Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaledoniska bergskedjan, kaledoniderna - Kaledoniska kanalen - Kalejdoskop - Kalela (Cajander), Aarno - Kalén, Johan - Kalendae - Kalendarium - Kalendegillen - Kalender, kalendarium - Kalenderbitare - Kalenderklinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALEDONISKA KANALEN
ker sig en randzon, uppbyggd av olika led av
normal (ej metamorf) kambrosilur i imbrikerade
skollor av sannol. ungkaledonisk ålder. Mellan
denna alloktona kambrosilur och urbergsbålen i
ö. befinner sig ett stråk av autokton
kambrosilur. Det skall betonas, att den nuv. fjällkedjan
ej sammanfaller morfologiskt med k. utan är ett
resultat av betydligt senare processer. I
Skottland och Norge överlagras de nedbrutna och
avplanade vecken diskordant av
gammaldevonis-ka avlagringar, därmed angivande
veckningspe-riodens upphörande. Från den alpina veckzonen
avviker den kaledoniska genom de blottlagda
deformationsgravarna och de stora
magmamas-sorna men också genom mindre belopp hos de
säkert påvisbara överskjutningsrörelserna. På gr.
av sin motståndskraft mot denudationen bilda
vanl. de kaledoniska eruptivmassorna de högsta
fjällkomplexen och topparna både i Skottland
och Skandinavien, t.ex. Kebnekaise, Sarek,
Jo-tunheimen. — Litt.: E. B. Bailey & O. Holtedahl,
”Northwestern Europé Caledonides” (i ”Regionale
Geologie der Erde”, 2:2, 1938). G.R.
Kaledoniska kanalen, i Skottland, se Glenmore.
Kalejdoskop [-å’p] (till grek, kalos’, skön, eidos,
gestalt, form, och skopeVn, se), en av Sir David
Brewster 1817 uppfunnen apparat, som numera torde
räknas till de fysikaliska leksakerna. Den består
av ett invändigt svärtat rör, i ena ändan försett
med en liten öppning, i andra ändan tillslutet med
två glasskivor, av vilka den yttre är matterad.
Mellan glasskivorna befinna sig bitar av olikfärgade
glas. I rörets inre äro placerade två under 30° el.
6o° vinkel mot varandra lutande speglar. Då man
genom öppningen ser mot någon ljuskälla, synes
synfältet uppdelat i olikfärgade trianglar, bildande
regelbundna geometriska figurer. Dessa
uppkomma genom reflexionen i de båda speglarna, och då
röret kringvrides, så att glasbitarnas läge ändras,
skiftar synfältet ständigt karaktär. Re.
Kakela (till 1935 Caj an der), Aimo Aar no
Antero, finsk botanist (f. 1908), son till A. K.
Cajander; fil. lic. i Helsingfors 1938, doc. där
1940, prof. 1946. K. har gjort resor till Canada,
USA, Argentina och Chile. Han har främst
ägnat sig åt nordiska växters systematik, geografi
och sociologi, ss. i arbetena ”Zur Synthese der
experimentellen Untersuchungen iiber
Klimaras-sen der Holzarten” (1937), ”Über Wiesen und
wiesenartige Pflanzengesellschaften auf der
Fi-scherhalbinsel in Petsamo Lappland” (i ”Acta
forestalia fennica”, 48, 1939), och ”Systematische
und pflanzengeographische Studien an der
Carex-Subsektion Alpinae Kalela” (i ”Annales botanici
Societatis zoologicae botanicae fennicae Vanamo”,
19, 1944). A.Hr.
Kalén, Johan, språk- och folkminnesforskare
(1865—1936), folkskollärare i Fagered i Halland
1889—1925. K. ägnade framför allt halländska
folkmål, ortnamn och folkminnen ett hängivet studium,
vars frukter återfinnas i bl.a. ”Ordbok över
Fage-redsmålet” (1923), ”Halländska gränsmärken” (1924),
”Halländska folkminnen” (1927), ”Bohuslänska
gränsmärken” (1933). Till K:s 60-årsdag utkom
en festskrift, ”Halländsk bygdekultur” (1925).
