Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitieärenden - Justo, Agustín - Justus - Justus van Gent (Joos van Wassenhove) - Jusupov, Felix Felixovitj - Jus utrumque - Jus victae ac necis - Jutar - Jutas - Jute, jutehampa, gunny, calcutta hampa - Jutikkala, Eino - Jutland - Jutlandslaget - Jutsk, jutländsk - Jutsk boskap - 1. Jutta (drottning av Danmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrättande 1909 gav grundlagsstiftaren anledning
besinna sig på det onödiga i att justitieråd
yttrade sig två gånger i dyl. lagfrågor, näml, först
som medl. av Högsta domstolen och sedan som
tillfälliga led. av statsrådet. Justitiekonseljen blev
helt avskaffad. Därmed upphörde dock icke j. att
beteckna en viss art av ärenden. Sedan 1841
användes termen i RF § 24 för att beteckna
ärenden, som i Nedre justitierevisionen beredas till
avgörande i Högsta domstolen. Förut hade dessa
kallats justitiemål. I K.m:ts kansli göra sig j.
fortfarande på så sätt påminta, att över
ansök-ningsmålen upprättas särskilda protokollserier,
skilda från protokollen över justi
tiedepartements-ärenden. När man 1918 upphörde att uppräkna
dep. i själva regeringsformen, fann man för gott
att i RO § 32 låta granskningen av
riksdagsmanna-fullmakterna försiggå icke inför chefen för
Ju-stitiedep. utan inför chefen för det dep., till
vilket j. höra. F.Eth.
Justo [zo’stå], A g u s t f n, argentinsk statschef
(1876—1943), fortifikationsofficer, krigsminister
1922—28, generalinspektör för armén 1930. Tills,
med general Uriburu ledde J. revolutionen i
sept. 1930 emot H. Irigoyen och valdes i nov.
1931 till statspresident för tiden 1932—38. J.
stödde sig på den konservativa oligarkien och armén.
Hans styrelse var framgångsrik, och Argentina
upplevde under hans presidentperiod en sällsynt
ekonomisk blomstring.
Justus, mansnamn, lat. ju’stus, rättfärdig.
Justus van Gent [fann], eg. Joos van
Was-s e n h o v e, nederländsk målare, var i början av
1460-talet verksam i Antwerpen och Gent,
inkallades till Italien och stod i tjänst hos hertigen av
Ur-bino 1473—80. I slottet där förvaras hans
förnämsta verk, ”Nattvarden”, som har en realistisk
nederländsk prägel. En serie idealbilder av diktare och
filosofer (14 i Louvren, Paris, och 14 i Palazzo
Barberini, Rom) vittnar åter om inflytande av
Italiens konst.
Jusupov [joso’paf], Felix Felixovitj, rysk
furste, greve Sumarokov-Elston (1887—1938), mest
bekant som organisatör av och aktiv deltagare
i mordet på Rasputin. G. 1914 m. en dotter till
storfurst Alexej Michajlovitj fick J. på nära håll
bevittna Rasputins fördärvbringande inflytande
på hovet, krigföringen (1914—16) och den
allmänna politiken och beslöt i patriotiskt syfte
att röja honom ur vägen. Jämte storfurst Dmitrij
Pavlovitj, Purisjkevitj o.a. mördade han i dec.
1916 i sitt eget palats Rasputin och förvisades
för detta till s. Ryssland men frigavs av
provisoriska regeringen 1917. Efter
bolsjevikrevolu-tionen flydde han till Västeuropa. J. skrev
”Rasputin” (1927). [M.HvlS.Br.
Jus utrum’que (lat.), se Civilrätt.
Jus vi’tae ac nec’is (lat.), rätten över liv och död.
Enl. den äldre romerska rätten tillkom husfadern
i kraft av hans pat’ria potes’tas j. över alla till
hushållet, famiVia, hörande personer (jfr barns
utsättande hos hedniska nordbor). Under kejsartiden
mildrades emellertid husfaderns rätt till befogenhet
att lindrigare tillrättavisa.
