Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järvinen, Kyösti - Järvinen, Eino - Järvsta - Järvsö - Jäslera - Jäsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRVINEN
JäLvinen, Kyösti Nestor, finländsk
nationalekonom och politiker (f. 1869), dr rer. pol. i
Kiel 1921, hedersdr i handelsvetenskaperna 1946,
en av initiativtagarna till finska handelshögsk. i
Helsingfors, vars rektor han var 1911—18,
överombudsman i Finlands centralhandelskammare
1918—21, efter handelshögsk:s omorganisation
prof, i handelslära 1922—39. J. var led. av
riksdagen (finska samlingspartiet) 1922—30,
finansminister i Kallios ministär 1925—26, handels- och
industriminister i Manteres ministär 1928—29,
finansminister i Sunilas 2:a ministär 1931—32. J.
har utövat ett omfattande skriftställarskap, som
främst gällt handelsvetenskapliga och
handels-historiska frågor (bl.a. ”Der Zahlungsverkehr im
Aussenhandel Finnlands vor der Ausbildung des
einheimischen Bankwesens”, 1921). [Th.]R.R.
Jär’vinen, E i n o lisakki, finländsk sjömilitär (f.
1896), kustart.-officer 1918, överste 1932 och
generalmajor 1944. J. deltog i frihetskriget. Han var
1927—39 chef för 3:e kustart.-reg. samt under 2:a
världskriget chef för kustförsvaret i Ladoga
1939—43 och i Onega 1943—44. J. blev 1944 chef
för Åbo kustart.-reg., 1945 inspektör för kustart.
samt är sedan 1946 chef för marinen.
Järvsta, samhälle i Valbo* sn i Gästrikland.
Järvsö, socken i V. Hälsinglands domsagas
tingslag, Gävleborgs län, och pastorat i Ljusnans
kontrakt av Uppsala ärkestift, kring Ljusnan v.
om Hudiksvall; 740,57 km2, därav 695,68 land; 7,091
inv. (1949). Socknen är till större delen uppfylld
av höglänta och starkt kuperade skogstrakter,
som i Gluggberget i s. uppnå 517 m ö.h. Särsk. i
v. finnas många småsjöar. Ung. halva J. med
älvdalen som centrum ligger nedanför högsta
marina gränsen. Bygden är främst samlad i
Ljusnans dalgång. Åkern utgör 7 °/o av landarealen,
skogsmarken 82 %. Vid älven och N. stambanan
ligga stationssamhället Järvsö (800 inv. 1946)
med provinsialläkare, distriktslantmätare och
ett par snickerifabriker samt industrisamhället
Skästra (340 inv.) med sågverk, hyvleri och
tegelbruk, tillhörande Skästra ångsågs ab.
(aktiekapital 346,000 kr, c:a 50 arb.), elkraftverk,
frö-renseri, kvarn, snickerifabriker m.m. I Lörstrand
finnas sågverk, snickerifabriker och en
verktygs-fabrik. Egendomar: Stenegård, österskästra och
Kyrkbyn. Hälsingegården är lanthushållsskola.
Statens sjukhus för spetälska, landets enda, har
nu ombildats till sinnessjukhus. Stora
skogsarealer ägas av trävarubolag. En runsten står vid
prästgården. Den nuv. kyrkan av sten uppfördes
1832—38 och är efter ombyggnad 1891—92 en
tre-skeppig basilika, näst Uppsaladomen stiftets
rymligaste kyrka. Den nutida tornavslutningen är
från 1932’—33; ett museirum är inrett i tornet.
Restaurering är planerad. På en holme i älven
låg den medeltida kyrkan, 1747—48 ombyggd till
korskyrka, som revs vid den nyas tillkomst. Ett
20-tal träskulpturer, varav hälften från 1400-talets
slut, förvaras i Enångers kyrkomuseum. —
Bilder se pl. vid Bondgård (bild 4) och
Hälsingland (bild 1, 4 och 13). — Namnet skrevs 1314
De ierpsø, (de) yærps(h)ø. Förleden är möjl.
gen. av ett personnamn Jærp^er), efterleden är
ö (se M. Lundgren, ”Svenska personnamn från
medeltiden”, 1892—1934, sid. 143). — Litt.: P.
