Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jäderin, 2. Edvard - Jäderin, 3. Anna - Jäderin-Hagfors, 4. Maria - Jäderlund, Christer - Jäders bruk - Jädraån - Jädraås - Jäfvert, Ernfrid - Jägarbataljonen - Jägare - Jägareförbundet - Jägarhorn, jakthorn - Jägarpluton - Jägarrörelsen i Finland - Jägarsnitsel - Jäger, Johannes - Jäger, Otto Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGER
1915). Numera
användes J :s
basmätnings-metod över hela
världen. J. utförde ett
högt skattat arbete
som
livförsäkringsma-tematiker samt
utövade en flitig
verksamhet som
populärastro-nomisk skriftställare
och föreläsare. I.C.J.
3) Anna J., de
föreg:s syster,
författarinna (f. 19/ii 1855),
se Branting 2).
4) Maria (Maja) J ä d e r i n-H a g f o r s, dotter
till J.2), författarinna (f. 31/io 1882), 1902—20
g.m. försäkringstjänsteman F. A. Hagfors. J.,
som har genomgått C. Althins målarskola i
Stockholm, har utg. en rad ungdomsböcker, ss.
”Äventyret” (1926), ”Flickorna på Uppåkra”
(1927), ”Marianne och Anne-Marie” (1929), ”Det
vita huset vid ån” (1931), ”En flicka och hennes
mascot” (1932), ”Anne-Marie gifter sig, men
Marianne . . .” (1935), ”Rickie, våran jycke” (1936),
”Stella” (s.å.), ”Ulla flyger ut” (1937), ”Det finns
dagar” (1938), ”1 livets vår” (1939), ”Ing-Britt
och hennes friare” (1941), ”Klassens fosterbarn”
(s.å.) och ”Valpen Kurres äventyr” (1944), samt
romaner för vuxna, ”Madeleine Corelius” (1930),
”Mödrar och döttrar” (1931), ”Varje kvinnas
rätt” (1935) och ”Gryningens timma” (1937), en
skildring från Ryssland. ”Min far upplever
polarnatten” (1939) handlar om Edvard J :s
deltagande i en expedition till Spetsbergen och hans
övervintring där. E.
Jäderlund, Christer Valdemar Oskar,
journalist (f. 7ä 1901), sign. Chris. Sedan
ungdomen orienterad åt Tyskland var J. under en lång
följd av år korrespondent i Berlin åt
”Stock-holms-tidn.” och danska ”Politiken” m.fl. tidn.
Han förvärvade under denna tid en ingående
kännedom om tyska förhållanden, vilken
grundlagts redan under 1 :a världskriget, i vilket han
från 1917 deltog som frivillig på tysk sida. J:s
syn på Hitler och nazismen, framlagd i ”Hitlers
Tyskland” (1937), är både uppskattande och
kritisk. Efter Tysklands sammanbrott 1945 pläderade
han för rimliga reorganisationsmöjligheter för ett
icke-nazistiskt Tyskland (”Hitler stänger
kyrkogårdsgrinden”, 1945). J. tillhör numera
”Stock-holmstidnrs” huvudredaktion. Th.
Jäders bruk i Arboga landskommun i
Västmanland, vid fall i Arbogaån och vid Örebro—
Köpings järnväg, äges av Jäders bruks
intressenter och omfattar numera sågverk, hyvleri och
elkraftverk; till detsamma höra skogs- och
jordbruksfastigheter om 2,386 ha, därav 538 åker.
Den nuv. huvudbyggnaden av sten i tre
våningar är från 1885. Redan på 1300-talet fanns
här en kvarn, som tidigt kom i Julita klosters
ägo och vid reformationen indrogs till Kronan.
På 1550-talet förlädes en del av Arboga faktoris
verkstäder hit. En papperskvarn drevs från 1670
under ett 50-tal år. 1757 blev J. privategendom
genom W. Mannerstråle, vars ättlingar alltjämt
äro brukets huvudintressenter. P.
Jädraån, Storsjöns i Gästrikland största
tillflöde, avvattnar Hyn m.fl. sjöar i ö. Dalarne.
Vattenområde 890 km2, längd 100 km;
medelvat-teneffekt 4,800 kW, utbyggd effekt 3,700 kW. —
Namnet sammanhänger med fsv. iædhur, kant;
varpå detta här syftar, är ovisst (se E. Hellquist,
”Svensk etymologisk ordbok”, 3 uppl., 1948, sid.
426).
Jädraås, samhälle i Ockelbo* kommun i
Gästrikland.
Jäfvert, Evald E r n f r i d, skomakare,
skoma-kerihistorisk författare (f. 13/s 1889). Bland J:s
vetenskapligt värdefulla arbeten om skodonens och
skomakeriets historia märkas ”Skomod och
skotillverkning från medeltiden till våra dagar” (1938),
”En bok om skomakeri” (1941), ”Skor. En
skofabriks historia” (1948) samt ett stort antal
uppsatser i olika fackorgan.
Jägarbataljonen, se Finlands frihetskrig.
Jägare, krigsv., lätt beväpnade soldater, som
regel avsedda för spaning och uppträdande i
svår-framkomlig terräng. J., vilkas föregångare voro
forntidens lätta inf. och medeltidens båg- och
armborstskyttar, började uppsättas på 1600-talet i de
tyska staterna som ett beridet fotfolk. Under
1700-och 1800-talen uppsattes för spaning, rapportföring
och operationer i svår terräng i Tyskland och
Ryssland j. till fot och till häst, i Frankrike
chasseurs å pied, å cheval, guides, i Österrike
Kaiser-och Tirolerjägern, i Italien alpini och bersaglieri.
Beväpningen utgjordes vid j. till fot i början av
studsare, sedermera av vanliga infanterigevär.
Under i:a världskriget förekommo jägarbataljoner i
flera härar. I Finland under 2:a världskriget
uppsatta jägarförband hade elitkaraktär. I Sverige
skola vid mobilisering bildas dels självständiga
jägarförband, organiserade och lämpade för
företag i skogs- och ödemarksterräng, dels
jägarplu-toner, ingående i inf.-brigaderna och avsedda för
viktigare spaningsuppdrag. Personalen till de
självständiga jägarförbanden utbildas vid Arméns
jägarskola. — Jfr Fältjägare. [E.O.B.1S.E.B.
Jägareförbundet, se Svenska jägareförbundet.
Jägarhorn, jakthorn, ett signalhorn, som
användes på jakt (se Horn) och som nu utgöres av
ett naturhorn (utan ventiler) av mässing el.
koppar. — Jfr Olifant.
Jägarpluton, krigsv., se Jägare.
Jägarrörelsen i Finland, se Finlands
frihetskrig, sp. 710.
Jägarsnitsel, kok., se Snitsel.
Jäger, Johannes, humanist, se Crotus
Ru-bianus.
Jäger, Otto Heinrich, tysk gymnast (1828
—1912), gymnastiklärare i Zürich 1854—57 samt
1862—90 först lärare vid, sedermera föreståndare
för utbildningsanstalten för gymnastiklärare i
Stuttgart. J. var pionjär för de numera vanliga
s.k. naturliga gymnastiksystemen (jfr Hébert, G.,
och Gaulhofer, K.) med huvudvikten lagd på
löpning, kast, hopp och klättring. Han var även
upphovsman till stavgymnastiken (med järnstavar),
som t.o.m. fått efterföljare i Sverige. J. utgav bl.a.
”Turnschule für die deutsche Jugend” (1864) och
”Neue Turnschule” (1876). O.Kgh.
— 354 —
su — 353 —
12 — Red. avsl. 2/« 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
