Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jäla - Jällby (Gällby) - Jälluntofta - Jämbördig - Jämförande musikvetenskap - Jämförande språkforskning - Jämförelse - Jämjö - Jämjöslätt - Jämkning av skatt - Jämmerdalen (Tåredalen) - Jämna - Jämnarva - Jämshög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMSHÖG
inv. Den nuv. kyrkans långhus är från 1787,
det lanterninförsedda tornet från 1824. Från
noo-talet stamma den med primitiva
helgonbilder prydda dopfunten och ett relikskrin av trä,
klätt med driven och graverad koppar (skrinet
nu i Skara museum). — Namnet skrevs 1308 jn
ialum (dat. plur.). Det är icke säkert tolkat. P.;Er.
Jällby (Gäll by), socken i Gäsene hd i
Västergötland, Älvsborgs län, och församling i S.
Björke, Vesene, Grude, Jällby och Hudene
pastorat i Kullings kontrakt av Skara stift, s. om
Herrljunga; 14,23 km2, därav 14,22 land; 105 inv.
(1949; 7 inv. pr km2). J. ligger inom Svältorna
och har vida mossmarker; åkern utgör 12% av
landarealen, skogsmarken 43%. Folkminskningen
är mycket kännbar: 1869 bodde här 275
personer. Flera järnåldersgravfält finnas. Den lilla
kyrkan av trä är i sina äldsta delar medeltida men
har tillbyggts 1745, 1845 och 1869; tak- och
väggmålningar från 1760-talet. Kyrkan har medeltida
rökelsekar, helgonbilder och ett relikskrin av
silver, det sistn. nu i Nationalmuseum. Ett
helgonskåp från 1200-talet är delvis bevarat. —
Sockennamnet, givet efter kyrkbyn, skrevs 1347
Jädar-by. Förra leden är fsv. iædhur, kant, syftande
på läget invid mossar; efterleden är by, gård
(se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 6, 1911, sid.
90 f.). P.;Er.
Jälluntofta, socken i Västbo hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i S. Unnaryds
och Jälluntofta pastorat i Västbo kontrakt av
Växjö stift, v. om Bolmen; 50,69 km2, därav 41,55
land; 284 inv. (1949; 7 inv. pr km2; 385 inv.
1933). J-» som ligger kring sjön Jällunden (153
m ö.h.), är till större delen småkuperad
skogstrakt med mossar och sankmarker. Åkern utgör
5 °/o av landarealen, ängen 6 och skogsmarken
54%. Den nuv. kyrkan av sten är från 1861
och har altartavla av B. Nordenberg. — Namnet
skrevs 1268 in jæluntomptom (dat. plur.). Det
är givet efter sjön Jälunden; toft betecknar det
område, som avpassats för den enskilde
gårds-ägaren i en by (se B. Holmberg, ”Tomt och
toft som appellativ och ortnamnselement”, 1946,
sid. 146, 337). P.;Er.
Jämbördig, av lika god börd, likställd med
avseende på börd, särsk. i fråga om äkta makar.
Rättslig betydelse har jämbördighet särsk.
beträffande äktenskap för medl. av suveräna furstehus
och med dem likställda ätter. I svensk statsrätt
stadgar sålunda SO § 5, att svensk arvprins
förlorar sin arvsrätt till kronan både för sig själv
och för sina efterkommande, om han ingår
äktenskap med enskild svensk mans dotter, som
således icke är med honom jämbördig.
Jämförande musikvetenskap har utskilts från den
allmänna musikvetenskapen som en på speciell
vetenskaplig teknik vilande disciplin, som inriktar
sig på insamlandet och studiet av naturfolkens och
icke-europeiska kulturfolks musik (jfr Exotisk).
J. har utvecklats i sht sedan genom de
fono-grafiska hjälpmedlen en tillförlitlig grundval
skapats för exakt vetenskapligt studium av dylik
musik. Bland forskare på området märkas D.
Abraham, E. M. v. Hornbostel, C. Stumpf, R. Lach, R.
Lachmann och G. Schünemann. — Litt.: R.
