Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järngardet - Järn-glans, -glimmer - Järngnejs - Järnhantering - Järnhatt - Järn-Henrik - Järnhuva - Järnhuvudet - Järnhydroxid - Järnhårda lönelagen - Järnhätta - Järnindustri - Järn-jodid, -jodur - Järnjodurpiller - Järnjodursirap - Järnjungfrun - Järnkanslern - Järnkarbid - Järnkarbonat, ferrokarbonat - Järnkarbonyl - Järnkisel - Järnkitt - Järnklorid - Järnkloridbomull - Järnkloros - Järnklorur - Järnkontoret - Järnkorset - Järnkronan, Den langobardiska - Järnkällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNGLANS
anstrykning. J. agiterade mot det rådande
politiska systemet, organiserade terroristiska
kampgrupper och antog efter hand alltmer fascistisk
karaktär. En häftig propaganda bedrevs även mot
konung Karl II och hans judiska väninna Mme
Lupescu. Konungen gjorde till en början vissa
eftergifter men lät 1933 ministerpresident I. Duca
ingripa mot J. Då Duca få dagar efter
genomförandet av en kraftig polisaktion mördades av
järngardister, förbjöds rörelsen helt. Den
vidmakthölls dock ”under jorden”. Codreanu gick
fri och bildade 1937 ett politiskt parti ”Allt för
fosterlandet” (Totul pentru tara), som vann
betydande framgång vid valen s.å. Trots att Codreanu
1938 såg sig nödsakad att själv upplösa partiet
och s.å. nedsköts ”vid flyktförsök” efter att ha
dömts till 10 års straffarbete, förblev J. under
sin nye ledare Horia Sima en farlig
revolutionshärd. I sept. 1939 mördades ministerpresident A.
Cälinescu av järngardesmän. 1940 inledde konung
Karl jämte ministerpresident Tatarescu en
försonlig politik gentemot J., och Sima upptogs i
regeringen. Då general I. Antonescu vid
konungens abdikation i sept. s.å. blev faktisk diktator,
stödde han sig, ganska motvilligt, på J., som nu
benämndes ”Legionärerna”. Sima blev v.
regeringschef men önskade själv ta makten och
försökte i jan. 1941 störta Antonescu. Denne kväste
hastigt revolten och upprättade militärdiktatur.
Sima flydde till Tyskland. En hård utrensning
företogs inom J., som förlorade sin
självständighet. — Litt.: K. Charlé, ”Die eiserne Garde”
(1939). S.Br.
Järn-glans, -glimmer, miner., se Hematit.
Jämgnejs, se Gnejs.
Järnhantering, se Järn och stål.
Järnhatt, vapentekn., se Hjälm.
Järn-Henrik, greve, se Holstein 1).
Järnhuva, bergstekn., se Eiserner Hut.
Järnhuvudet, folkminn., se Demirbasch.
Järnhydroxid, kem., se Järnoxider.
Järnhårda lönelagen, nationalek., en av Lassalle
skapad term för den teori ang. lönernas
bestämning, enl. vilken arbetslönen ej kan stiga över
existensminimum men ej heller sjunka under denna
nivå. Teorien utvecklades först av fysiokraterna
men fick sin skarpaste formulering av Ricardo.
Enligt denne förhindrar befolkningsökningen, att
lönen för mer än kortare perioder stannar över
arbetarnas existensminimum. Ej heller kan lönen
ligga under detta, ty härigenom skulle
dödligheten reducera arbetarantalet, vilket skulle leda till
lönestegring. — Denna teori användes av flera
socialister, främst Marx och Lassalle, i den
politiska propagandan, särsk. i propagandan mot att
de fria marknadskrafterna fingo bestämma lönen.
Men den var i olika former den vanligaste
löne-teorien från mitten av 1700-talet till 1870-talet, då
nya teorier ersatte den (se Nationalekonomi). En
brist i teorien är, att existensminimum hos
nästan alla dess förespråkare anses innefatta
konventionella ”minimi”-behov, varigenom dess
innehåll blir i viss mån svävande. Ej heller tar j.
hänsyn till den tendens till barnbegränsning, som
under senare decennier satt in i flertalet länder.
