Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnefelt, 2. Eero - Järnefelt, 3. Armas - Järnefelt-Palmgren, 4. Maikki - Järnek - Järnfilspån - Järnforsen - Järnfronten - Järnföreningar - Järnförluster - ab. Järnförädling - Järngardet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNGARDET
Eero Järnefelt: J. R. Danielson-Kalmari, 1896. Se även
bild 13 å pl. vid Finland, konst.
vittna om samma skarpa iakttagelse och säkra
karakteriseringsförmåga, samma djupa
psykologiska förståelse och sakliga klarhet, som
känneteckna J:s porträttkonst, vilken i många av hans
tidigare arbeten ofta har en rent klassisk hållning.
Denna mer objektiva och kritiska än
temperaments-fulla och fantasirika läggning, som gjorde J. till en
av Finlands mest betydande officiella porträttmålare,
framträder även i hans altartavlor samt i
monumentalmålningarna ”Auroraförbundet” (1916) och
”Florafesten” (1920) i Helsingfors univ:s aula,
båda förstörda vid ett bombanfall 1944. En
för-grundsställning i de senare årens produktion
intaga hans landskapsmålningar i gouache,
beak-tansvärda genom sin personliga friskhet och
omedelbarhet i greppet och sin genomskinliga, lätta
klarhet i färgen. J., vars solida
tecknaregenska-per fått ett adekvat uttryck i hans
mjukgrundsets-ningar, var 1902—30 ritlärare vid Helsingfors univ.
1912 blev han prof., 1923 fil. heders-dr. — Litt.:
G. Strengell, ”Finska mästare” (1906); T.
Stjern-schantz i ”Ord och bild”, 1924. B.He.
3) Edvard Armas J., den föreg:s bror,
tonsättare och dirigent (f. 1869). J. studerade för
M. Wegelius, A. Becker och Massenet; var
orkesterdirigent i sin födelsestad, Viborg, 1898—
1903, ledare för Stockholms-operans
symfonikonserter 1905—06 och, efter att ett år ha varit
direktor för Helsingfors musikinst., anställd som
ord. kapellmästare vid Kungl. teatern i
Stockholm från 1907; erhöll titeln hovkapellmästare 1911
och 1 :e hovkapellmästare 1923, prof:s titel 1940.
J. återflyttade till Finland 1932, där han var
konstnärlig ledare och i:e kapellmästare vid
Finska operan i Helsingfors till 1936. Sedan dess
har J. gästdirigerat dels i hemlandet, dels i
Skandinavien. Som dirigent är han känd för sin
gedigenhet, sin utmärkta förmåga att behärska den
musikaliska apparaten, tränga in i konstverket
och göra det levande. Han har framträtt som
tonsättare med dels ett
antal präktiga,
kraftfullt och färgrikt
in-strumenterade orkesterkompositioner, ”Kors-holm”, ”Symfonisk
fantasi”, ”Heimathklang”,
2 orkestersviter, de
mycket spelade
”Pré-lude” och ”Berceuse”
m.fl., dels talrika
verk för solo- och
körsång ävensom
kantaterna ”Åbo slott”,
”Isänmaan kasvot”,
”Festkantat till
Uni
versitetets 300-års jubileum” m.fl. Han är en av
de första tonsättarna av finskspråkiga texter;
både dessa och de till svenska texter skrivna
sångerna ha blivit högt uppskattade på gr. av
den fina formen, värmen och innerligheten i
tonspråket. — G. 1) 1893—1908 m. J.4), 2) 1910 m.
operasångerskan Liva Edström (f. 1876). [O.An]A.F.
4) M a i k k i J.-P almgren, sångerska (1871
—1929), f. Pakarinen, g.m. 1) 1893—1908 J.3),
2) 1910 tonsättaren Selim Palmgren. J.
uppträdde i alla Europas främsta musikcentra,
vistades 5 år i Amerika; överallt fängslade hon
publiken genom sin praktfulla stämma, sitt själfulla
föredrag och sin omväxlande repertoar. Som
operasångerska kreerade hon främst Wagner-roller.
Järnek, art av fam. kristtornväxter*.
Jämfilspån, filspån av järn, ha teknisk
användning bl.a. för framställning av järnpulverkärnor
för avstämningsspolar till radioapparater; grövre
filspån användas inom fyrverkeritekniken.
Järnforsen, samhälle i Järeda* sn i Småland.
Järnfronten, ty. Die eiserne Front, se
Reichs-banner Schwarz-Rot-Gold.
Järnföreningar, kem., se Järnkarbid,
Järnkarbo-nyl, Järnoxider, Järnsalter och Järnsulfider.
Järnförluster, elektrotekn., effektförluster, som
uppstå i maskiner, transformatorer,
elektromag-neter etc. för växelström på gr. av den periodiska
ommagnetiseringen av järnet. J., som utgöras av
hysteresisförluster (se Hysteresis) och
virvel-strömsförluster (se Virvelströmmar), böra med
hänsyn till driftekonomien i allm. vara så små
som möjligt. Detta kan i fråga om
hysteresisför-lusterna, vilka äro beroende av storleken av
järnets remanenta magnetism, ernås genom val av
lämpligt material för järnkärnorna och betr,
vir-velströmsförlusterna genom uppdelning av kärnan
i tunna plåtar med isolerande mellanlägg. R.Ln
ab. Järnförädling, se Hälleforsnäs.
Järngardet, rum. Garda de fer, nationalistisk,
antisemitisk politisk rörelse i Rumänien, bildad
1927 av C. Z. Codreanu, som tidigare hade samlat
anhängare i ett hemligt sällskap med viss religiös
— 393 —
— 394 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
