Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar län - Kalmar läns fornminnesförening - Kalmar läns museum - ab. Kalmar & Mönsterås tändsticksfabriker - Kalmar recess - Kalmar regemente - Kalmar revir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR REVIR
lands och Handbörds, N. Möre och Stranda, S.
Möre samt Ölands domsaga. Kalmar,
Oskarshamn och Västervik ha egen jurisdiktion; de
övriga städerna lyda under landsrätt: Nybro under
S. Möre, Vimmerby under Sevede och Tunaläns
samt Borgholm under Ölands domsaga.
Administrativt delas länet i 7 fögderier:
Västerviks, Vimmerby, Oskarshamns, Högsby, Kalmar
n. och s. samt Ölands fögderi, bildande 18
lands-fiskalsdistrikt. K. har 6 städer (se ovan), 5
köpingar (Hultsfred, Figeholm, Mönsterås,
Emma-boda och Mörbylånga), 101 landskommuner och
8 municipalsamhällen (Gamleby, S. Vi, Virserum,
Ruda, Påskallaviks köping, Pataholms köping,
Bergkvara och Torsås). I kyrkligt avseende
delas länet på 2 stift: N. Tjusts, S. Tjusts med
Västervik, Sevede med Vimmerby, Tunaläns samt
Aspelands härader tillhöra Linköpings stift och
ingå i N. Tjusts, S. Tjusts, Tunaläns och Sevede
samt Aspelands kontrakt; den övriga delen
ingår i Växjö stift: N. Möre, Stranda, Handbörds,
S. Möre, Ölands n., Ölands medel- och Ölands
s. kontrakt. De 11 kontrakten omfatta
tillsammans 108 församlingar, fördelade på 70 pastorat.
— Länet utgör sedan 1865 2 landstingsområden,
K. n., omfattande Linköpingsstiftets del, med
93,066 inv., och K. s. med 141,979 inv. Vid val
till F.k. utser K. tills, med Gotland f.n. 7
representanter, vid val till A.k. utgör länet 1 valkrets
med f.n. 8 representanter. K. tillhör Kronobergs
(nr n) och N. Smålands (nr 12)
inskrivnings-områden inom 1 :a och 4æ militärområdena. —
K. har 21 provinsialläkardistrikt (jämte 1 extra),
14 veterinärdistrikt och 15 apotek (jämte 4
filialapotek). Länet tillhör Vadstena
landsarkivdistrikt, Vimmerby och Tjusts revir i östra samt
Hammarsebo, Ölands och Kalmar revir i S.
skogsdistriktet; det ingår i ö. lotsdistriktet och är
indelat i 6 lantmäteridistrikt. — Kvinnligt
folksko-leseminarium, praktisk mellanskola och kommunal
flickskola finnas i Kalmar, högre allm. lärov. i
Kalmar och Västervik, samrealskolor i
Vimmerby, Oskarshamn, Mönsterås, Borgholm, Nybro,
Torsås och Emmaboda, kommunal mellanskola i
Hultsfred, central verkstadsskola i Oskarshamn,
folkhögskolor i Gamleby, Smedby (Högalid) och
Ölands Skogsby, lantmannaskolor i Gamleby,
Smedby (Högalid) och Högsby samt
lanthus-hållsskola i Högsby. K. är delat på 4
folkskol-inspektionsområden.
Vid den allmänna länsindelningen 1634
upprättades av det gamla K., Tjust och Öland ett
län, som 1645—55 förenades med Kronobergs län.
Senare hörde det tidvis till Jönköpings och
återigen till Kronobergs län. 1680—83 utgjorde det
jämte Blekinge ett generalguvernement. K.
upprättades ånyo 1683. Blekinge län avskildes
härifrån 1714; 1819—24 bildade Öland eget län. —
Se även Småland och Öland. P.
Kalmar läns fornminnesförening,
länsorganisation för kulturminnesvård och kulturhistorisk
forskning, bildades 1870 på initiativ av
kalmar-lektorn G. V. Sylvander. Under K. sorterar
Kalmar läns museum*, varjämte föreningen äger
flera på ursprunglig plats bevarade
byggnadsmo-nument. Sedan 1898 utger K. ”Meddelanden”, som
sedan 1925 utkommit som årsbok, red. av sekr.
