Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål - Järnindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN OCH STÅL
sätt visar, hur raskt industrialiseringsprocessen
gått fram över världen. Ståltillverkningen har
växt än snabbare, från 1,2 mill. t 1870 till 145,7
mill. t 1940 (fig. 9), men därvid måste man
beakta, att välljärnet ej är medtaget i diagrammet.
1870 tillverkades 6,7 mill. t välljärn, 1900 6,3 mill.
t, varefter tillverkningen raskt sjunkit, för att
nu vara helt betydelselös (0,2 mill. t 1948).
Tillverkningen av järngjutgods var 1900 16,7 mill. t
och har sedan endast obetydligt stegrats (21,5
mill. t 1948).
Huvudparten av världens järnindustri är
koncentrerad till några få små områden i anslutning
till rika stenkolsförekomster. Även järnmalm
måste finnas på ej alltför stort avstånd. Det är
i allm. fördelaktigare att frakta malmen till kolen
än tvärtom, främst därför, att man då får fram
färdigprodukterna i anslutning till de
industricentra, som växa upp vid stenkolsfälten. De
främsta järnindustriområdena äro i Europa Ruhr,
Saar och angränsande nordfranska och belgiska
stålcentra, vidare de ryska järnverken i
Donbäckenet och Ural, de engelska i mell. England och
Wales samt i USA främst Pittsburgh-,
Chicago-och Alabamaområdena (se vidare resp, länder
under Ekonomisk geografi). Som framgår av
tab. å sp. 416 tillverkas huvuddelen av
världspro-duktionen av stål i några få länder. De 5 främsta
länderna (USA, Sovjetunionen, Storbritannien,
Frankrike och Tyskland) tillverkade sålunda 1948
82 °/o av allt stål, och av detta stod USA ensamt
för 53 °/o. Före 2:a världskriget kom Tyskland
på andra plats. Dess tillverkning har starkt
beskurits men är åter i stigande. Andra platsen
intas nu av Sovjetunionen, vars
produktionssiff-ror dock få anses som osäkra. Därefter följa
England och Frankrike. Japan hörde före 2:a
världskriget till storproducenterna men saknar
egna malm- och stenkolstillgångar, varför det
torde dröja, innan det åter blir att räkna med.
Belgien, Canada, Tjeckoslovakien, Italien och
Luxemburg samt även Sverige, Polen och
Australien höra till de större producenterna. I en
rad andra länder har under de sista decennierna
en stark tendens gjort sig gällande att trygga
Fig. 8. Världsproduktionen av tackjärn med
specifikation för USA, Tyskland, England, Ryssland
(Sovjetunionen) och Sverige.
Fig. 9. Världproduktionen av göt -j- stålgjutgods med
specifikation för USA, Tyskland, England, Ryssland
(Sovjetunionen) och Sverige.
dustri. Orsaken härtill är dels insikten om att
järnindustrien utgör basen för all tyngre industri,
dels den politiska osäkerheten i världen, som gör,
att varje land vill trygga tillgången på järn,
oberoende av krig och avspärrningar. Så gott som
samtliga europeiska länder bygga nya stålugnar,
och tillverkningskapaciteten 1953 väntas ligga
upp emot 70 mill. t stål pr år. De
latinamerikanska länderna, Sydafrika, Australien, Indien
m.fl. planera också kraftiga ökningar. I vissa fall
har därvid järnindustrien dåliga naturliga
förutsättningar och torde få byggas och drivas med
statligt stöd. Vanl. är det tillgång på lämplig
Tillverkning av tackjärn och stål samt
stålkonsumtion i olika länder1).
Land Tackjärn 1,000 t Stål 1,000 t [-Stålkonsumtion-] {+Stålkon- sumtion+} pr capita, kg
1938 1948 1938 1948 1938 1948
Belgien 2,426 3,943 2,279 3,917 146 250
Danmark — 32 6 75 — —
Finland 28 90 77 109 — —
Frankrike .... 6,012 6,575 6,221 7,243 118 182
Italien 863 449 2,323 2,125 56 52
Luxemburg 1.551 2,626 i,437 2,453 — ■—
Nederländerna 285 442 52 342 — —
Norge 38 63 65 67 — —
Polen 870 (1,100) i,44O (1,880) — (71)
Spanien 436 522 574 624 ■ — 18
Storbritannien 6,870 9,425 10,565 I5,ii5 215 270
Sverige 668 754 972 1,254 (2,650) 190 290
T j eckoslovakien i,323 18,044 (1,650) 1,873 — (195)
Tyskland (alla zonerna, inkl. Saar) 5,969 22,657 7,073 315 95
Ungern 335 (360) 648 (700) — —
Österrike 551 613 673 648 — 72
Europa (utom SSSR) .... 40,500 35,ooo 52,300 47,000 117 no
Australien 982 1,257 1,205 (1,176)
Latinamerika — 186 (969) 15 24
Canada 774 2,120 1,170 2,905 — —
Förenta
staterna 19,470 56,150 28,805 80,318 205 518
Indien i,596 950 (1,200) — —
Japan 3-ioo 836 5,930 1,714 80 —
Sovjetunionen 14,720 14,300 (18,000) (16,500) (105) (86)
Sydafrika .... 294 — 346 (630) — —
Hela världen 82,000 110,000 110,000 153,000 53 67
4) Siffror inom parentes äro osäkra.
— 415 —
— 416 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