Kalendae, se Calendae.
Kalenda’rium, se Kalender.
Kalen’degillen. Religiösa broderskap med
namnet Kalandsbrüder el. Kalendsbriider (till lat.
ca-len’dae, 1 :a dagen i mån., emedan medl. urspr.
då plägade samlas) äro dokumentariskt påvisade
i Tyskland redan från 1200-talet men torde
kunna spåras ännu längre tillbaka i tiden. Från
att urspr. blott ha omfattat andliga upptogo de
småningom även lekmän, män och kvinnor.
Ändamålet var gemensamma andaktsövningar,
begravningshjälp och själamässors läsande för de
avlidna medl. Brödraskap av denna typ blevo
under medeltiden synnerligen vanliga, särsk. i
Tyskland, Nederländerna och England, och de
förvärvade genom gåvor stora rikedomar.
Småningom urartade deras festligheter, under
reformationstiden upplöstes de flesta, och deras
egendom indrogs. I Norden äro de kända blott från
Danmark (inkl. Skåne och Gotland), där de
förbjödos genom Kristian IV:s recess 1643. De
kallades här vanl. k. (även förvrängt till g a 11
e-gillen), och ännu fortlever i Lund ett dyl.
brödraskap (Sodali’tium sacerdo’tum majus
lun-de’nsium), vars historia kan följas tillbaka till
1300-talet. Det består numera endast av 1 :e och 2:e
stadskomministrarna i Lund och kyrkoherden i S:t
Peters klosters och N. Nöbbelövs församlingar. Det
s.k. Kalendehuset (nu flyttat till Kulturhistoriska
museet) har intet att göra med detta gille utan
synes ha samband med ett Sodalitium minus, om
vilket i övrigt endast föga är bekant. — Litt.:
W. E. Wilda, ”Das Gildenwesen im Mittelalter”
(1831). C.
Kalen’der (av mlat. calenda’rium, av lat.
ca-len’dae, i:a dagen i mån.), kalendarium.
Begreppet k. användes i olika betydelser. K.
betecknar dels sammanfattningen av alla de regler för
tidsindelning och tideräkning, som varit gällande
hos olika folk och vid skilda tidpunkter. Man talar
således om den judiska k., den julianska k. el.
gamla stilen, den gregorianska k. el. nya stilen,
franska revolutionskalendern, FN:s förslag till k.
o.s.v. Läran om k. i denna betydelse
sammanfaller med kronologien*. — K. betecknar också
en tryckt förteckning i tabellform över årets
dagar, så som de äro ordnade för ett visst
år i månader och veckodagar med angivande
av tidpunkterna för de religiösa festerna och
helgdagarna m.m., således sammanfallande med
almanacka (se d.o. och Computus ecclesiasticus). En
sådan förteckning kan också avfattas så, att den
gäller för vissa år i följd el. för ett obegränsat
antal år (calendarium perpefuum, evighetskalender,
se Kronologi). — Till k. fogades redan tidigt
nyttiga uppgifter av olika slag (se Kalenderr.egler)
och även uppsatser av underhållande natur. Det är
huvudsaki. sådana publikationer, som numera hos
oss gå under beteckningen k., som t.ex.
Statskalendern, Lärarekalendern etc. I vissa fall slopas de
kalendariska uppgifterna fullständigt, och k. blir
beteckning för en publikation av växlande innehåll,
som utkommer en gång om året. M.
Kalenderbitare, skämtsamt om person med
livligt intresse för kalendrar o.d. med
personuppgifter, särsk. Statskalendern.
Kalenderklinga, svärdsklinga med dekorativt
inetsad, mer el. mindre fullständig kalender; förekom
— 567 —
— 568 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
