lth.
Justitiedeputationen, se Deputation.
Justitiekanslern (Konungens
justitie-kansler), förk. JK, en av de högsta
ämbetsmännen inom den svenska statsförvaltningen. Enl.
RF 27 § skall j. vara en lagfaren, skicklig och
oväldig person, som varit nyttjad i domarvärv.
Han är främst K.m:ts högste ombudsman i
trängre mening, s.k. kronjurist. I denna egenskap
har han enl. sin instruktion (den senaste 30/i2
1947) att bevaka Kronans rätt samt efter anmodan
tillhandagå K.m:t med råd och utredningar i
juridiska angelägenheter. I förra avseendet har
hans verksamhet varit av relativt begränsad
omfattning. Vida mer betydande har arbetsbördan
varit som remissinstans för K.m:t. Dessa
ärenden, som under de senaste åren uppgått till o.
200, ha huvudsaki. angått frågor om fideikommiss,
ändring av stiftelseändamål o.d. Därjämte ha
emellertid även överlämnats flera ärenden, som
krävt omfattande undersökningar, t.ex.
Unmans-affären, Högbrofors-saken, utredningarna rörande
de norska kvarstadsbåtarna i Göteborg under 2:a
världskriget, Skarpnäcks-instruktionen, B-avd. vid
beskickningen i Berlin, insamlingen ”Till bröders
hjälp” m.fl. Vidare åligger det j. att ha tillsyn
över domares o.a. ämbetsmäns tjänsteutövning.
I mots. till riksdagens ombudsmän har j. uppsikt
även över kommunala myndigheter. Kommer
någon anmärkningsvärd ämbetsåtgärd till j:s
kännedom, vare sig genom direkt anmälan, påpekande
i pressen, inspektion, granskning av
arbetsredo-görelser e.d., är han skyldig att föranstalta om
undersökning samt beivra ev. begånget fel.
Därjämte tillkommer j. viss befattning dels enl.
rättegångsbalken kap. 8 med advokatväsendet, i det
han äger hos styrelsen för Sveriges
advokatsamfund påkalla åtgärd mot advokat, som åsidosätter
sin plikt el. ej längre är behörig att vara advokat,
dels enl. TF med övervakning av tryckfriheten.
Enbart historiskt intresse ha numera j:s
befogenheter i fråga om riksrättsåtal mot led. av Högsta
domstolen och Regeringsrätten. Föga betungande,
om än omfattande ett ganska stort antal ärenden,
är j:s skyldighet att besluta ang. de s.k.
suppli-kerna, d.v.s. ansökningar och besvärsskrivelser,
som lämnats till konungen personligen och
därefter översänts till j. I regel inskränker sig hans
befattning med dem till att vidarebefordra dem
till vederbörande dep. el. ämbetsverk, men
stundom kunna supplikerna ge anledning till
utredningar m.m. Slutl. må anmärkas, att j. på gr. av
sin ställning alltemellanåt tages till råds i
bryd-samma frågor såväl av ämbetsverk o.a. inst. som
av enskilda ämbetsmän. Intill V? 1948 var en av
— 335 —
— 336 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
