Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland - Litteraturanvisningar - Jämtland, hertig av - Jämtlands bibliotek - Jämtlands flygflottilj, F 4 - ab. Jämtlands folkbank - Jämtlands fältjägarkår - Jämtlands fältjägarregemente, I 5 - Jämtlands hästjägar-kår, -skvadron - Jämtlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLANDS LÄN
J.” (därst., nr 388, s.å,); B. Asklund, ”Hauptzüge
der Tektonik und Stratigraphie der mittleren
Ka-ledoniden in Schweden” (därst., nr 417, 1938), ”En
återblick på den svenska fjällkedjeforskningen”
(i ”Geol. fören:s i Stockholm förhandi.”, 88, 1946);
G. Lundqvist, ”Norrlands jordarter” (SGU, ser.
C, nr 457, 1943), ”De svenska fjällens natur” (2
uppl. 1948); O. Kulling, ”Om fynd av mammut
vid Pilgrimstad i J.” (SGU, ser. C, nr 473, 1945);
G. M:son Mannerfelt, ”Några glacialmorfologiska
formelement” (s.å.). — A. A. Hülphers,
”Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. 2. J.”
(1775; nytr. i ”Skrifter utg. av Medelpads
forn-minnesfören.”, 4, 1912); ”Sockenbeskrivningar
från J. och Härjedalen 1818—21” (i ”Skrifter utg.
av Jämtlands läns fornskriftsällskap”, 7, 1941);
J. Lindström-Saxon, ”1 jämtebygd” (1888); J.
Frödin, ”Bygdestudier i n. J.” (1927); E. Manker,
”De svenska fjällapparna” (1947); O. Ängeby,
”Landformerna i n.v. J.” (s.å.). — H. Smith,
”Vegetationen och dess utvecklingshistoria i det
centralsvenska högfjällsområdet” (1921); Th. Lange,
”J:s kärlväxtflora” (i ”Acta botanica fennica”, 21,
1938); S. Ekman, ”Djur i de svenska fjällen”
(1944). — ”Jämtlands läns fornminnesfören:s
tidskr.” (1889—1921), fortsatt av ”Fornvårdaren”
(1925 ff.); ”Jämten” (1906 ff.); V. Behm, ”Ur
J :s och Härjedalens historia intill 1814” (1920);
E. Bull, ”J. og Norge” (1927); C. Sehlin,
”Grunddragen av J :s och Härjedalens historia” (1929);
”J:s och Härjedalens diplomatarium”, red. av K.
E. Löfqvist & R. Swedlund 0943 ff.); N.
Ahn-lund & J. Bromé, ”J :s och Härjedalens historia”,
1—2 G948, I945)- — J- L. Saxon, ”Ur det
for-domtida jämtska folklivet” (1924); L. Björkquist,
”J:s folkliga kvinnodräkter” (1941); G.
Hedenvind-Eriksson, ”Jämtländska sagor” (2 bd, 1941—46);
L. Johansson, ”Bebyggelse och folkliv i det gamla
Frostviken” (1947); N. Andersson, ”Svenska
låtar. J. och Härjedalen”, 1—2 (1926—27). — H.
Cornell, ”Norrlands kyrkliga konst under
medeltiden” (1918); R. Ekman & P. Nilsson-Tannér,
”Våra kyrkor. J:s och Härjedalens kyrkor” (1936).
— E. Jessen, ”Notitser om dialecter i Herjedal
og J.” (1872; även i [Norsk] ”Hist. tidsskr.”, 3,
1875); K. H. Waltman, ”Lidmål” (i ”Svenska
landsmål”, 13, 1894, och B. 39, 1939); H. Westin,
”Landsmålsalfabet för J. och Härjedalen” (i
”Svenska landsmål”, 15, 1897), ”Två jämtska
bröl-lopskväden” (i ”Jämtlands läns fornminnesfören:s
tidskr.”, 4, 1906—09); K. L. österberg. ”Ovikens
bygdemål i J.” (1914); H. Geijer, ”En
byskomakares historia” (i ”Svenska landsmål”, 1920),
densamme i ”Nysvenska studier”, 1 (1921),
”Svenska landsmål”, 1922, och ”Sverige”, utg. av K.
Ahlenius, A. Kempe & O. Sjögren, 6 (1924); C.
Lindberg, ”De jämtländska sockennamnens
ursprung” (i ”Jämten”, 1943). — S. Höglin,
”Landskapet J:s sigill och vapen” (i ”Fornvårdaren”,
1928). — C. J. E. Hasselberg, ”Bibliografiska
anteckningar rörande J. och Härjedalen” (1920).
