Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jäsning - Jäsningsdyspepsi - Jäsningstid - Jäst - Jästpulver - Jästsvampar - Jät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄSNINGSDYSPEPSI
syra under medverkan av aeroba bakterier. Även
citronsyra framställes numera genom j. Som
en biprodukt av kaseintillverkningen ur
skummjölk erhålles genom en j.-process mjölksyra.
Penicillin erhålles genom j. av en mäsk av
stärkelsehaltiga ämnen och laktos med hjälp av
PenicilVium nota’tum. — Litt.: A. Jörgensen, ”Die
Mikroorganismen der Gärungsindustrie” (6 Aufl.
1940; da. övers. 1945); S. C. Prescott & C. G.
Dunn, ”Industrial microbiology” (1940). [Wk]El.
2) J. i ångpannor består däri, att det
kokandet vattnet i pannan svallar högt upp i
ång-rummet, som härvid helt el. delvis fylles av
skum. Vattnet hinner då ej avskiljas från ångan
inne i pannan utan medföljer till maskinen. Är
denna en kolvmaskin, kunna svåra vattenslag
uppstå med fara för cylindrarnas lock och bottnar.
J. kan förorsakas av oförsiktig skötsel av pannan
genom för högt vattenstånd och plötsligt uttag
av stora ångmängder, av orent pannvatten el.
alltför hög alkalitet hos detta och slutl. av
felaktig pannkonstruktion (för litet ångrum el.
för smått tilltagna utrymmen i
vattenrummet). [v.S.lA.Lg.
Jäsningsdyspepsi, se Tarmsjukdomar.
Jäsningstid, psykol., benämning på den första
ungdomstiden, vanl. året närmast före och efter
könsmognaden*, då den unge icke är på det klara
med sig själv och sin förmåga. Denna
utvecklingsfas präglas ofta av världsfrånvändhet,
svärmeri och irritation. Den unge känner nya krafter
jäsa inom sig men är i allm. villrådig om hur
starka de äro el. vartill de kunna brukas.
Jäst, se Jästsvampar.
Jästpulver, oegentlig benämning på bakpulver.
Jästsvampar, Saccharomyceta’ceae, fam. av
under-kl. Protoascomyce’tes inom klassen säcksvampar,
innefattar encelliga, mikroskopiska svampar, vilka
sakna egentligt, av hyfer bestående mycelium och
föröka sig genom knoppning el. tvärdelning,
undantagsvis även genom bildning av sporer, som
uppstå inuti vanliga celler. De flesta j. äro
ägg-formiga, klotrunda el. avlånga, och alltefter
näringsförhållandena kunna cellerna vid den
vegetativa förökningen skilja sig från varandra el. bli
sammanhängande i större el. mindre, kedje- el.
pärlbandslika kolonier, stundom växa ut till om
hyfer erinrande trådar och mycelielika komplexer.
Sporerna, vilka äro mera motståndskraftiga än
de vegetativa jästsvampcellerna, uppstå merendels
utan föregående sammansmältning av celler, i vissa
fall dock efter en om ett befruktningsförlopp
erinrande kopulation. Sporbildningen, som inträder
vid näringsbrist hos substratet, kan experimentellt
med lätthet framkallas vid odling av j. på
gipsblock, genomdränkt med destillerat vatten. De
flesta j. förorsaka genom i protoplasmat
förekommande enzymer jäsning* i sockerhaltiga vätskor,
varvid alkohol och kolsyra bildas. — Till j. höra
ett flertal släkten, vilka skilja sig från varandra
genom sporernas antal och bildningssätt, resp,
genom saknad av sporbildning, samt genom det sätt,
varpå den vegetativa förökningen försiggår. Hos
släktet Saccharomy’ces sker den senare genom
knoppning, och sporerna bildas i modercellen till ett
antal av 1—4. 5. cerevi’siae, öljästsvampen,
en urgammal kulturväxt och känd endast i odlat
tillstånd, är av stor teknisk betydelse Vid ölbrygd
och brännvinsberedning, på gr. av den vid
jäsningen bildade etylalkoholen, och vid brödbakning,
genom utvecklingen av kolsyra, som verkar
uppluckrande på degen. Brödjäsningen är ofta av
mera sammansatt art och sker genom kombinerad
verkan av j. i symbios med bakterier, t.ex. i
surdegen under medverkan av mjölksyrebakterier,
som förhindra förruttnelse. Inom
bryggeritekniken skiljer man mellan överjäst och
underjäst. I förra fallet bildas rikligt kolsyra, och
jästen samlar sig uppe vid ytan i skummet; i det
senare fallet, då jäsningen försiggår långsammare
och kolsyreutvecklingen är mindre livlig, stanna
jästcellerna nere vid vätskans botten.
