Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalorimeter - Kalorimetri - Kalorimetrisk bomb - Kalorisering - Kaloriska arbetsekvivalenten - Kalot - Kalott - Kalotten - Kalottpredikningar - Kalotypi - Kaloula - Kalpak - Kalråttor - Kalsenius, Andreas - Kalsonger - Kaltenbrunner, Ernst - Kalthoff, Albert - Kalthofintermezzot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALORIMETRI
Påven Pius XII iklädd
kalott.
bl.a. värmekapaciteter, smält- och
ångbildningsvär-men samt reaktionsvärmen vid kemiska processer.
För de särskilda ändamålen användas ofta spec.
konstruerade k. Sålunda brukas för bestämning av
förbränningsvärmen en s.k. kalorimetrisk
bomb (Berthelots bomb), som består av
en invändigt platinerad stålbomb, i vilken ämnet,
som skall förbrännas, inneslutes i en
syrgasatmo-sfär av åtskilliga atm. tryck. Förbränningen
igång-sättes på elektrisk väg. Re.
Kalorimetri’, fys., läran om mätning av
värmemängder. För detta ändamål avsedd apparat
kallas k a 1 o r i m e t e r*.
Kalorimetrisk bomb, se Kalorimeter.
Kalorise’ring, tekn., se Aluminering.
Kalo’riska arbetsekvivalenten, fys., se Mekaniska
värmeekvivalenten.
Kalot [-å’t], ödleart av släktet Calo’tes*.
Kalott [-ått’] (fra. calotte}. i) Rund,
skålformig, tättslutande huvudbonad utan brätte el.
skärm, av urgammal
typ och buren av
många folk och inom
olika kulturstadier. K.
tillhör ännu den
katolska prästdräkten.
Den brukades mycket
på 1600-talet av lärda,
till vissa
ämbetsdräkter o.s.v. och var på
1800-talet gärna
använd av äldre herrar.
K. hade då ofta raka
sidor. — Inom det
folkliga dräktskicket
såväl i Sverige som
på vitt skilda håll i
Europa har kvarlevat
en kalottformig mössa, sydd av 6 el. 8 kilar.
Denna huvudbonad har i den dräkthistoriska
litteraturen kallats k i 1 m ö s s a. [I.]Sn.
2) Anat., den övre, över hjärnan välvda delen av
hjärnskålen. Vid obduktion avsågas k. och
avlyftes som ett lock från den skålformade basaldelen av
hjärnskålen, varvid hjärnan blottlägges.
3) Geom. K. kallas vardera av de två delar, vari
en sfärs yta delas av ett plan. De delar, vari planet
delar den mot planet vinkelräta diametern i
sfären, kallas de två k:s höjder. Är sfärens radie
r och k:s höjd h, blir dess yta 2nrh.
Kalotten, strategiskt begrepp, se Nordkalotten.
Kalottpredikningar, se von Dalin, O., sp. 921.
Kalotypi’, foto gr., se Talbotypi.
Kalou’la, släkte av fam. trångmynta grodor*.
Kalpa’k (turk, qalpaq), hatt el. mössa av fårskinn,
använd framför allt av turkfolken i Centralasien,
införd av osman-turkarna till Europa. K.
användes även av armenier, kaukasiska folk och ungrare,
i sht av de ungerska husarerna (till 1763).
Kalråttor, släkte av fam. strandgrävarartade
gna-gare*.
Kalse’nius, Andreas, teolog (1688—1750),
överhovpredikant 1728, pastor primarius i
Stockholm 1730, biskop i Västerås 1733. K. främjade
undervisning och god ordning i sitt stift samt
grundade i Uppsala en ny teol. professur (nu
omfattande: teol. encyklopedi och teol. prenotioner samt
religionshistoria), till vilken han gjorde stora
donationer.
Kalsong’er (fra. calegons, av ital. calzoni, byxor,
förstoringsord till calza, byxa), underbenkläder
för båda könen; som benämning på kvinnligt plagg
nu ur bruk. Underbyxor för kvinnor äro i bild
kända redan i renässansdräkten men ha först vid
slutet av 1700-talet fått allmänare användning och
hos allmogen ytterligare ett århundrade senare.
I svensk militärdräkt äro k. under namn av ”lårfor”
kända redan vid 1700-talets-början. K:s funktion
synes dock vanl. ha fyllts genom att vanliga byxor
drogos över varandra, liksom de många kjolarna
länge ersatte bruket av k. i kvinnodräkten. Sn.
KaFtenbrunner [-bronar], Ernst, tysk
polisämbetsman och politiker (1901—46), urspr.
österrikare, inträdde i österrikiska nazistpartiet 1927,
blev gruppledare i SS 1933 och ledare för SS i
Österrike 1935. Efter Anschluss 1938 blev K.
statssekr. i tyska inrikesdep. och 1941 chef för
säkerhetstjänsten i Österrike. I jan. 1943 blev
han med generallöjtnants rang chef för tyska
rikssäkerhetsbyrån (Reichssicherheitshauptamt), den
post, som tidigare hade innehafts av H. Heydrich.
K. åsamkade sig tung skuld för terrorn i de
ockuperade länderna, utrotningsaktionerna mot
judarna och illgärningarna i
koncentrationslägren. Han var fruktad även av nazistledarna och
i slutet av kriget till och med av högste
polischefen Himmler. K. övergav Hitler en mån. före
Berlins fall 1945, flydde till Österrike och
försökte genom schweiziska Röda korset uppnå
förbindelse med de allierade i syfte att lösrycka
Österrike från Tredje riket och sluta separatfred.
Då han insåg, att denna fantastiska plan var
ogörlig, drog han sig tillbaka till en bergshydda,
där han efter kort tid greps av allierade trupper.
K. ställdes som krigsförbrytare inför
Nürnberg-domstolen, dömdes till döden och avrättades i
okt. 1946. S.Br
Kalthoff, Albert, tysk teolog (1850—1906),
avsatt från sin prästtjänst på gr. av sin radikala
teologi, vari han ifrågasatte Jesu historiska
existens och ville förklara kristendomens uppkomst
såsom en samverkan av romarväldets sociala
rörelser och judendomens messiasförväntningar. K.
verkade vid sin död som präst i Bremen.
KaTthofintermezzot [-hå’f-] benämnes en
tilldragelse vid Kalthof i Danzig nära gränsen till
Polen, vilken blev av viss betydelse för förspelet
till 2:a världskriget. Sedan relationerna mellan
Tyskland och Polen våren 1939 alltmer
försämrats, tog sig missnöjet i fristaden Danzig mot
de på fristadens område verksamma polska
tulltjänstemännen allt starkare uttryck. En
demonstration vid Kalthofs tullhus anordnades 2%; då
den polske vicekommissarien begav sig dit,
inträffade, att under hans vistelse i tullhuset hans
chaufför nedsköt en danzigsk SA-man. K. gav
anledning till en skriftväxling mellan
Danzig-senatens president och den polske
generalkommissarien i Danzig, vilken pågick hela sommaren
1939. Då slutl. tyska regeringen i aug. s.å.
ingrep i de polsk-danzigska tvister, som utspunnit
sig i direkt anslutning till K., ingick den
internationella krisen i sitt akuta stadium, och det
polsk-tyska kriget stod för dörren. B.
— 631 —
— 632 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
