Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtlands län - Jämtlands läns bibliotek (Jämtlands bibliotek) - Jämtlands läns folkhögskola - Jämtlands läns fornskriftsällskap - Jämtlands läns museum - Jämtlands norra domsaga - Jämtlands norra kontrakt - Jämtlands södra kontrakt - Jämtlands tidning - Jämtlands västra domsaga - Jämtlands västra kontrakt - Jämtlands östra domsaga - Jämtlands östra kontrakt - Jämtländska lappväsendets fond - Jämtländska renbetesfjällens skogsfond - Jämtländska tvärbanan - Jämtslöjd - Jämvikt - Jämviktskonstant - Jämviktsnerven - Jämviktsorgan - Jämviktsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLANDS LÄNS BIBLIOTEK
Norrlands och Gävle-Dala skogsdistrikt samt i 7
lantmäteridistrikt. — Högre allm. lärov.,
kommunal flickskola, praktisk mellanskola och central
verkstadsskola finnas i Östersund, samrealskolor
i Strömsund, Bräcke, Sveg och Järpen,
folkhögskolor i Ås och Hålland samt lantmanna- och
lant-hushållsskola i Ås. J. utgör 2
folkskoleinspek-tionsområden. — De genom freden i Brömsebro
1645 till Sverige avträdda landskapen Jämtland
och Härjedalen hörde först till Västernorrlands
län, från vilket dock Härjedalen 1762 lades till
Gävleborgs län. Det nuv. J. bildades 1810. P.
Jämtlands läns bibliotek (före 1948
Jämtlands bibliotek), Östersund, grundades
1816 genom donation av prof. C. Zetterström,
efter vars död hans boksaml., 12,000 bd (i sht
äldre svensk litteratur), 1833 fördes från Uppsala
till Frösön. 1912 flyttades J. till Östersund,
sedan landsting och stadsfullmäktige åtagit sig
dess underhåll och låtit uppföra ett bibi.-hus. J.
är sedan 1947 centralbibi, för länet. J.
innehåller bl.a. C. J. Meijerbergs boksaml. (5,000 bd)
och Adlersparreska familjepapper. Bokbestånd o.
90,000 bd. — Litt.: ”J:s årsskr.”, 1932—49. C.V.J.
Jämtlands läns folkhögskola i Birka, Ås sn,
grundad 1901, har tidigare haft kurser även i
lantbruk, lanthushållning och barnavård men
meddelar numera endast vanlig
folkhögskoleun-dervisning. Rektor 1901—28 R. Mörner, sedan
1928 C. Ringmar. Elevförbundet utger sedan 1903
årsskr. ”Snöfrid, hälsning från Birka”.
Jämtlands läns fornskriftsällskap, Östersund,
sammanslutning av för länets historia
intresserade personer, bildad 1928 på initiativ av lektor
Gudmar Hasselberg. J:s uppgift är att genom
utgivande av otryckt källmaterial och preliminär
bearbetning av detta bidra till utforskandet av
Jämtlands och Härjedalens historia. Det har
hittills bl.a. utg. Jämtlands domböcker och
lands-tingsprotokoll 1621—43 och räkenskaperna från
den svenska förvaltningen av Jämtland 1564—71.
Jämtlands läns museum, Östersund, tillkommet
under ledning av Eric Festin och efter ritningar
av F. B. Wallberg, invigdes 1930. Det inrymmer
ett 40-tal utställningsrum. I huvudbyggnaden
utställas de föreningen Heimbygda tillhöriga saml.,
främst bestående av fornfynd och allmogeföremål.
I kyrkflygeln finnas depositioner av äldre kyrklig
konst, och i museianläggningen ingår även en
särskild konsthall med saml. av modern konst.
Jämtlands norra domsaga under Hovrätten för
Nedre Norrland utgör sedan 1948 ett tingslag,
omfattande socknarna Rödön, Näskott, Aspås, Ås,
Kyrkås, Lit, Häggenås, Föllinge, Laxsjö,
Hota-gen, Hammerdal, Gåxsjö, Ström, Alanäs och
Frostviken; 14,813,81 km2, därav 13,365,27 land;
35,100 inv. (1949). Tingsställen äro Östersund och
Strömsund, det förra tillika kansliort. J. tillhör
Jämtlands n. och v. fögderier samt utgör Ströms
kontrakt i Härnösands stift.
