Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jünger, 1. Ernst - Jünger, 2. Friedrich - Jünnan - Jünnan-fu - Jynx - Jürgensburg, ätt - Jürgensen, Jörgen - Jürgensen, Fritz - Jürgensen, Jürgen Peter - J’y susi, j’y reste - Jüterbog - Jyväskylä - Jäck - Jäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄDER
kas ”Sprache und Körperbau” (1947),
”Atlan-tische Fahrt” (s.å.), anteckningar från en resa
till Brasilien 1936, ”Ein Inselfrühling” (1948), en
dagbok från Rhodos, ”Die goldene Muschel” (s.å.),
”Strahlungen” (1949), J:s krigsdagböcker från
1941—45, hans kanske märkligaste verk, och
”He-liopolis” (s.å.), ett slags historisk filosofisk
roman. -— Litt.: K. Mann, ”Auf der Suche nach
einem Weg” (1931); W. D. Müller, ”E. J.” (1934);
E. Broek, ”J. und die Problematik der Gegenwart”
(1943), ”Das Weltbild J:s” (1945); M. Decombis,
”E. J., 1’homme et 1’æuvre” (s.å.); G. Lukacs,
”Deutsche Literatur im Zeitalter des
Imperialis-mus” (1946); K. O. Paetel, ”E. J.” (1949); jfr en
studie över J:s första skede av Lydia Wahlström
i ”Livsrummet och dödszonen i nazismens
världsåskådning” (1940). E.
2) Friedrich Georg J., den föreg:s bror,
författare (f. 1898), J. har skrivit lyrik i klassisk
stil (”Der Krieg”, 1936, ”Der Taurus”, 1937, ”Der
Missouri”, 1940, ”Der Westwind”, 1945), essäer
och tidskritiska studier (”Über das Komische”j
1936, ”Griechische Götter”, 1943, ”Die Perfektion
der Technik”, 1946, ”Orient und Okzident”, 1948)
samt ett arbete om Nietzsche (1949).
Jünnan, provins i Kina, se Yünnan.
Jünnan-fu, stad i Kina, se Kun-ming.
Jynx, fågelsläkte, se Göktyta.
Jürgensburg, rysk ätt, se Clodt von Jürgensburg.
Jürgensen, Jörgen, dansk äventyrare (1780
—1845/50). J. deltog ivrigt i Napoleon-krigens
danska kaperier mot engelsmännen; efter
fångenskap i England seglade han 1809 med ett
kapar-fartyg till Island, där han gick i land, tillfångatog
landshövdingen och grep makten för 3 mån.
Hans maktutövning avbröts genom ankomsten av
ett engelskt krigsfartyg. J. {"hrmdradagakonungur”’)
förde därpå en kringflackande tillvaro, ofta
straffad el. på äventyr, och tillbragte sina sista år i
Australien. J.D.
Jürgensen, Georg Urban Frederik (Fritz),
dansk tecknare (1818—63), var urspr. urmakare
men blev elev av J. Roed och gjorde sig känd
genom sina med text försedda teckningar ur det
samtida borgerliga livet, vilka kännetecknas av en
fin dansk humor och skarp psykologi. Hans
teckningar äro flera gånger utgivna. — Litt.: Monogr.
av N. Bögh (1897).
Jürgensen, Jürgen Peter, dansk författare
(f. 1872). J. utbildade sig till militär, var 1898—
1908 anställd som officer i Kongostatens tjänst
och har dessutom verkat som affärs- och
industrimän i Danmark och utlandet. J., som skolat
sig genom att översätta A. Dumas d.y. och Balzac
och studera Kipling, har som skönlitterär förf,
utnyttjat sina erfarenheter från sin tid i Kongo för
romanerna ”Christian Svarres Congofærd” (1909),
”Opfylder Jorden!” (1910) och ”Hövdingesönnen”
(1927), den sistn. avsedd för ungdom, och
berättelsesamlingarna ”Feber” (1911), ”Den store og
den lille Flod” (1913) och ”Hvide Mænd og sorte
Folk” (1936), alla kännetecknade av fin stilkonst,
stor förtrogenhet med kolonisationsarbetet och
förståelse för förhållandena mellan européer och
infödingar. E.