— Litt.: M. T. Wermel, ”The evolution of the
classical wage theory” (1939). Ln.
Järnhätta, bergstekn., se Eiserner Hut.
Järnindustri, se Järn och stål, sp. 414.
Järn-jodid, -jodur, kem., se Järnsal ter.
Järnjodurpiller, farm., se Jodjärnpiller.
Järnjodursirap, farm., se Jodjärnsirap.
Järnjungfrun (ty. eiserne Jungfrau), benämning
på ett i borgen i Nürnberg förvarat
”tortyrredskap” i form av en ihålig borgarkvinna, i vilken
enl. tidigare uppgift fången inneslöts och
torterades med järntaggar, som trängde in i kroppen.
Det är numera påvisat, att detta märkliga
instrument tillverkats 1867 i bedrägligt syfte. Något
dylikt tortyrredskap har i själva verket aldrig existerat.
Järnkanslern, benämning på furst Otto E. L. von
Bismarck.
Järnkarbid, en kemisk förening av järn och kol,
Fe3C, med 6,7 % kol; förekommer i gjutjärn och stål.
Järnkarbonat, ferrokarbonat, kem., se
Järnsalter.
Järnkarbonyl, Fe(CO)5, framställes genom
upphettning av finfördelat järn med koloxid under
tryck vid 150—2000. Är en starkt ljusbrytande,
blekgul vätska. Fryspunkt —200, kokpunkt IO2°7,
spec. v. 1,49. Löses lätt i bensol, bensin och eter,
är olöslig i vatten. Användes för framställning
av kemiskt rent järn (karbonyljärn) samt järnoxid.
Användes dessutom tidigare i Tyskland under
namnet motyl* som tillsats (0,1—1 °/o) till bensin
för att förhindra knackningar hos motorn.
Sönderdelas småningom i solljus under avskiljande
av gula blad med sammansättningen Fe2(CO)9. Lj.
Järnkisel, miner., kvarts, som innehåller
järnföreningar (vanl. järnockra el. limonit) och färgats
röd el. brun av dessa.
Järnkitt, se Kitt.
Jämklorid, kem., se Järnsalter.
Järnkloridbomull, farm., se Gossypium
haemo-staticum.
Järnkloros, bot., se Kloros.
Järnklorur, kem., se Järnsalter.
Järnkontoret, se Jernkontoret.
Järnkorset (ty. Eisernes Kreuz), Tysklands och
tidigare Preussens förnämsta krigsdekoration, sedan
militära orden Pour le mérite kommit ur bruk. J.
instiftades 1813 av Fredrik Vilhelm III av
Preussen som belöning för tapperhet under
befrielsekriget mot Napoleon och utan hänsyn till
tjänste-grad, rang och stånd. 3 klasser: J. av 2:a klass,
av i:a klass och storkors. 1870, 1914 och 1939
återupplivades J. för den tid resp, krig varade.
Det silverinfattade, svarta, 4-armade
gjutjärnskor-sets utseende har föga växlat. Band: för tapperhet
inför fienden svart med 2 längsgående, vita ränder,
för annan krigsförtjänst färgerna omkastade. 1939
års J. har årtalet och ett hakkors på dekorationens
åtsida. Samtidigt infördes en ny klass, över i:a
klassen men under storkorset: riddarkorset av J.
Det har även för speciella förtjänster tilldelats
med eklöv, svärd och briljanter. 1939 blevo
bandets färger svart-vitt-rött. Th.
Järnkronan, Den langobardiska j., krona,
bestående av en järnring, täckt av ett 8 cm brett
guldband, som prydes med emalj och ädelstenar,
har under o. 1,000 år begagnats vid märkliga
kröningar, bl.a. Napoleon I:s; förvaras i katedralens
skattkammare i Monza.
Järnkällor, se Järnpreparat.
— 395 —
— 396 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
