Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jyväskylä - Jäder - Jäderin, 1. Axel - Jäderin, 2. Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄDERIN
Jyväskylä.
rika, ett 20-tal järnåldersgravfält med högar
och rösen, resta stenar och stensättningar
av skilda slag. 7 runstenar äro kända förutom
Sigurdsristningen på Ramsundsberget*. Kyrkan
av gråsten stammar från medeltiden men
ombyggdes vid mitten av 1600-talet i tegel med i
sandsten huggna gavelrösten och
portalomfattningar, varvid det dominerande stildraget blev
den holländska renässansens. Tornspiran
uppsattes först 1880. Ombyggnaden skedde på Axel
Oxenstiernas föranstaltande genom N. Tessin d.ä.
och utgjorde dennes första byggnadsarbete i
Sverige. Även J. de la Vallée har
medverkat därvid. Kyrkan är en gravkyrka som
få. I huvudgraven under högaltaret står bl.a.
rikskanslerns enl. hans eget förordnande enkla
Jäders kyrka. Se även bild 7 å pl. vid Altare.
Foto M. Sjöbeck.
ekkista, under sakristian ligger Fiholmska
gravkoret med flera praktsarkofager av marmor,
Braheska gravkoret uppfördes 1659. Kyrkan
restaurerades senast 1934. Bland de många
dyrbara inventarierna märkes först och främst ett
tidigare i Stockholms Storkyrka uppsatt
altarskåp från J. Bormans verkstad i Bryssel och
daterat 1514. Predikstolen är från 1654. Fyra
epitafier i marmor och alabaster av Heinrich
Wilhelm erinra om rikskanslern och hans
anförvanter. Bland textilierna märkas en korkåpa
från 1300-talet, en flamsk bonad från 1500-talet
och ett antependium från 1689. — Namnet är ett
subst. med bet. kant, rand, vilket torde syfta på
den långsträckta terrängförhöjning, på vilken
bl.a. kyrkan ligger (jfr E. Hellquist i ”Namn och
bygd”, 1922, sid. 156). P.;Er.
Jäderi’n. 1) Axel Vilhelm J., publicist,
politiker (1850—1925), huvudred, för ”Svenska
dagbladet” 1884—88, red. i Svenska telegrambyrån 1893
—1903. J., som 1887 tagit initiativet till bildandet
av den högerorienterade
Tidningsmannaförening-en, blev vid Allmänna valmansförbundets bildande
i okt. 1904 dess förste sekreterare.
2) E d v a r d J., den föreg:s bror, geodet (1852
—1923), fil. kand. 1875, biträdande astronom vid
Stockholms observatorium 1876, lektor i geodesi
vid Tekniska högsk. 1878, prof, där 1911, fil.
he-dersdr i Uppsala 1907. J. vann berömmelse genom
en ny metod för basmätning* med användande av
en mellan två stativ utspänd, böjlig metalltråd.
Från 1879 arbetade han i många år på metodens
fulländning. Sedan metalltråden förfärdigats av
den nyuppfunna legeringen invar, varigenom
utomordentlig precision kunde nås, använde J. med
framgång sin metod vid den svensk-ryska
grad-mätningsexp. till Spetsbergen, där han 1899
uppmätte en 10 km lång baslinje (”Mesure de la
base å Hecla hook”, i ”Missions pour la mesure
d’un arc de méridien au Spitzberg entreprises en
1899—1902. Mission suédoise”, t. 1, sect. 2 A,
— 351 —
— 352 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
