Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄG
Sliprarna läggas i ballasten, som täcker
banvallens krön. Ballasten måste ha tillräcklig
tjocklek för att kunna jämnt fördela tryckpåkänningen
över banvallen. Den skall hålla sliprarna i ett
fast läge men ändock medge stoppning och
bax-ning av spåret. Som ballast användes grus el.
ännu hellre makadam, vilken senare binder
sliprarna bättre och ger effektivare dränering.
Vid spårets justering tillses, att den yttre
räl-strängen i kurvor ligger högre än innersträngen
för att motverka centrifugalkraftens inverkan på
fordon och resande. Därmed minskas även risken
för att fordonen skola välta, en risk, som
emellertid vid vanliga tåghastigheter är täml. obetydlig
även vid ringa rälförhöjning. Den i Sverige
använda största förhöjningen är 120 mm.
Förhöjningens storlek är huvudsaki. beroende av kurvans
radie och den högsta tillåtna tåghastigheten. För
att tågets gång vid infart i kurva skall bli jämn,
anordnas övergångskurva, vanl. i parabelform,
d.v.s. övergångskurvan är i början praktiskt taget
rak, men radien minskas efter hand till den för
kurvan fastställda. I kurvor med liten radie
erfordras någon ökning av spårvidden, för att
fordon med flera än två axlar skola kunna passera
utan att mellanaxlarnas hjul pressa ut rälerna.
På huvudlinjer med starkare trafik användas
gärna dubbelspår, d.v.s. två jämlöpande
spår, ett för vardera tågriktningen. Vid
dubbelspår bli tågmötena ej bundna till stationerna, och
därigenom vinnas minskad gångtid, ökad säkerhet
och väsentligt ökad transportkapacitet. Vid
utländska banor med synnerligen högt utvecklad
trafik finnas även fyrspåriga linjesträckor med
två spår för snabbgående och två för långsammare
gående tåg.
Till överbyggnaden höra även anordningar för
förbindelse mellan olika spår, växlar, vändskivor,
traverser m.fl. anläggningar på bangård. V ä
x-1 a r äro dels enkla, dels på olika sätt
sammanbyggda, ss. tredeliga (dubbla) växlar,
slinger-växlar, enkla och dubbla korsningsväxlar samt
kryssväxlar. De tillverkas med tungor av räler el.
av särskilda tungämnen. Tungorna förses med
Modern överbyggnad med fjäderspik och
underläggs-plattor. Makadamballast.
Växlar för lokal handmanövrering på rangerbangård.
automatisk låsanordning, som tillförsäkrar, att
tungan ligger ordentligt an mot tillhörande
stöd-räl. Växelkorsningar äro dels gjutna av stål,
omvändbara, dels med spets av manganstål, varjämte
vingrälerna (ledskenor mitt för korsningarna)
förses med inlägg av manganstål för att göra dem
slitstarkare. Vanl. använda korsningsvinklar äro
1:8, 1:9, 1:10, 1:12 och 1:15. För vändning av
lokomotiv och dess införande i lokomotivstall samt
för vagnar i hamnspår och vid andra lastplatser
användas vändskivor. För överförande av
vagnar mellan parallella spår nyttjas även i
spårplanet rörliga traverser.
Spårvidden är avståndet mellan
rälshuvu-denas innerkanter. Under de första årtiondena
av j.-byggandet i Europa användes ett flertal olika
spårvidder, men småningom togo vissa av dessa
överhanden. Numera förekomma huvudsaki.
endast de spårvidder, som angivas i tab. 3.
Spårvidden 1,435 mm (4 fot 8 V2 tum eng. mått)
benämnes normalspår, eftersom den redan tidigt
godtogs som standardspårvidd i flertalet
europeiska länder. Den användes av Stephenson i
Englands första j. Numera äro 70% av jordens
samtliga j. normalspåriga. I vissa länder domi-
Tdb. 3. Vanligast förekommande spårvidder.
Spårvidd
i mm
Huvudsaklig förekomst
1,676 Spanien, Portugal, Argentina, Chile, Indien
1,600 Irland, Brasilien, Sydaustralien och Victoria
1,524 Finland, Sovjetunionen
1,435 Normal spårvidd för Europa (utom Spanien,
Portugal, Finland och Sovjetunionen),
Nordamerika, Egypten, Turkiet, Kina, Nya
Syd-wales
1,067 Sverige, Ostindien, Japan, Sydafrikanska
unionen, Nya Zeeland, Australien
1,000 Indien, Bortre Indien, Sydamerika, delar av
Afrika
891 Sverige
750 Balkan, Indien
600 Indien, Sydamerika, Sydafrika
— 433 —
— 434 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
