Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägsartilleri - Järnvägsbiljett - Järnvägsfamn - Järnvägsfullmäktige - Järnvägsföreningen, Svenska - Järnvägskoncession - Järnvägs-konferenser, -kongresser - Järnvägslånefonder - Järnvägsmannaförbundet, Svenska - Järnvägsmuseer - Järnvägsolyckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSBILJETT
för detta före skjutning nedsänkes på en
särskild bäddning, utformad som en vändskiva.
Härigenom erhålles också 360° sidriktfält. — Av
j. finnas kanoner med kaliber upp till 63 cm,
haubitser el. mörsare upp till 81 cm samt
lång-distanskanoner med 21—28 cm kaliber. En
berömd långdistanskanon var den tyska ”12
mila-kanonen”, som under 1 :a världskriget besköt
Paris. Dess skottvidd har icke överträffats
annat än med grova kanoner, som utrustats med
underkalibriga projektiler el. med
”ramjetpro-jektiler”. Utvecklingen av dyl. projektiler för
grovt art. torde dock ännu icke ha lämnat
experimentstadiet. Världens grövsta j. är den tyska
81 cm mörsare, som bl.a. användes mot Sevastopol
vintern 1941—42. Denna pjäs erfordrade o. 2,000
mans betjäning. Jfr Artilleripjäs. Gr G.
Järnvägsbiljett, bevis om rättighet att medfölja
tåg (jfr Järnvägstaxa). J. är ant. s.k. ”fast” el.
blankobiljett. Fasta j. äro i regel försedda med
påtryckta järnvägssträckor, vagnklass och pris. De
synas till en början ha varit tryckta på papper men
senare på kartong; blankobiljetterna dock av
papper intill 1867. Nuv. fasta biljettyper benämnas
ed-mondsonska efter den engelske järnvägsmannen
Thomas Edmondson*, som utexperimenterade
denna typ och en tryckningsmaskin härför. Typen,
som har internationellt format, 57 X 30,5 mm, är
i regel av 0,8 mm papp. Blankobiljetterna
utskrivas för hand på formulär, som variera till
storlek och typ, formaten variera liksom månads-,
kupong- m.fl. biljetter. Av biljettslag finns en
mångfald, ss. enkla, tur- och retur-, veckosluts-,
sport-, månads-, kupong-, militär-, snälltågs-,
sovvagns-, plats-, prisskillnads- och plattformsbiljetter.
Det röda längdstrecket på vissa biljetter anger
giltighet även till snälltåg. Statens järnvägars biljetter
erhöllos först från England men tillverkas
fr.o.m. 1866 inom Sverige, vid
Järnvägsstyrelsens biljett- och blankettkontor. Se även
Biljettmaskin. [E.R.S.U.Sn.
Järnvägsfamn, metrol., se Famn.
Jämvägsfullmäktige. Vid behandling av vissa
ärenden inom Järnvägsstyrelsen förstärkes denna
(från 1906) med 2 av K.m:t utsedda j. (jämte
1 suppleant), varigenom man avser att vinna en
närmare kontakt med affärslivet.
Järnvägsföreningen, Svenska, se
Järnvägs-organisationer.
Järnvägskoncession, se Järnväg, sp. 441.
Järnvägs-konferenser, -kongresser, se
Järnvägs-organisationer.
Järnvägslånefonder. För att främja
anläggandet av enskilda järnvägar har riksdagen fr.o.m.