Jämtland, hertig av, titel, som bäres av
prins Carl Gustaf.
Jämtlands bibliotek, se Jämtlands läns bibliotek.
Jämtlands flygflottilj, F 4, i Frösö,
jaktflottilj, beslutad enl. 1925 års försvarsordning;
uppsättning påbörjad V7 1926; organiserades urspr.
som spaningsförband och benämndes 4:e
flygkåren. J. omorganiserades enl. 1936 års
försvarsordning till lätt bombflottilj, erhöll Ve 1936
sitt nuv. namn men omorganiserades fr.o.m. V11
1947 till jaktflottilj enl. riksdagsbeslut 1947.
ab. Jämtlands folkbank började sin verksamhet
1874 och övertog 1909 ab. Ströms folkbank samt
1923 ab. Jämtlandsbanken. Banken har
huvudkontor i Östersund och 4 avd.-kontor inom
Jämtlands län. Omslutning 31/7 1949 43 mkr, därav
egna fonder 6,3 mkr.
Jämtlands fältjägarkår, se Jämtlands
fältjägar-regemente.
Jämtlands fältjägarregemente, I 5, Östersund,
leder sitt ursprung från Tomas Gerffelts reg. el.
Ångermanlands, Medelpads, Jämtlands reg.,
vilket efter Jämtlands förening med Sverige uppsattes
(1646) på K.m:ts befallning. Från 1670
benämndes reg. Jämtlands reg. till fot el. Jämtlands
inf.-reg., till vilket även hörde Jämtlands
kav.-skva-dron. 1688 blev reg. indelt och benämndes
Jämtlands dragonreg. om 8 kompanier (oberidna) och
1 indelt kav.-kompani (se Norrlands
dragonregemente). 1770 benämndes reg. Jämtlands lätta
inf.-reg., och 1820 erhöll det sitt nuv. namn; 1853
omorganiserades det på 1 bataljon, benämnd
Jämtlands fältjägarkår; 1892 blev
kåren åter reg. J. har deltagit i 1600-talets krig
på kontinenten samt 1788—90 års krig i Finland;
under övriga svenska krig har det huvudsaki.
använts för försvar och tryggande av mell.
Norrland. Dess fanor uppta segernamnet Nowodwor
1655. Från 1682 vapenövades reg. på Frösö
läger* och skans; det inflyttade 1910 i nybyggda
kaserner i Östersund. J. tillhör 2:a
militärområdet. E.O.B.
Jämtlands hästjägar-kår, -skvadron, se Norrlands
dragonregemente.
Jämtlands län omfattar Jämtland (utom n.v.
delen av Haverö sn), Härjedalen samt Ytterhogdals
och Ängersjö socknar i Hälsingland; 51,711,60 km2,
därav 47,670,01 land; 144,257 inv. (1949).
Residensstad Östersund. J u d i c i e 111 indelas länet i 4
under Hovrätten för Nedre Norrland lydande
domsagor: Jämtlands ö., n. och v. samt
Härjedalens domsaga, den sistn. med 2 tingslag (Bergs
samt Svegs och Hede tingslag). Östersund har
egen jurisdiktion. Administrativt delas
länet i 4 fögderier, Jämtlands n., ö., s. och v.,
bildande 19 landsfiskalsdistrikt. J. har 59
landskommuner, 4 municipalsamhällen (Bräcke,
Hammer-dal, Strömsund och Järpen), 2 köpingar (Frösö
och Sveg) samt 1 stad (Östersund). I kyrkligt
avseende tillhör länet Härnösands stift och är
uppdelat på 5 kontrakt, Ströms, Östersunds,
Ra-gunda, Härjedalens och Undersåkers kontrakt,
med tillsammans 62 församlingar, fördelade på 34
pastorat. — Länet utgör 1 landstingsområde. Vid
val till A.k. bildar det l valkrets, som f.n. utser
5 representanter; till F.k. sänder J. tills, med
Väs-ternorrlands län 10 representanter. Länet utgör
Jämtlands inskrivningsområde (nr 5) inom 2:a
militärområdet. — J. har 22 provinsialläkardistrikt
(jämte 1 extra), 11 veterinärdistrikt och 10 apotek
(jämte 2 filialapotek). Länet utgör Östersunds
länsarkivdistrikt, är delat i 8 revir inom Mell.
— 381 —
— 382 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
