Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kafka, Franz - Kafka, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAFKA
Kafka, Franz, tjeckoslovakisk författare (1883
—1924). K. föddes i Prag i en tysktalande
judisk medelklassfamilj. Hemmet var strängt
patri-arkaliskt; faderns dominerande ställning omvittnas
bl.a. i ”Brief an den Vater” (1919). K. blev 1906
jur. dr vid Prags tyska univ. och 1908
försäkrings-tjänsteman. Denna tjänst, avbruten av årslånga
vistelser på lungsanatorier, behöll han till sin död.
— Endast en mindre
del av K:s
produktion offentliggjordes
under hans livstid.
Redan i hans först
publicerade verk,
”Be-trachtung” (1913), en
samling prosaskisser,
och i studien ”Der
Heizer” (s.å.), senare
använd som inledn. till
romanen ”Amerika”,
och vidare i novellen
”Das Urteil” (1916),
finnas några av de
motiv och tankar, som
skulle bli huvudtemat i hans senare diktning.
Klarare utformat blev samma tema i novellen ”Die
Verwandlung” (1916; sv. övers. 1945), som handlar
om den förslavade människan, förvandlad i
överensstämmelse med sina skräckdrömmar och
utlämnad åt omgivningens småborgerliga futtighet.
Under några kritiska sjukdomsmånader 1918
påbörjade J. romanen ”Das Schloss”, som byggde
på den tidigare publicerade novellen ”Eine
kaiser-liche Botschaft”. Utgivna under diktarens livstid
blevo vidare novellsamlingen ”Ein Landarzt” (1919),
fullbordad under samma sjukdomstid,
berättelsen ”In der Strafkolonie” (s.å.; sv. övers. 1949)
och ”Ein Hungerkünstler” (1924), en liten volym
klar och rörlig prosa. — K:s huvudsakliga
berömmelse grundar sig emellertid på en följd
postumt publicerade verk: romaner, noveller,
aforismer, dagböcker och brev. Viktigast äro
de tre ofullbordade romanerna ”Der Prozess”
(1925; sv. övers. 1945), ”Das Schloss” (1926; sv.
övers. 1946) och ”Amerika” (1927; sv. övers. 1947),
samtliga offentliggjorda av K:s vän Max Brod.
Den tidigast skrivna av romanerna är ”Amerika”,
som påbörjades redan 1912. Den antydande och
gåtfullt underförstående symbolkonst, som
präglar redan denna bok, är typisk för den
expressionistiska diktning, som växte fram i Tyskland
vid tiden före 1 :a världskriget. Det som
emellertid gör K:s expressionism så suggestivt
uttrycksfull, är dess konstfulla sammansmältning med en
rent realistisk romantradition. Verkligheten blir
arrangerad efter mönster av drömmen. Detta får
icke endast betydelse för kompositionen; genom
själva arrangemanget uttryckes diktarens
pessimistiska livssyn. Sedan han skalat bort en del
oväsentliga attribut och illusoriska förmögenheter
hos sina gestalter, kvarstår endast den nakna
vanmakten. ”En ensamhetens trilogi” har Max
Brod kallat romansviten. Ensamhetskänslan och
gemenskapens idé skymta ständigt i K:s verk.
En räddning undan den förra ser han i större
solidaritet människor emellan, men denna är
oftast en solidaritet med förhinder. I stället blir
det den mänskliga isoleringen han studerar, den
utestängdes patos, stundom stegrat till ett
smärtsamt skri. Människan sådan hon tecknas särsk.
i ”Der Prozess” och ”Das Schloss” lider ständigt
under medfödd ångest och skuldkänsla. Hon är
tvingad att deltaga som åskådare och medspelare
i ett universum, vars avsikt och sammanhang är
ovisst och obegripligt. I ”Der Prozess” tecknas
detta som en rättegång, där allt, anklagelse,
domare och rättsförfarande, förvandlas till en
skräckfylld dröm, endast dunkelt förnummen av den
anklagade. Mycket av romanens konstruktiva fantasi
och spetsfundiga utläggningar kan ha emanerat
från Talmud och judisk folklitteratur. Främst
har K. likväl inspirerats av Sören Kierkegaard.
Den paradoxala, mot alla gängse moralbegrepp
stridande form av religiositet, som möter i ”Das
Schloss”, bör enl. K:s egen utsago ses mot
bakgrund av den danske tänkarens ”Frygt og Bæven”.
Guden i K:s värld är fruktansvärd och
fascinerande men dold. Hur diktarens karaktärer än
brottas med ”Lagen”, finns för dem ingen
yttersta hugsvalelse. De äro endast plågade
marionetter, vilkas förhoppningar ständigt gäckas och
som förgäves söka undfly hotande anonyma
makter. K. har vidare rönt inflytande från
Dosto-jevskijs radikala eskatologi, från Poes
psykologiska klärobskyr och från modern psykoanalys.
Användningen av minutiöst detaljerade
drömlandskap, i vilka exakt beskrivna fenomen
tyckas utspelas i ett ogripbart tomrum, visar, som
redan antytts, släktskap med expressionistiska och
surrealistiska förf. Den bittra aspekten på
tillvaron kompletteras hos K. genom ett
ironiskt-humoristiskt dubbelperspektiv. Bisarrerier och
makabra detaljer bryta det patetiska i hans
åskådning och litterära form. Det ömkliga och
grymma spelar mot en bakgrund av försonlig,
stillsamt resignerad humor. Det är dyl. drag, som
konstituera det positiva i K:s livsuppfattning. I
dem uttryckes, om också tveksamt, hans
paradoxala tro-trots-allt på vad han kallar ”det
oförstörbara” hos människan. — K. har, sedan hans
romaner publicerades, fått en ständigt stegrad
betydelse för hela den moderna litteraturen.
Under 1930-talet sammanförde Max Brod en del
tryckta och otryckta K.-skrifter i ”Gesammelte
Schriften” (6 bd, 1935—37), men först under slutet
av 1940-talet har en fullständig uppl., ”Sämtliche
Werke”, börjat utgivas i New York. — Litt.:
M. Brod, ”F. K.; Eine Biographie” (1937; sv.
övers. 1949), ”F. K:s Glauben und Lehre” (1948),
”A F. K. miscellany” (1940); H. Tauber, ”F. K.”
(1941), ”F. K. An interpretation of his works”
(1946); A. Flores, ”F. K. A chronology and
bib-liography” (1944); ”The K. problem”, utg. av A.
Flores (1946; en essäantologi); Ch. Neyder, ”K.:
his mind and art” (1949). Jfr även essäer av J.
Edfelt i ”Strövtåg” (1941) och K. Vennberg i
”Horisont” (1944). I.Hlm.
Kafka, Gustav, tysk filosof och psykolog
(f. 1883), e.o. prof, i München och ord. prof, i
Dresden 1923—34, visiting prof, vid Johns
Hop-kins Univ., Baltimore, 1929—30, numera prof, i
Würzburg. K. har utg. ”Geschichte der
Philo-sophie in Einzeldarstellungen” (38 bd, 1921—33)
— 529 —
— 530 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