Jämtlands norra kontrakt, se Ströms kontrakt.
Jämtlands södra kontrakt, se Härjedalens
kontrakt.
Jämtlands tidning, folkfrisinnad, sedan 1911
daglig tidning i Östersund, grundad av C. A.
Wet-terbergh 1845, hette 1889—95 ”Jämtlands
allehan
da”, har redigerats av J. L. Saxon 1891—1904,
av W. Annér 1912—45 och av Karl Eric
Andersson sedan 1945.
Jämtlands västra domsaga under Hovrätten för
Nedre Norrland utgör sedan 1940 ett tingslag,
omfattande socknarna Åre, Undersåker, Mörsil, Kall,
Offerdal, Alsen, Mattmar, Sunne, Norderö, Hallen,
Marby, Oviken och Myssjö samt Frösö köping;
12,889,47 km2, därav 11,536,13 land; 31,679 inv.
(1949). Tingsställe och kansliort är Östersund.
J. tillhör Jämtlands s. och v. fögderier samt
Undersåkers och Östersunds kontrakt i Härnösands
stift.
Jämtlands västra kontrakt, se Undersåkers
kontrakt.
Jämtlands östra domsaga under Hovrätten för
Nedre Norrland utgör sedan 1948 ett tingslag,
omfattande socknarna Fors, Hällesjö, Håsjö,
Ragun-da, Borgvattnet, Stugun, Bräcke, Nyhem,
Sundsjö, Revsund, Bodsjö, Hackås, Näs, Lockne,
Ma-rieby och Brunflo; 7,621,67 km2, därav 6,935,13
land; 32,666 inv. (1949). Tingsställen äro
Östersund och Ragunda, det förra tillika kansliort. J.
tillhör Jämtlands ö. och n. fögderier samt
Ragunda och Östersunds kontrakt i Härnösands
stift. P.
Jämtlands östra kontrakt, se Östersunds kontrakt.
Jämtländska lappväsendets fond, se Lappfonder.
Jämtländska renbetesfjällens skogsfond, se
Lappfonder.
Jämtländska tvärbanan, se Norrländska
tvärbanorna.
Jämtslöjd, förening för hemslöjd och kulturella
mål i Jämtlands län (bildad 1908), utvecklade sig
snabbt till en allmänt hembygdsvårdande förening,
som i 15 år, el. till dess den 1923 sammanslöts med
länets fornminnes- och naturskyddsföreningar till
föreningen Heimbygda, utförde ett resultatrikt
hemslöjds-, fornvårds- och hembygdsforskningsarbete.
J. har bl.a. grundlagt friluftsmuseet Jamtli*, tagit
initiativ till inrättandet av den av länets landsting
avlönade länsantikvariebefattningen och (1916)
grundat J:s kvinnliga slöjdskola. J. är numera det
gängse namnet på J:s försäljningsförening. E.Fn.
Jämvikt, mek. En kropp säges vara i j., om varje
partikel i densamma saknar acceleration (se d.o. 2).
Vid j. kunna på kroppen verka olika krafter, men
resultanten av dem alla är 0. Befinner sig kroppen
i j. och vila, säges j. vara stabil, om kroppen,
under inverkan av små rubbande krafter förflyttad
från sitt viloläge, söker återvända till detta. Om
kroppen åter under inverkan av dylika krafter
uteslutande passerar genom nya jämviktslägen, säges
j. vara indifferent. Instabil el. labil
säges j. vara, då en från sitt jämviktsläge
obetydligt avlägsnad kropp av sig själv ytterligare
avlägsnar sig från detta och strävar att uppnå ett
annat, på ändligt avstånd beläget jämviktsläge. Re.
Jämviktskonstant, kem., se Massverkans lag.
Jämviktsnerven, balanssinnesnerven (se
Acusti-cus).
Jämviktsorgan, zool., se Statiska organ.
Jämviktsrörelser, gymnastiska rörelser, där
un-derstödsytan är förminskad; man skiljer på
fristående j. och j. på redskap (balansgång
på bom m.m.).
— 383 —
— 384 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