Schissler, ”Jerlsö sokns i Helsingeland
beskrif-ning” (1753); J. J :son Hanzén, ”J. kyrka och
dess föregångare” (1938), ”Järvsögårdarnas folk”
(1947). P.;Er.
Jäslera, geol., se Kvicksand.
Jäsning. 1) Den kemiska nedbrytningen av
organiska ämnen genom mikroorganismer och
deras enzym. I dagligt tal menas med j. den
process, som ligger till grund för framställningen
av jästa drycker, d.v.s. bildningen av etylalkohol
och kolsyra av enkla sockerarter, innehållande
sex kolatomer i molekylen (a 1 k o h o 1 j ä s n i n g).
Vid sidan av denna j. känner man emellertid ett
stort antal andra j.-processer, vid vilka andra
produkter bildas, t.ex. ättiksyra, smörsyra och
mjölksyra (se sp. 470).
J.-processerna fånga intresset i särsk. hög
grad, därför att de äro av utomordentlig
betydelse såväl för människans som för naturens
hushållning i dess helhet. Här erinras endast om
den roll alkoholen spelar i det sociala livet och
om mjölksyrejäsningens betydelse inom
mejerihanteringen. Vid förmultningen, som
huvudsaki. består av komplicerade j.-processer, omdanas
organiska ämnen genom mikroorganismernas
inverkan, så att de kunna tjäna växterna till näring.
J. är härigenom ett viktigt led i det kretslopp
av ämnen, som är utmärkande för den del av
naturens hushållning, som knyter sig till den levande
världen. Även från teoretisk synpunkt har
studiet av j. varit av utomordentlig betydelse. Trots
otaliga experiment med försöksdjur av många
olika slag ha dock dessa ej kunna ge så viktiga
upplysningar om sockerarternas nedbrytning i
organismen som de, vilka framkommit vid studiet
av jästcellens ämnesomsättning. Jästcellen kan
betraktas som en av de viktigaste organismer,
med vilka fysiologerna experimenterat. Tre
forskare inom j.-kemien ha belönats med nobelpris:
Eduard Buchner 1907, Artur Härden och Hans
v. Euler 1927. J.-problemet har vidare under
långa tider varit en viktig front, där striden
mellan den vitalistiska och den mekaniska
uppfattningen av livsprocesserna utkämpats med
växlande framgång. I forntid och medeltid
uppfattades j. som en reningsprocess. Den bottensats,
som bildas vid druvsaftens jäsning och som, enl.
vad man nu vet, huvudsaki. består av avdöd jäst,
uppfattades som något orent, som avsöndrades,
så att vinet framstod i förädlad form.
Uppfattningen av j. var sålunda från början helt
mekanisk; man hade ingen uppfattning om att
livsprocesser därvid spelade någon roll. Först på
1830-talet, långt efter det att Leeuwenhoek (1680)
iakttagit jästcellerna i sitt mikroskop, fastslog
man, att jästen bestod av levande organismer,
vilkas näring var socker och vilkas
utsöndrings-produkter voro alkohol och kolsyra. Ung. vid
samma tid hade den syntetiska kemien gjort sina
första landvinningar. F. Wöhler, som f.f.g.
lyckades att ur helt oorganiskt material framställa en
organisk förening, urinämne, som dittills endast
varit känt som en produkt, skapad i och av
djurorganismer, bekämpade jämte Justus v. Liebig
den vitalistiska uppfattningen, att alkoholen var
en produkt av livsverksamheten. I ett satiriskt
och humoristiskt brev till en ledande kemisk
— 467 —
— 468 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