1848 beviljat låneunderstöd åt olika
järnvägsföretag. Sedan 1871 ha för detta ändamål bestämda
anslag, allmänna järnvägslånefonden, ställts till
K.m:ts förfogande för en femårsperiod i
sänder, sista gången för tiden 1924—29. Inalles
ha från fonden utlånats 106 mkr. För att
underlätta byggandet av bibanor i v. delarna av
riket (se Inlandsbanan) beslöt 1911 års riksdag
att bilda en särskild bibanelånefond, från vilken
utlånats, sista gången 1931, sammanlagt c:a 20
mkr. Från Handels- och sjöfartsfonden liksom
från den särskilda fonden för låneunderstöd ha
lån beviljats till enskilda järnvägar. På de
nämn
da fyra fonderna har Staten gjort en förlust på
över 90 mkr genom att lån el. upplupen ränta
icke kunnat gäldas av låntagaren. — Efter
beslut av 1935 års riksdag inrättades en lånefond
för anskaffning av motorvagnar m.m. åt enskilda
järnvägar, till vilken fond anslagits sammanlagt
3,6 mkr. J.Sn.
Järnvägsmannaförbundet, Svenska, se
Järn-vägstjänstemannaföreningar.
Järnvägsmuseer, ordnade samlingar av föremål
m.m., som åskådliggöra utvecklingen av ett lands
järnvägsväsen. J. finnas i flera länder. I
Sverige började sammanförandet av föremål från
järnvägarnas äldre dagar 1905, men först 1914,
då vid Baltiska utställningen i Malmö en större
utställning rörande järnvägsväsendet av
Järnvägsstyrelsen anordnats, erhölls stommen till det
museum, som 1915 öppnades i Stockholm och
vilket såväl genom originalföremål som med
modeller visar vid järnvägarna använda redskap,
rullande materiel m.m. För utställning av äldre
lok i original öppnades 1942 en lokhall vid
Tomteboda, 1945 utökad med en vagnhall, med
bl.a. 17 lok, 28 personvagnar och 8
godsvagnar. [E.R.S.U.Sn.
Jämvägsolyckor. Järnvägarna utgöra ett
mycket säkert befordringsmedel, och olycksprocenten
både absolut och i förh. till andra trafikmedel är
låg. Förhållandena växla emellertid från land till
land beroende på trafiktäthet, järnvägarnas
tekniska utrustning och personalens kunnighet och
ansvarskänsla. I Sverige är antalet
olyckshändelser mindre än i många andra länder och kan
belysas av följ, siffror. Under 15-årsperioden
1934—48 dödades sammanlagt 41 resande utan
eget förvållande, medan under samma tid icke
mindre än 1,676 mill. resor företogos, d.v.s.
olycks-frekvensen var 1 död på 40 mill. resor. Under
tiden 1900—49 ha följ, större j. inträffat i
Sverige. På Malmslätts station sammanstötte 16/«
1912 uppgående nattsnälltåget med ett blandat
tåg, varvid 18 personer omedelbart dödades och
16 skadades, bland dem 4 så svårt, att de kort
därefter avledo. — Vid Holmsvedens station hade
tågvägen 26/2 1917 felaktigt lagts till ett stickspår,
med följd att ett norrgående tåg med utväxlade
ryska invalider körde på ett pumphus, varvid
åtskilliga vagnar ramponerades, n personer
dödades och 40 skadades. — Den största j. i landet
timade V10 1918 vid Getå på linjen Norrköping—
Nyköping. Banvallen, som på olycksplatsen
ligger ganska högt och följer Kolmårdens
förkast-ningsbrant mot Bråviken, hade underminerats av
starka regn och rasade, då norrgående dagtåget
från Malmö skulle passera. 45 personer
omkom-mo och 41 skadades. — Vid Länninge s. om
Bollnäs kolliderade 22/e 1928 ett södergående lok
med norrgående nattsnälltåget, varvid 17
personer dödades och 19 skadades. Föraren på det
ensamgående loket hade på gr. av
missuppfattning lämnat Bollnäs, innan snälltåget inkommit.
— 17/a 1940 sammanstötte två persontåg på linjen
Göteborg—Almedal vid Gubbero, varvid 9
personer dödades och 29 skadades. Olycksorsaken
kunde icke med säkerhet klarläggas, men
uteslutet är icke, att en signal kunnat visa felaktig
bild. — I Tyringe kolliderade 12/2 1942 ett
mili
— 443 —
— 444 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