Bränneri-jäst och pressjäst* (den senare bestående av
jäst-svampkulturer med inblandning av stärkelse)
tillhöra i sina typiska raser formen överjäst. En del
andra raser, stundom betecknade som skilda arter,
bilda dock underjäst, ss. 5". carlsberge’nsis och 5".
monacPnsis. Dessa äro biologiskt skilda från den
typiska 5. cerevisiae och kunna varken överföras i
denna el. i varandra. S. ellipsoi’deus, v i n j ä
stsvampen, förekommer vild i vindistrikten, där
den växer på vindruvor och med mogna
frukter faller till marken och övervintrar; genom
vind el. insekter överföres den sedan åter till
vinrankan. Vinjästsvampen är verksam vid
jäsning av druvvin och tillhör typen överjäst. Jämte
vissa andra vildväxande arter, ss. 5".
Pasteu-ria’nus, kommer den stundom till utveckling vid
öljäsningen, varvid kvaliteten hos ölet försämras. De
vilda j. ge sig tillkänna genom sporernas starkare
ljusbrytning. S. KPfyr åstadkommer vid symbios
med vissa bakterier jäsning av mjölk till kefir i
Kau-kasusländerna, en annan Saccharomyces-art på
samma sätt jäsning av bulgarisk yoghurt (se Mjölk). S.
Saké användes vid beredning av det japanska
risvinet sake. — Till släktet Schizosaccharomy’ces,
innefattande former, vilka föröka sig genom tvärdelning
på samma sätt som bakterier, höra 5". octos’porus
(med 8 sporer i var modercell), som förekommer på
russin och korinter, och S. mella’cei (med 4 sporer),
vilken är verksam vid jäsning av jamaicarom i
rörsockermelass. — Till j. räknas även en del Fungi
imperfec’ti, vilka sakna sporbildning, ss.
Brettano-my’ces, som förlänar engelsk porter dess egenartade
smak, HansPnia apicula’ta, vars små, citronformiga
celler träffas på saftiga frukter, och Mycoder’ma,
som bildar grå, rynkiga hinnor på ytan av vin, öl,
sura gurkor m.m.; den sistn. framkallar ej
alkoholjäsning. — J. iakttogos redan i slutet på 1600-talet av
den holländske forskaren Leeuwenhoek, som även
lämnade avbildning av dessa organismer, men
deras natur av växter påvisades först 1838 genom
Schwann och Cagniard Latour. Den danske
botanisten Emil Chr. Hansen* har verkat banbrytande
för den vetenskapliga undersökningen av j., och på
hans forskningar grundar sig tekniken i den
moderna jäsningsindustrien. På de allra senaste åren
har dansken ö. Winge gjort försök med korsning
av olika jästsorter för att få fram bättre typer.
Likaså har man i Tyskland lyckats framställa
poly-ploida typer genom behandling med kamfer och
naftylamin. [G.lAdn.
Jät, socken i Kinnevalds hd i Småland,
Kronobergs län, och församling i Kalvsviks och Jäts
— 471 —
— 472 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
