Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabal - Kabanträ, cabanträ - Kabardiner - Kabardino-Balkarska området - Kabardinska ASSR - Kabaret - Kabb - Kabbadias, Panagiotis - Kabbala, kabbalism - Kabbalism - Kabbleka, kabbeleka, kabbelök, kabbalök, kalvleka - Kabel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 r KABEL
Kaba’l (ytterst från hebr. kabbälä, se Kabbala),
hemlig sammansvärjning, stämplingar, komplott,
ränker, intrig. Jfr Cabalen.
Kaba’nträ, cabanträ, se Baphia.
Kabardi’ner, den största och mest bekanta
tjer-kesstammen (164,106 1939), vid Terek och Kuban
i n. Kaukasien. I mots. till övriga tjerkesser*, som
numera mest äro åkerbrukare, leva de alltjämt
främst av nötkreaturs-, får- och hästavel. Deras
hästar (arabiskt blod) äro berömda för sin
skönhet och uthållighet. Religionen är islam.
Kabardi’no-Balka’rska området, se Kabardinska
ASSR.
Kabardi’nska ASSR, autonom socialistisk
sovjetrepublik i Nordkaukasien, RSFSR; 11,800 km2
(1947), 359,236 inv. (1939), därav 46% kabardiner,
i6°/o balkarer (ett kaukasiskt urfolk), u°/o
ryssar; 24 inv. pr km2. K. omfattar
nordsluttningarna av Kaukasus med Elbrus i s. och en del
av Tereks övre lopp. I n. delen, på slätten,
idkas jordbruk, i de s., bergiga delarna
boskapsskötsel. Huvudstad är Naltjik (37,000 inv.). K.
kom under ryskt välde 1825 efter mångåriga
strider, blev 1921 autonomt område, till vilket
Bal-karskområdet anslöts 1922 och bildade
Kabar-dino-Balkarska området, som sedan 1936 är
autonom socialistisk sovjetrepublik. Ney.
Kabaret [-e’] (fra. cabaret, bl.a.: krog, litet bord,
bricka). 1) K., kabaré, nöjestillställning, ofta i
samband med servering, vars programpunkter bestå
av framför allt vissång, musik, recitationer, smärre
dramatiska uppträden o.d. De olika numren bruka
presenteras och sammanknytas av en
konferensi-er*, som ofta spelar en betydande roll för
underhållningen. K. kan även beteckna själva lokalen.
— K., som från början avsåg att tillfredsställa
mera konstnärliga och intellektuella pretentioner
än varietén, utbildades i Paris, där den första,
Ro-dolphe Salis’ ”Chat-Noir” (Svarta katten), tillkom
1881. En bekant tysk motsvarighet var E. v.
Wol-zogens ”Überbrettl”* i München vid början av
1900-talet. L.
2) Bricka (ofta vridbar på ett underlag),
avsedd för servering av sandwiches el. smörgåsmat,
i senare fallet ofta försedd med skålar för de
olika uppläggningarna, smörgåsbricka; även
benämning på anrättningen ”smörgåsbricka”
(mindre ”smörgåsbord”).
Kabb, bot., namn på arter av kaveldunsläktet*.
Kabbadias, Panagiotis, arkeolog, se
Kav-vadias.
Kabb’ala (hebr., eg. ”tradition”), k a b b a 1 i s m,
en hemlig judisk vishetslära, medelst vilken
människan förmenades kunna fatta världsordningen och
nå Guds närhet. De invigde kunde ur Bibeln
utläsa allahanda förborgade kunskaper genom att
uträkna bokstävernas talvärde (jfr Bokstavsmagi och
Gematri); vokal- och accenttecknen i den
massore-tiska texten (se Massoreter) troddes ha en
hemlighetsfull betydelse; kände man det förborgade
guds-namnet, kunde man besvärja änglar och demoner
o.s.v. Man skiljer mellan teoretisk och praktisk k.
Den förra antager ett inre sammanhang mellan
människan och världen (mikro- och makrokosmos)
och betraktar sinnevärlden som uppkommen ur en
skapande översinnlig värld under medverkan av
översinnliga väsen av olika grad (sefiroth), som
Kabbleka.
Foto A. Fors.
äro förmedlare och länkar mellan Gud och
människorna (jfr Emanation). Den praktiska k. är i allm.
magisk vidskepelse (besvärjelser, amuletter, som
hålla sjukdoms- och dödsbringande demoner borta,
gematri etc.) men kan även ta sig uttryck r en strävan
att genom sedlig renhet och innerlig
gudshängiven-het påskynda den messianska världsfrälsningen. K.
föreges vara uråldrig, och de kabbalistiska
urkunderna gå under rabbi Akibas o.a. forntida vises
namn men ha vida yngre ursprung: ”Sefer Jesirah”
(Skapelsens bok) är sålunda från 900-talet, ”Sohar”
(Glans) antagl. författad på 1200-talet av Abr.
Abu-lafia. Bland senare kabbalister märkas Isak Lurja
(1534—72) samt kristna humanister och mystiker,
ss. J. Reuchlin, Erasmus, Pico della Mirandola, och
i Sverige J. Bure. K., vars spekulationer gärna
anknyta till Bibelns skapelsehistoria och Hesekiels
visioner, har upptagit element från allahanda
religioner och filosofiska system (i sht nyplatonismen,
den persiska demonläran, den kristna
treenighets-läran). — Litt.: G. Scholem, ”Bibliographia
kabba-listica” (1927), ”Der Sohar” (1935); ”The Zohar”
(5 bd, 1931—34); J. F. C. Fuller, ”The secret wisdom
of the Qabalah” (1937). C.V.J.
Kabbalism’, se Kabbala. — K a b b a 1 i s t’,
kännare av kabbala el. förf, på detta område. — Adj.:
k a b b a 1 i s’t i s k, även: hemlighetsfull, mystisk.
Kabbleka, kabbeleka, kabbelök, k a
b-balök, kalvleka, Caltha palu’stris, art av fam.
ranunkelväxter, en vanl. 2—3 dm hög kärrväxt
med njurlika blad och stora, gula, smörblomslika
blommor. Den är spridd i hela Sverige och
representeras av många, skiftande former. — Till släktet
höra 16 arter, utbredda i tempererade områden.
Kabel (ytterst arab.). 1) Grovt, kabelslaget* tåg
av 150—400 m längd, som användes vid bogsering
— 505 —
— 506––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
