Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabel - Kabelbox - Kabelbro - Kabelgarn - Kabelgatt - Kabeljo - Kabelkista - Kabelkran - Kabellariekätting - Kabellarieskiva - Kabellarium - Kabellängd - Kabelmuff, kabelbox - Kabelslaget - Kabelstek - Kabelvåg - Kab ibn Zuhair - Kabin - Kabinda - Kabinett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABELBOX
20-tums bogserkabel.
och förtöjning av fartyg. Ersättes alltmer av
järn-el. ståltross. —- 2) Elektrisk ledning med kraftig
isolering, se Elektriska ledningar, sp. 337 f.
Kabelbox, se Kabelmuff.
Kabelbro, äldre benämning på (klenare)
häng-bro, som uppbäres av kablar.
Kabelgarn, sjöv., se Garn.
Kabelgatt, sjöv., förvaringsrum ombord för
tågvirke, block o.d.
Kab’eljo (mholl. cabbelyau), eg. holländsk och
tysk benämning på den större nordsjötorsken; i
Sverige benämning på fläkt, i kar saltad och
därefter svagt torkad långa (mera sällan torsk el.
lubb) utan huvud. Samma vara med huvud kallas
saltlånga.
Kabelkista, se Kabelmuff.
Kabelkran, tekn., se Kran.
Kabella’riekätting, kätting, som löper över en
kabellarieskiva*.
Kabella’rieskiva (till kabella’rium*), på en axel
anbragt hjul, varöver en kätting löper i ett spår
med för kättinglänkarna passande urtagningar.
Kabella’rium, på gamla segelfartyg använd
anordning, bestående av en ändlös kätting el. grovt
tåg, som, då ankare skulle lättas, lades till spels
och medelst sejsningar förenades till
ankarkätting-en. Vid ankarspelets rundtagning drog k. med sig
ankarkättingen, vilken undan för undan förenades
med och frigjordes från k. Systemet medgav
hastig utstickning igen av ankarkättingen, enär den
vid hemvindningen ej själv låg till spels.
Kabellängd, längdmått till sjöss = V10
distansminut el. för praktiskt bruk 185 m (förr = 100
famnar, längden av en kabel).
Kabelmuff, k a b e 1 b o x, elektrotekn., anordnas
vid skarvar (skarvmuff) och ändar (ä n
d-m u f f) på jordkablar (se Elektriska ledningar,
sp. 337) som skydd, dels mot att fuktighet
intränger i kabeln och förstör isoleringen, dels
mot att den oljekompound, varmed kabeln är
isolerad, vid temp.-höjningar och därmed
uppstående expansion tränger ut ur kabeln. K. består
i regel av gjutjärn och fylles med s.k.
kabelmassa. Under senare år ha, särsk. vid höga
spänningar, oljefyllda k. med expansionskärl för
oljan kommit till användning. Skarvning el.
av-grening av kabelknippen för lågspänning sker i
s.k. kabelkistor, större lådor av gjutjärn
med påmonterade ändmuffar och invändigt
anordnade samlingsskenor. R.Ln.
Kabelslaget säges tågvirke vara, då det
sam-manslagits medsols av 3 el. 4 trossar, vilka vid
denna användning kallas k a r d e 1 e r.
Kabelslaget gods, som efter storlek och ändamål benämnes
kablar (grövst), jaglinor, p e r 11 i n o r el.
1 o d 1 i n o r, motstår bättre nötning och
vattenröta än tross-slaget men är svagare än tross av
samma omkrets. Jfr Kabel.
Kabelstek, se Knutar.
Kabelvåg, fiskläge på s.ö. sidan av Austvågöy,
Lofoten, n. Norge; 1,333 fasta inv. (1946).
Under vintertorskfisket anlända dit tusentals fiskare.
Kab ibn Zuhai’r (Ka’b), arabisk skald, samtida
till Muhammed, vilken han retade med sina
smäde-verser, riktade mot profeten och islam. Plötsligen
infann han sig hos Muhammed i Medina och
hyllade honom med en dikt, efter inledningsorden kallad
”Bänat Su’äd” (Su’ad har dragit bort). Den väckte
profetens förtjusning, och skalden, som härmed
underkastade sig islam, belönades med hans mantel,
burda, varför dikten även bär detta namn. Den har
ofta kommenterats och är utg. av bl.a. Th. Nöldeke
i ”Delectus veterum carminum arabicorum” (1890).
Fransk övers, av R. Basset 1910. O.
Kabi’n (eng. cabin), hytt i fartyg,
passagerar-avd. el. hytt i flygplan. — Tryckkabin i
flygplan, avd., som kan hållas under övertryck,
t.ex. motsv. 600 m flyghöjd, även vid flygning
på stora höjder, varvid syftet är att minska
respirations- och öronbesvär för passagerare och
besättning.
Kabinda, geogr., se Cabinda.
Kabinett’ (fra. cabinet, urspr. av lat. cav’ea, bur,
eg. håla). 1) Mindre mellanrum el. förmak; rum
för konstsaker, kuriosa o.d., konstskåp (se
Kabi-nettsskåp); rum med klosett; offentligt avträde.
2) K. i överförd bemärkelse betecknar i allm.
en trängre krets av en statschefs rådgivare. Dessa
tänkas dra sig tillbaka till ett mer privat rum,
avskilt från det, där den större rådgivarkretsen
har sina överläggningar. Allteftersom statschefen
själv deltar i k. el. ej, blir det ett verktyg för
el. en hämsko på hans makt.
K. som verktyg för ett kungligt allenastyrande
är den primära företeelsen. Ofta fick ett dyl.
k.-styre en särskild prägel av godtycke.
Dynastiens, icke folkets intresse var motivet för den
s.k. kabinettspolitiken. I mots. därtill
framträdde den större rådgivarkretsen som ett
visst värn mot kungligt godtycke också under
fursteabsolutismen. Motsättningen mellan de båda
styrelsesystemen kommer på ett belysande sätt
till uttryck i Danmark under enväldet.
Under den långa tid detta var rådande, kunde k. och
konselj existera sida vid sida av varandra men
också följa på varandra i rytmisk växling. Sin
högsta triumf firade k.-styret, då Struensee satte
den kollegialt organiserade konseljen helt åsido
som en förorening av enväldets privilegier för
att i stället låta alla ärenden avgöras av
konungen i k. i närvaro endast av Struensee själv
som k.-minister. — I Sverige synes termen
k. ej ha kommit till användning förrän under
frihetstiden, då den betecknade den krets av
en
— 507 —
— 508 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