Lach, ”Die vergleichende Musikwissenschaft”
(1924), K. Sachs, ”Vergleichende
Musikwissenschaft” (1930). E.A.
Jämförande språkforskning, se Språkvetenskap.
Jämförelse, stilist., se Liknelse.
Jämjö, socken i östra hd i Blekinge och
församling i Ramdala och Jämjö pastorat i östra
kontrakt av Lunds stift, n.ö. och ö. om
Karlskrona; 88,19 km2, därav 87,56 land; 2,374 inv.
(1949). Från skogstrakterna uppåt
smålandsgränsen sträcker sig J. ned över öppnare slättbygd
vid kusten. Åkern utgör 23 % av landarealen,
skogsmarken 60 °/o. Vid statsbanelinjen
Karlskrona—Kalmar ligger stationssamhället J ä
m-j ös lät t (521 inv. 1946) med trä- och
cementindustri; provinsialläkare. Tegelbruk. Flera
järnåldersgravfält finnas med högar, rösen,
sten-sättningar och resta stenar. Den nuv. kyrkan
av gråsten med en kraftig takryttare i v.
byggdes 1820—26. En del äldre inventarier minna
om den föregående, möjl. medeltida kyrkan, som
revs 1826. — Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs
äldst Jemgödhe. Det är icke tolkat. Efterleden
kunde möjl. vara identisk med fvnord. gööi,
neutr. plur., nyttiga föremål, egendom. P.;Er.
Jämjöslätt, samhälle i Jämjö*.
Jämkning av skatt, se Debitering.
Jämmerdalen, äldre övers, av Ps. 84:7, numera
översatt med Tåredalen, torde ha åsyftat en
dal på n. vallfartsvägen till Jerusalem; uttryck för
jordelivets sorger och svårigheter.
Jämna, bot., art av lummersläktet*.
Jämnarva, i (äldre) svenskt lagspråk om
arvingar, som få lika stora lotter av arvet. Medan en son
i regel förr ärvde dubbelt mot dotter, togo
dotterson och sondotter m.fl. enl. flera lagar lika lott och
voro alltså j. Principen, som sedan äldsta tid gällt
i städerna, genomfördes för landsbygden 1845 vid
samarv* även för barn och syskon.
Jämshög, kommun i Listers hd i Blekinge, vid
gränsen till Skåne; 173,30 km2, därav 158,95 land;
3,552 inv. (1949). Tills, med den ur J. utbrutna
Olofströms köping bildar kommunen
Jämshögs församling (200,51 km2, därav 184,33
land, med 7,205 inv.), som utgör ett pastorat i
Listers och Bräkne kontrakt av Lunds stift. J.
omfattar mindre slättbygder och sjöar mellan
skogklädda bergshöjder i hüvudsakl. n.—s.
riktning. Den 180 m höga Boafallsbacke s. om sjön
Halen (69 m ö.h.) är Blekinges högsta punkt.
Åkern utgör i7°/o av landarealen, skogsmarken
75 °/o. Vid Holjeån och statsbanelinjerna
Sölvesborg—Älmhult (station Jämshögsby) och
Sandbäck—Olofström (station Jämshög) ligger
handelsorten Jämshögs kyrkby (744 inv. 1946)
med provinsialläkare och apotek, såg och
metall-varufabrik. Egendomar: Rösjö, Boa, Stövsåkra
och Hemmingsmåla. Stärkelsefabriker. Kyrkan är
i sina äldsta murdelar från 1200-talets mitt; den
på 1730-talet starkt förändrade byggnaden
eldhärjades 1803 men återuppbyggdes på i
huvudsak de gamla murarna. Tornet tillkom 1832..
Senaste restaurering 1926—27. Ett krucifix är
från början av 1500-talet. En 1943 rest
minnessten vid kyrkan över berömda sockenbor upptar
bl.a. namnen B. Nordenberg och P. Rösiö. —
Namnet, övertaget från kyrkbyn, skrevs 1145
gempsiø (avskrift 1494), senare Gems(h)ø m.m.
— 357 —
— 358 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