Jutar (da. jyder), särsk. förr: jyllänningar; i fsv.
och under 1500—1600-talen synnerligen vanligt om
danskar i allm. Att j. kom att brukas i
betydel
JUTTA
sen ”danskar” sammanhänger därmed, att i äldre
tider Jutland (Jylland’) betraktades som Danmarks
huvudland.
Jutas, fi. Juutas, by i Vasa län, Finland, 4 km s.
om Nykarleby. 13/g 1808 timade den genom
Runebergs dikt bekanta striden vid J. De finska
huvudkrafternas återtåg på kustlandsvägen syntes kunna
avskäras vid J. av ryska kåren Kosatjovskij, som
framryckte på vägen från Lappo mot J. För att
förekomma detta ingrep den vid Munsala (c:a 7 km
s. om J.) liggande 2:a brigaden (2 bataljoner av
Björneborgs reg.) samt den därmed förenade kåren
Gyllenbögell. Initiativtagare var brigadens chef,
G. C. v. Döbeln, som, ehuru sjuk, på gr. av den
hotande faran återtagit befälet. Trots föregående
ansträngande marscher lyckades brigaden avslå
anfallet av den ung. jämstarka ryska kåren.
Huvudkrafternas väg var därmed fri. Platsen för
striden utmärkes av en minnesvård med en byst av
v. Döbeln. T.Hm
Jute, jutehampa, gunny, calcutta
hampa, bastfibrer av indiska C 0/chorus-arter,
särsk. C. capsularis och C. olito’rius, som för
textiländamål allm. odlas, den förra i Ostindien,
Algeriet, Guayana och flera andra länder på
amerikanska kontinenten, den senare, som är
underlägsen som spånadsväxt men även användes som
grönsak, i Indien, Arabien och Palestina.
Jutefibrer utvinnas ur stammen, ha en längd av intill
2,5 m, vit el. gulvit färg och speglande, ofta siden
-artad glans. De behandlas efter häcklingen med
tran el. petroleum, varav de få en obehaglig lukt.
Fibrerna äro förvedade, mörkna därför och bli
med tiden sköra. Särsk. till säckar och till väv
för linoleummattor har j. stor användning. Bild
se Bengalen. — Som j. betecknas i handeln även
en del ersättningsmedel, ss. AbelmoTchus-,
Aga’ve-och Ur^wa-fibrer. [G.]W.
Jutikkala [jott’-], Eino Kaarlo Ilmari,
finländsk historiker (f. 1907), disputerade 1932 på
en avh. om herrgårdarna i v. Finland 1721—
1809 (”Läntisen Suomen kartanolaitos Ruotsin
vallan viimeisenä aikana”, 1—2), blev doc. i
Finlands historia vid Helsingfors univ. följ, år och
e.o. prof, där 1947. J., som är en av Finlands
mest framträdande yngre historiker, har i sin
omfattande produktion framför allt behandlat
landsbygdens problem, bl.a. i monumentalverket.
”Suomen talonpoika kautta aikojen” (”Den
finska allmogen genom tiderna”, 1946), men därjämte
bl.a. publicerat en framställning av det finska
postväsendet under svenska tiden (1938) och en
undersökning av de demografiska förhållandena
1721—49 (1945). I sitt slag banbrytande är det
stora kartverket ”Suomen historian kartasto —
Atlas of Finnish history” (1949). R.R.
Jutland, se Jylland.
Jutlandslaget, sjökrigshist., se Skagerakslaget.
Jutsk (da. jydsk), j u 11 ä n d s k, som avser el.
hänför sig till Jylland (Jutland), jylländsk.
Jutsk boskap, nötkreatursras, se Nötkreatur.
Jutta, danska furstinnor.
1) Jutta, drottning, dotter till hertig Albrekt
av Sachsen, 1239 g.m. Erik Plogpenning. I
äktenskapet föddes minst 4 döttrar, Ingeborg, g.m.
Magnus Lagaböter av Norge, Sofia, g.m. Valdemar av
Sverige, Jutta (se J.2) och Agnes, abbedissa i S:t
— 341 —
— 342 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