J’y suis, j’y reste [zi süi’ zi räst’] (fra.), ”här är
jag, och här blir jag”, svar, som MacMahon skall
ha avgivit från det stormade Malakovtornet, då
överbefälhavaren meddelade, att ryssarna ämnade
spränga det i luften, ett yttrande, som han
emellertid senare lär ha bestritt.
Jüterbog [jy’tarbåk], stad i Brandenburg i
Tyskland, vid järnvägen Berlin—Leipzig 65 km
s.s.v. om Berlins centrum; 13,214 inv. (1939). J.
blev stad 1174 och har ganska mångsidig
industri. Här finnas flera medeltida kyrkor och
kapell, rester av de gamla stadsmurarna med
portar samt rådhus i sengotik. — Vid J. upphann
Torstenson 23/n 1644 med det svenska kav.
resterna av det kejserliga, som över Magdeburg lyckats
undkomma ur inneslutningen vid Bernburg, och
upprev dem så gott som fullständigt. Striden vid
J. bildar således slutakten i Torstensons
operationer på hösten 1644, varigenom den av Gallas
anförda kejserliga armén utan något större slag
nästan helt tillintetgjordes. P.;P.S.
Jyv’äskylä, stad i Vasa län, Finland, vid
Jy-väsjärvi sjö n. om Päijänne; 25 km2; 27,675 inv.
(1948), finsktalande. J. grundades 1837; 1941
införlivades med stadsområdet folkrika förorter,
varigenom folkmängden mer än fördubblades. De
äldsta delarna av staden ha ett vackert läge på
sluttningarna av en ås. I centrum finns modern
stenhusbebyggelse, medan i de yttre delarna låga
trähus dominera. På åsen finns en stor park
med utsiktstorn och idrottsplats. Bland större
byggnader kunna nämnas seminariet, lyceet,
kommunalhuset, föreningshuset Suoja (arkitekt A.
Aalto) och sparbanken (arkitekt O. Kallio).
Bland friluftsskulpturer märkes en byst av
folkskolväsendets skapare Uno Cygnaeus (V.
Vallgren). J. är en industristad i stark utveckling.
Antalet arbetsställen inom industrien är 86 med
4,502 arbetare (1947). De största
industriföretagen äro statens metallfabriker med stora
anläggningar, urspr. avsedda för försvarsväsendets
behov, men vilkas produktion numera omlagts för
tillverkning av lokomobiler, lyftkranar, maskiner
för träförädlingsindustrien m.m., Kangas
pappersbruk, tillhörande Serlachiuskoncernen, Wilh.
Schauman ab:s fanerfabrik, trähusfabrik,
snickerifabriker m.fl. J. har järnvägsförbindelse sedan
1897 och har livlig sjötrafik på Päijännevattnen.
Staden har även betydelse som gammalt
kulturcentrum med landets äldsta finska gosslyceum
(grundat 1858) och äldsta finska seminarium för
folkskollärare och -lärarinnor, flickskola och
sam-lyceum. — Bild se följ. sida. Mdn.
Jäck (av eng. jack, eg. mansnamnet Jack [Jakob],
i eng. brukat som benämning på en lång rad olika
föremål, redskap m.m.), litet segel, som föres på
jäckmasten, den korta aktra masten på ketch-,
smack- och yawlriggade fartyg och båtar.
Jäder, socken i österrekarne hd i
Södermanland och församling i Jäders och Barva
pastorat i österrekarne kontrakt av Strängnäs stift,
ö.n.ö. om Eskilstuna; 51,71 km2, därav 51,38 land;
929 inv. (1949; 18 inv. pr km2; 1,636 inv. 1859).
J. begränsas i n. av själva Mälaren och i ö. av
Söderfjärden. Det är en numera till större
delen uppodlad lerslätt med smärre kullar; åkern
utgör 64 % av landarealen, skogsmarken 23 %.
Egendomar: Fiholm*, Brännelund, Vävle,
Tust-rup och Alvesta. Fornlämningar äro mycket tal-
— 349 —
— 350 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