— Litt.: ”Svensk bygd och folkkultur”, utg. av
S. Erixson & Å. Campbell, 3 (1947).
Kalmar läns museum, grundat 1873, tillhörigt
Kalmar läns fornminnesförening och inrymt i
Kalmar slott*. Tills, med detta är K. ett av
landsortens mest populära museer. Som museets
skapare kan räknas landskamrer J. A. Södermark,
och en stor insats för museets utveckling gjordes
sedan av F. J. Behrendtz, lektor i Kalmar och
föreståndare för museet 1880—1919. Föreningens
sekr. och intendent för museet är sedan 1924 fil.
dr M. Hofrén, som också är landsantikvarie i
länet. Museets samlingar omfatta o. 25,000 nr,
varav en väsentlig del tillhör den folkliga
kulturen. Från K. har genom dess intendent utgått
en omfattande forskningsverksamhet rörande
länet. K. äger betydande samlingar även rörande
förhistoria, konstslöjd och militär utrustning och
har ett stort bild- och uppteckningsarkiv. Till
K. är anslutet den Krusenstiernska gården, ett
reservat av den gamla stadsbebyggelsen i Kalmar.
— Litt.: Kalmar läns fornminnesförenings
”Meddelanden”, 12, 34 (1922, resp. 1946). Sn.
ab. Kalmar & Mönsterås tändsticksfabriker, ett
av de företag, som 1913 förenades i koncernen ab.
Förenade svenska tändsticksfabriker*.
Kalmar recess’ kallas ett fördrag, som V9 1483
slöts i Kalmar mellan det svenska rådets
delegater och kung Hans’ ombud, vilka också
representerade Danmarks och Norges råd. K.
ansluter sig till och kompletterar kung Hans’
handfästning i Halmstad 1482. Det vidlyftiga
aktstycket består av en serie garantier gentemot
kungamakten. De utfästelser, som Sveriges råd
här genomdrev, fastställa senmedeltidens
aristokratiska konstitutionalism i extrem form.
Riks-integriteten fastslås i princip, lag och rättspraxis
garanteras, undersåtarnas upprorsrätt erkännes,
och slottsloven anförtros åt 4 riksråd. K.
betecknar en seger för den svenska
rådsoppositionen över unionsmonarkien. E.Lö.
Kalmar regemente ledde sitt ursprung från
Smålands fotfolk, som under 1500-talet
organiserades på fänikor. Inom Kalmar och
Kronobergs län sammanfördes dessa av Gustav II Adolf
till ett landsreg., av vilket fältreg. inom Kalmar
län organiserades och fick självständighet
stadfäst i 1634 års RF och så småningom benämndes
K. 1686 var reg:s indelning slutförd med
rote-ringen ung. lika fördelad på Kalmar, Jönköpings
och Kronobergs län. K. deltog i flertalet svenska
krig under 1600—1800-talen såväl inom som utom
landet; dess fanor upptogo segernamnet Klissöw
1702. Reg. vapenövades under 1700-talet vid Staby
i Högsby sn och 1797—1918 vid Hultsfred, där det
även tidigare under 1600-talet tillfälligtvis
sam-mandragits till övningar och mönstringar. 1919—
21 inflyttade reg. i nybyggda kaserner i Eksjö.
Genom 1925 års försvarsbeslut sammanslogs K.
med Jönköpings reg. till Jönköpings-Kalmar reg.
(se Norra Smålands regemente). [E.O.B.JS.Bn.
Kalmar revir, adress Kalmar, tillhör Södra
distriktet och omfattar S. Möre hd och N. Möre
hd utom delar av Bäckebo sn samt av Stranda
hd Mönsterås och Ålems socknar av Kalmar län.
Areal 1948: statsskogar 7,459 ha, varav 5,837 ha
produktiv skogsmark; övriga allmänna skogar
— 621 —
— 622 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
